Så ska borgensavgiften räknas ut
Kommunala bostadsbolag ska inte ha några fördelar jämfört med sina privata hyresvärdar. Därför ska numera bolag som har lån med kommunal borgen, som är förmånligare än om bolaget skulle ha lånat på egna meriter, betala en avgift till kommunen. Det kallas för borgensavgift.
Nu har Sabo, de kommunala bostadsbolagens organisation, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Kommuninvest, tagit fram en modell för hur avgiften ska räknas ut. Omkring 80-90 procent av Sabos medlemsföretag har lån med kommunal borgen, enligt Maria Gabrielsson, finansexpert på Sabo.
Det anges inga siffror för hur stor avgiften ska vara utan det avgörs utifrån förutsättningarna på orten. Modellen ger olika exempel på uträkningar.
– På många håll, inte minst på orter med vikande befolkningsunderlag, är det ovärderligt att kommunen går i borgen. Men det är också de bolag som drabbas hårdast av borgensavgiften. På ett fåtal orter kan det däremot vara så att avgiften varit för hög och behöver sänkas, säger Maria Gabrielsson.
För hyresgästerna kan det handla om hundralappar på hyresavin. På flera håll i landet har Hyresgästföreningens medlemmar överklagat borgensavgiftens storlek. Bland annat i Lysekil där avgiften höjdes från 0,25 procent till 0,6 procent. Förvaltningsrätten gav emellertid Lysekilsbostäder rätt. Nu ska kammarrätten avgöra ärendet.
Sabo, SKL och Kommuninvest ger inga garantier för att deras modell skulle klara en prövning i EU-kommissionen.
– Det är för tidigt att säga vad EU-kommissionen skulle komma fram till vid en prövning men att det kommer att prövas någon gång framöver är väl relativt troligt, säger Maria Gabrielsson. ,
