Räntan kan ge ännu högre hyreshöjningar: ”Det är ett ansträngt läge”
Hem & Hyra har frågat landets cirka 300 kommunägda hyresvärdar hur de har påverkats av de höjda räntorna efter Riksbankens höjning våren 2022. Många bolag berättar om en ansträngd ekonomi med kraftigt höjda lånekostnader.
— Vi betalade en halv miljon i räntor för våra lån 2021. Nu är vi uppe i 6–7 miljoner kronor och med dagens räntor skulle vi få betala 12 miljoner, säger Urban Blücher, vd för kommunägda bostadsbolaget Sävebo i småländska Sävsjö.
Hyresvärden Sävebo med 500 lägenheter har cirka 280 miljoner kronor i lån. I takt med att lånen nu sätts om till högre räntor väntar en allt tuffare ekonomisk situation.
— Det är en stor omsvängning. Räntan har på kort tid gått från att vara en av de lägsta kostnaderna till den största. Varenda krona som vi får över har vi lagt på underhåll och kostnadsökningen gör att det utrymmet minskar, säger Urban Blücher.
Räntor på 100 miljoner
Några mil därifrån vittnar det kommunägda bostadsbolaget i Jönköping om samma utmaning. Vätterhem, med nästan 9 000 lägenheter, har tre miljarder i lån och har det senaste året sett en fyrdubbling av sina räntekostnader.
— Hade inte räntorna på våra lån varit säkrade upp till 80 procent så hade det varit ännu mer dramatiskt, då hade vi sett en tiodubbling av kostnaderna, säger Raymond Paska, vd på Vätterhem.
Hittills har bolaget fått bromsa en del investeringar och nyproduktion. Men på sikt riskerar även underhållet att drabbas.
— Om räntorna ligger kvar kring tre eller fyra procent så innebär det att vi kommer att behöva hantera räntekostnader på 90–120 miljoner om året. Det är nästan lika mycket som vi lägger på fastighetsunderhåll i dag, säger Raymond Paska.
Ansträngt läge
Hälften av de 120 hyresvärdar som svarat på Hem & Hyras enkät uppger att de redan tvingats dra ned på underhåll på grund av de stigande räntekostnaderna. Men även att det lett till nerdragningar av personal och service och även stoppat fortsatta investeringar och nybyggen. En del bolag överväger även att sälja eller till och med riva fastigheter.
— Det är ett ansträngt läge för många kommunala bostadsbolag särskilt de mindre. Jag vet bolag som har fått säga upp nästan halva sin personalstyrka på grund av kraftig ökade kostnader det senaste åren. Inte bara räntekostnader utan även kostnader för energi och övriga branschkostnader, säger Petra Andersson Hallberg, chefsekonom på branschorganisationen Sveriges Allmännytta.
De senaste två åren har räntehöjningen gett landets kommunägda hyresvärdar en kostnadsökning på mellan 3,5 och 4 miljarder kronor, enligt Kommuninvest. De kommande åren riskerar att bli tuffa när allt fler lån löper ut.
— Även om räntan verkar gå ned så blir det ändå till kännbara kostnader när lånen sätts om. Det blir till en betydligt högre ränta än den som gällde förut, säger Petra Andersson Hallberg.
De ökade räntekostnaderna riskerar att drabba hyresgästerna i form av indraget underhåll och krav på högre hyror de kommande åren.
— Vi kan se att hyresjusteringarna hittills inte varit tillräckliga för att täcka kostnadsökningarna. I förlängningen är det en risk för hyresrätten som boendeform, säger Petra Andersson Hallberg på Sveriges Allmännytta.
