Så undviker du mögel – fyra riskplatser i lägenheten: ”Måste städa bort”
Hyresgäster kan få stora problem på grund av mögel i sina lägenheter. Johanna Lindström, husexpert på Anticimex, förklarar hur mögel uppstår från början.
– Det måste vara fuktigt för att det ska börja växa. Dessutom måste det finnas något att börja växa i, någon sorts organiskt material. I en lägenhet är det vanligt att det börjar växa i badrummen.
Hon förklarar att mögelangrepp kan börja med lätt missfärgning av väggarna, i hörn och i kakelfogar. Hudavlagringar från duschen är ofta det organiska material som sätter sig i fogar och på väggen och gör att möglet får fäste.
– Och sedan kan det börja växa eftersom badrummet är en gynnsam miljö där det är fuktigt och varmt.
Måste hålla efter tidigt
Johanna Lindström anser att det inte finns några stora risker med mindre mängder mögel i badrummet.
– Det är normalt att det växer i ett våtrum, men man måste städa bort och hålla efter tidigt.
Så hur tar man bort tidigt mögel?
– Man tvättar bort det bara, det är inget farligt.
Får möglet fortsätta växa kan det innebära större problem och man kan till exempel tvingas byta ut fogar för att stoppa angreppet.
Enligt Johanna Lindström finns det dagliga beteenden som förbättrar möglets chanser att sprida sig. Långa duschar i varmt vatten ger hög luftfuktighet, vilket gynnar mögel.
Att duscha i rimlig temperatur, koka vatten, ha igång torktumlare eller torkskåp är i sig inget som skapar större risk för mögel.
– Men om man gör det samtidigt blir det svårare för ventilationen att hantera luftfuktigheten, säger Johanna Lindström.
Se upp med spjällen
Hon förklarar att det också är viktigt att luften kan röra sig fritt i lägenheten och att ventilationen kan fungera som det är tänkt. Annars kan möglet växa.
– Man ska inte stänga av spjäll vid fönstren eller täppa igen springor i dörrar där luften ska passera.
Förutom skarvar och fogar i badrummet finns det extra stora risker för mögelangrepp i gipsskivor och tapeter.
– Mögel växer bra i papperstapeter, särskilt om det finns fuktighet runt.
Dan Norbäck, docent vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Uppsala Universitet, berättar att man bland annat kan få astma genom att vistas i fuktiga eller mögliga byggnader. Den som redan har astma kan få den förvärrad, men mögel och fukt kan ge ny astma som man sedan bär med sig resten av livet. Personer som exponeras riskerar också att få rinnande näsa, luftvägsinfektioner och hudbesvär.
Finns det några symptom som man kan vara uppmärksam på om man misstänker att man exponeras för mögel?
– Ja, det kan handla om långdragna förkylningar, till exempel med nästäppa. Man kan också få svårt att andas eller hosta utan att man verkar vara förkyld. Det är viktig att kontakta läkare för att få besvären utredda.
Fyra riskplatser för mögel i din lägenhet:
1. Tapeter
Mögel kan framför allt få fäste i papperstapeter, särskilt i hörn och skarvar.
2. Gipsskivor
Skivorna är känsliga för fukt och kan lätt börja mögla om fuktspärren i ett badrum inte håller tätt.
3. Kakelskarvar
Här kan hudavlagringar efter duschning sätta sig. På så sätt får möglet fäste i skarven. Det gäller att tvätta bort direkt.
4. Fogar
Damm eller andra partiklar kan sätta sig i fogar runt fönster, i badrummet eller runt diskbänken. Omfogning kan krävas.
Fyra tips för att minska mögelriskerna:
1. Tvätta direkt bort svarta mögelfläckar i fogar och i kakelskarvar.
2. Undvik långa duschar i varmt vatten.
3. Se upp för att göra saker som skapar hög luftfuktighet samtidigt, som att koka vatten, köra torktumlare, torkskåp och duscha.
4. Se till att ventilationen kan fungera som det är tänkt. Stäng inte av spjäll vid fönstren eller täpp igen springor i dörrar där luften ska passera.
Tecken på större mögelproblem:
Lukt
Vissa mögelsorter luktar och det går ofta att känna mögeldoft i samband med en vattenskada.
Prickar
Ofta börjar ett mögelangrepp med svarta små prickar på en vägg.
Missfärgningar och väta
Upptäcker man att en vägg i anslutning till ett badrum buktar ut eller är missfärgad är det viktigt att meddela hyresvärden direkt.
Källa: Johanna Lindström, husexpert på Anticimex, och Dan Norbäck, docent vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Uppsala Universitet.