Så svårt är det för funktionsnedsatta att byta lägenhet: ”Ett boende på nåder”
För åtta år sedan fick Ann-Louise Söderbom, 47 år, en hjärnblödning. När hon dessutom blev sjukskriven på heltid och hon behövde ett billigare men lämpligt boende så tog det stopp hos Karlskronahem som inte gav någon förtur. Akutlösningen blev en tvårummare hos en privat hyresvärd. Hon kommer inte in i vare sig sovrum eller badrum med rullator, och får inte plats med sitt träningsredskap i lägenheten. Nu letar hon febrilt efter ett nytt drägligt boende.
I nuvarande lägenhet tror Ann-Louise inte att en bostadsanpassning skulle fungera nämnvärt bra. Lägenheten är för liten och planlösningen inte optimal.
– Sen vågar jag inte chansa att söka, om vi säger att kommunen betalar dyrt för en bostadsanpassning här och så hittar jag en lägenhet som är perfekt för mig, kan jag då flytta och söka igen eller kommer de vara tveksamma?
En relevant fundering enligt Stefan Sundquist, ombudsman på föreningen DHR, en organisation för människor med nedsatt rörelseförmåga. Föreningen har i dagsläget cirka 7 000 medlemmar i landet. Han ser flera problem för funktionsnedsatta när de ska hitta nya lämpliga hyreslägenheter, och menar att det finns en stor risk att man som hyresgäst inte kan flytta på sig.
– Kan du köpa lägenhet själv så har du mer valmöjligheter, men kan du bara ha hyresrätt så är risken att du blir mer eller mindre fast där du är. Det blir ett boende på nåder, säger han.
Den här artikeln finns även på arabiska.
Vilka svårigheter finns för funktionsnedsatta
DHR pekar ut tre problem: Det äldre hyresbeståndet. Bristen på förturer av medicinska skäl. Bostadsanpassning som riskerar att låsa fast hyresgästen.
Om du har en funktionsnedsättning kan du söka bostadsanpassningsbidrag hos kommunen. Då krävs det att du redan bor i lägenheten. En granskning av Hem & Hyra för två år sedan visar att det har blivit svårare att få bostadsanpassning efter en lagändring 2018. Men Stefan Sundquist menar att även om man får det, så kan effekten bli negativ och personen kan få det mycket svårt att flytta därifrån.
– Bostadsanpassning nämns ofta som hjälp för funktionshindrade, men det kan bli tvärtom. Om kommunen bedömer att du redan har en lämplig lägenhet, då har de ingen skyldighet att ge anpassning igen om du flyttar.
Tillgänglighet i lägenheter
Enligt DHR är det en stor del hyresbeståndet i Sverige som inte är tillgängligt, några exakta uppgifter på hur många lägenheter som är tillgänglighetsanpassade i nuläget finns inte enligt Boverket.
Ett problem är helt enkelt för gamla fastigheter, med för små hissar och trånga badrum – omständigheter som sällan går att justera ens med bostadsanpassning. Det finns knappt 1,4 miljoner hyresrätter i flerbostadshus i Sverige enligt Boverket. Trots att det har byggts mycket nytt de senaste årtionden så är nära hälften av landets hyresrätter byggda före 1965.
– Vad jag förstått så var 80 procent av beståndet för tjugo år sedan inte tillgängligt för rullstol, det är säkert en större andel tillgängliga lägenheter idag men det är fortfarande ett stort problem. Det är mycket av hyresbeståndet i Sverige som fortfarande inte är tillgängligt, säger Stefan Sundquist.
Ogiltiga skäl till flytt
Det finns omständigheter som man kan tro har betydelse, men det som kan tyckas självklart för vissa är inte det. Någon hänsyn till trångboddhet eller närhet till anhöriga görs normalt inte. Att få plats med ett träningsredskap är heller inte givet trots att det kan skynda på en rehabilitering.
– Det ingår inte i dina rättigheter. Det enda skäl till att du kan tacka nej till en lägenhet är om du inte får plats med din rullstol, säger Stefan Sundquist.
Men om du inte kommer in i sovrummet till din säng?
– Så länge du får plats med sängen någonstans så kvittar det. Det är bara en arbetsterapeut som kan komma dit och säga att du bokstavligen inte får plats som du kan få byta.
Rätten till förtur för den som har särskilda behov på bostadsmarknaden ser olika ut var i landet du bor.
Enligt intresseorganisationen Sveriges Allmännyttas senaste enkät ger ungefär två tredjedelar av de kommunala bostadsbolagen någon form av förtur. Vanligast är att det ges till personer som har fått jobb i en ny kommun och därför behöver flytta.
Endast fyra av tio bostadsbolag svarar att de ger förtur till personer med lättare funktionsnedsättning. Lika många ger också förtur till personer med medicinska eller sociala skäl.
