Så stoppades förfallet i det ökända slumhuset: “Det är som natt och dag”
Läget var extremt illa. Hyresgästerna i det gula huset på Södra Bulltoftavägen 60 i norra Malmö var i princip övergivna med en fastighet i förfall. De tvingades lösa sina problem på egen hand.
När det regnade rann vatten ner i en trappa. Ett ruttet fönster ramlade ner på gatan från en lägenhet. Hissen fungerade inte. Fastigheten hade på något sätt hamnat under radarn och för drygt tre år sedan förvandlats till en ökänd slumkåk.
– Ägarna har gått upp i rök. Ingen har hört av dem på flera månader, beskrev en av de boende.
Idag låter det annorlunda.
– Jag kan faktiskt inte klaga på något alls nu, säger hyresgästen Bartlomiej Bogdanowicz.
Så vad hände egentligen?
Huset ligger på Kirseberg strax intill Beijers park med SVT:s rikskända inspelningar av Sommarlov för barn. Fastigheten är liten och har bara två trappuppgångar med totalt femton lägenheter. När läget var som värst beskrev miljöförvaltningen “en av de sämsta fastigheterna vi har i Malmö”. Bristerna gällde fasader och tak men fanns även inne i lägenheterna. När inspektörerna fick upp ögonen för problemen var det på grund av den uppsökande verksamheten. Hem & Hyra har följt fallet i en lång rad artiklar.
Farlig fukt och enorm summa
Hyresgästföreningen drev enskilda medlemmars ärenden genom åren. Hyrorna var frysta sedan länge men man tog aldrig något helhetsgrepp som i en begäran om tvångsförvaltning. Från hyresnämndens sida undrade man om ägaren ens var i livet.
Miljöförvaltningen menade att fukten riskerade de boendes hälsa och befarade att barn i huset kunde ha tagit skada. Till slut lade kommunen fram en serie viteshot mot den försvunne ägaren. Om inte problemen åtgärdades riskerade han sammanlagda böter på över 600 000 kronor, och det varje månad. Ett liknande summa som påtryckningsmedel har sedan dess bara använts i ett fall i Malmö, mot en av skandalföreningarna i Kinesiska muren på Rosengård.
– Alla ärenden är ju olika men det är sällan som vi fattar beslut med så pass höga viten som här. Det var allvarliga problem och förelägganden följdes inte, säger Simon Alskans, enhetschef på Malmö stads miljöförvaltning.
Efter bara några månader var huset sålt. I början av 2019 fanns en ny ägare.
Simon Alskans är väl insatt i fallet men vill inte spekulera i om det var pengarna i sig som vände situationen.
– Vad som fick ägaren att sälja kan inte jag svara på, säger han.
Han börjar i stället i den andra änden och lyfter fram husets dåliga skick och den dåvarande ägarens totala frånvaro som orsak till att allt rullade på så pass snabbt.
– När man fattar beslut som inte följs kan man fatta nya med högre viten. Då blir det ett större påtryckningsmedel, säger han.
Så tycker hyresgästerna idag
Idag har huset fått en ny färg. Och nya fönster. Hyresgästen Ugo Jurse dyker upp på sin cykel på på trottoaren utanför. Han har bott här länge, var tidigare starkt kritisk men beskriver nu en stor förändring för de boende.
– Det är en klar förbättring. Det är som natt och dag att bo här, säger han.
Idag står inte längre hyresgästerna ensamma om till exempel kylskåpet skulle sluta fungera. Det räcker med ett telefonsamtal för att nå den som är ansvarig.
– Ja, man når honom alltid och han försöker fixa och dona.
Den handfull hyresgäster som vi har pratat med är än så länge nöjda.
– Det är mycket bättre nu, säger en kvinna som skyndar in porten.
Sedan ägarbytet har vare sig Hyresgästföreningen eller Miljöförvaltningen fått in några nya klagomål från fastigheten. Ingen har heller vänt sig till hyresnämnden med klagomål på misskötsel.
– Det är ju ny ägare och allt är helt annorlunda idag. Det går inte att jämföra med hur det var att bo här tidigare, säger Bartlomiej Bogdanowicz som har bott i huset i tretton år.
Vad är den största skillnaden?
– Han tar hand om huset. Den gamla ägaren svarade inte ens om man ringde honom. Han sket i allt. Jag kan faktiskt inte klaga på något alls nu.
Idag äger Bertil Assarsson Södra Bulltoftavägen 60. Han har en bakgrund inom fastighetsbranschen men det här är hans första stora hyreshus.
– Jag ägde tidigare villor som jag hyrde ut, säger han.
Hela huset har renoverats
Nu visar han runt och berättar om miljonrenovering av tak, fasad och lägenheter. Han har installerat bredband, vilket inte alls fanns tidigare, och funderar över att sätta upp laddstolpar för el-bilar. Fastighetsköpet kostade honom 12 miljoner kronor, ett “hyfsat bra pris” som han uttrycker det. Men efter försäljningen låg hoten om rekordstora viten kvar om inte allt renoverades. Han hade bara en månad på sig att åtgärda bristerna innan deadline för det stora vitet men fick uppskov.
Varför köper man ett hus som är i så dåligt skick och med ett så högt viteshot hängandes över sig?
– Jag såg genom problemen. Jag förstod varför det var som det var och att jag kunde lösa det. Miljöförvaltningen går att prata med även om de är strikta, säger han.
Han ser långsiktigt på sin roll som hyresvärd.
– Den första tiden finns ingen ekonomi alls i detta. Det första åren får man jobba gratis.
Problemen med slumvärdar som struntar i sina hus kan vara svåra att hantera. Det krävs mycket för att få igenom en tvångsförvaltning och boende kan vara för rädda för att slå larm. Från januari i år finns en ny möjlighet att pressa slumvärdar ekonomiskt genom ett förvaltningsföreläggande via hyresnämnden. Detta ska kunna användas när skötseln av ett hyreshus är dålig, men läget inte så illa att det krävs en tvångsförvaltning.
En kommun eller förening måste stå som sökande och det kan kombineras med ett ekonomiskt viteshot. Tanken är att det ska vara billigare att till exempel renovera än att betala vitet. Allt detta kan ske utan de boendes direkta medverkan och att de inte vågar eller orkar medverka ska inte längre vara ett hinder.
Men det nya ekonomiska påtryckningsvapnet mot slumvärdar är än så länge oprövat. Det har än så länge inte beslutats om en enda gång, det visar en kontroll med landets samtliga hyresnämnder.
Susanne Björkman Ragnarson är hyresråd och chef på hyresnämnden i Malmö. Hennes erfarenhet säger att det kan ta åratal innan ny lagstiftning på området faktiskt slår igenom.
– Vissa lagar kan ju vara skapade så att de gäller endast enligt vissa förutsättningar framåt. Det kan ta tid innan de kan tillämpas. Sen ska det ju också nå ut till aktörer att de kan ansöka om den här ärendetypen. Det tar lite tid och det är nog så generellt, säger hon.
Viten: Kommunens miljöförvaltning kräver åtgärder i ett hus, detta kopplat till viten om ingenting händer. I nästa steg ansöker de om att döma ut böterna via Mark- och miljödomstolen. Domstolen fattar sitt beslut och eventuella viten betalas av fastighetsägaren till staten.
Åtgärdsföreläggande: En hyresgäst kan själva ansöka. Ett åtgärdsföreläggande, som ska beslutas i hyresnämnden, innebär att en värd måste åtgärda en specifik brist i en lägenhet eller någon typ av utrymme inom en viss tid. Åtgärdsföreläggande kan kombineras med ett viteshot, vilket är ovanligt.
Förvaltningsföreläggande: Förvaltningsföreläggande ska kunna användas i steget före en tvångsförvaltning och beslutas i hyresnämnden. En kommun eller förening måste stå som sökande. Vitesnivån ska ligga högre än kostnaden för åtgärder, värden ska pressas till åtgärd.
Tvångsförvaltning: Ska användas i de allvarligaste fallen. Innebär att fastighetsägaren plockas bort helt och ersätts av en annan aktör som tar över ansvar, ekonomi och förvaltning under en period. Två, tre eller fem år är möjligt. Den tillfälliga förvaltaren utses av den som har krävt tvångsförvaltning, vilket måste vara en kommun eller hyresgästförening. Läs Hem & Hyras kartläggning av alla skånska fall i närtid: Hela listan: Så straffades värdarna.
