Så tycker politikerna om social housing
OSKAR ÖHOLM, MODERATERNA:
– Vi tycker inte att social housing är en bra idé för att hjälpa resurssvaga in på bostadsmarknaden. Vår politik går i stället ut på att ge stöd på individnivå. Det är därför vi till exempel har höjt bostadstilläggen för pensionärer och bostadsbidraget för barnfamiljer.
VERONICA PALM, SOCIALDEMOKRATERNA:
– Nej. Vi vill inte peka ut en viss grupp som ska bo i vissa lägenheter. Det skapar inlåsning och stigmatisering som är skadligt både för individen och för rörligheten i samhället. Kommunerna måste ta ett stort ansvar för bostadsförsörjningen, som ägare av allmännyttiga bostadsbolag har de en nyckelroll. Dessutom behövs samarbete och dialog med privatvärdarna. Alla krafter måste samlas så att vi kommer i gång med nyproduktion av bostäder som människor har råd med.
MARKUS WIECHEL, SVERIGEDEMOKRATERNA:
– Vi ser den svenska modellen med blandade boendeformer som något positivt och är övertygade om att våra nya förslag för fler och billigare bostäder gynnar ekonomiskt svaga. Norge har ett bra system för att underlätta för studenter att få bostäder vilket även kan vara intressant för Sverige. Vi är givetvis öppna för nya lösningar efter behov.
AMINEH KAKABAVEH, VÄNSTERPARTIET:
–Nej. Vänsterpartiets syn på bostaden är att den är en grundlagsstadgad social rättighet och bostadspolitiken en grundläggande del av den generella välfärdspolitiken. Vänsterpartiet vill inte det att ska finnas särskilda områden och bostäder för människor med sämre ekonomi.
OLA JOHANSSON, CENTERPARTIET:
– Kommunernas bostadsförsörjningsansvar sträcker sig till att verka för att det finns tillgång till bostäder som matchar behoven. Förenklingar för andrahandsuthyrning och avdragsrätt för intäkter från andrahandsuthyrning, tillsammans med en friare hyressättning och ett mera kostnadseffektivt byggande, är lösningen på bostadsbristen. Sociala bostäder innebär ofta sociala problem i dessa områden. Den svenska modellen att hjälpa människor genom de sociala trygghetssystemen ska vi bygga vidare på.
NINA LUNDSTRÖM, FOLKPARTIET:
– Nej. Folkpartiet vill inte se en subventionerad bostadsmarknad, så kallad social housing, för fattiga hushåll. Dagens modell är öppen för alla och bör så fortsatt vara. Social housing skapar inlåsningseffekter och segregation och är ett hinder för att möta utanförskap. Politiker ska inte avgöra vem som ska få bo i vissa bostäder och vilka inkomsttak som ska råda för ett kontrakt. En löneökning ska inte innebära att man tvingas flytta.
STEFAN ATTEFALL, KRISTDEMOKRATERNA:
– Vi vill inte ha särskilda bostäder för fattiga, så kallad social housing. Det skulle peka ut dem med lägre inkomster. Det är bättre att bygga mer samt pressa byggkostnaderna genom enklare och tydligare byggregler och ha bostadsbidrag till dem med små inkomster. Regeringen har därför höjt bostadsbidraget två gånger. Kristdemokraterna har även tagit initiativ till en nationell hemlöshetssamordnare som arbetar gentemot kommunerna för att minska hemlösheten, och vi vill förtydliga socialnämndens ansvar att arbeta vräkningsförebyggande när barn är inblandade.
JAN LINDHOLM, MILJÖPARTIET:
– I första hand är det den ordinarie bostadsmarknaden som måste göras tillgänglig för fler. Miljöpartiet utesluter inte att det kan behövas någon form av nationell stiftelse för att stötta kommunerna att klara bostadsförsörjningen för dem som står längst från bostadsmarknaden. Vi stänger inte heller dörren för någon form av avgränsade, välriktade stöd där det är nödvändigt för att säkra den grundläggande rätten till bostad.
Många vill ha statsstödtill bostäder för fattiga
Finland: Social housing inte bara för låginkomsttagare
Norge: Fattiga fastnari problemområden
Norge: ”Kämpa för ert system med näbbar och klor”
Danmark: hit köar folk för att få bo
Så tycker politikerna
