Säkrare att åka hiss på jobbet än i bostadshuset
Sabotage, slitage och grus i dörrarna. Det är mycket som kan göra att hissarna inte går som de ska. Men de flesta felen åtgärdas inom några timmar hos de kommunala bostadsbolagen. Gemensamt för många bostadsbolag är att hissarna börjar bli gamla.
Vid en rundringning till flera kommunala bostadsbolag i BohusÄlvsborg-Skaraborg visar det sig att alla har problem med sina hissar.
Katarina Prick, som är vd för Skövdebostäder, säger att är de har drygt en felanmälning i veckan, vilket betyder cirka 75 felanmälningar per år.
– De vanligaste felen är kopplat till dörrarna. Det kan vara grus i spåret som dörrarna löper i eller någon givare eller dörrkontakt vid dörren som krånglar. Åtgärdstid på dessa fel är samma dag som de anmäls, säger hon.
– Övriga fel som kan förekomma är fel i komponenter av olika slag och då är åtgärdstid normalt en till tre dagar. Vi har i något enstaka fall haft leveransförseningar på grund av Corona då reservdelar inte funnits i Sverige utan beställts från Tyskland eller Italien. Då har det tagit en vecka innan felet var åtgärdat.
Flera av de bolag Hem & Hyra har talat med håller just på att upprusta sina gamla hissar eller byta ut dem mot modernare och säkrare.
Fredrik Carlén som är driftschef för Mariehus i Mariestad säger att där har man haft problem med sina gamla hissar. Men de ska bytas ut nu under 2021.
Enligt Hissförbundets senaste rapport hör minst 26 000 hissar till de två hisskategorierna som orsakar flest allvarliga olyckor och till och med potentiella dödsolyckor: hissar med farliga innerdörrar eller hissar som helt saknar skydd i korgöppningen.
– Sverige har ett mycket gammalt hissbestånd. Om man räknar att livslängden är mellan 20 och 30 år, så inser man att det är många gamla hissar som borde moderniseras, säger Anne Geitmann vid Hissförbundet.
Hissförbundet är den svenska branschföreningen för företag som tillverkar, monterar och underhåller hiss- och rulltrappsinstallationer. Medlemsföretagen representerar över 80 procent av den svenska branschen.
Anne Geitmann säger att dagens regelverk innebär att säkerhetsnivån på Sveriges hissar varierar betydligt.
– Ja, man tror till exempel inte att det är strängare regler för hissar på arbetsplatser än i bostadshus. Men så är det. 2012 skärptes reglerna för hissar i arbetslokaler. Då infördes ett retroaktivt krav på skydd i korgöppningen, med mycket bra resultat för säkerheten. Samma regler gäller inte för bostadshus.
Anne Geitmann säger att det betyder att risken för att klämma sig illa är stor.
– Till exempel om man ska flytta en soffa eller ett kylskåp och skyddet för korgöppningen inte finns. Då är risken stor för allvarliga skador.
Sune Andersson har jobbat med hissar i 40 år och han säger att det är konstigt att gamla hissar kan tuffa och gå i årtionden utan att man skärper säkerheten.
– Det är fint med gamla hissar med gallergrindar och så, men ser man till säkerheten så är det förkastligt, säger han. Det är inte så att hissen trillar ner, men det är ju stor risk att klämma sig. Det är trix med grindar och dörrar.
– Jag vet inga andra maskiner som fraktar folk som man låter vara som de var för 100 år sedan. Men så är det med hissar, var säkerheten godkänd när de installerades så krävs inga ytterligare säkerhetsanordningar på dem idag.
I Boverkets regler står det att hissar som saknar korgdörr eller korggrind vid någon korgöppning ska ha en varningsskylt som varnar för risken att klämmas av föremål som fastnar i schaktväggen. ”Kravet gäller alla typer av hissar som har hisskorg men varken korgdörr eller korggrind, det vill säga även hissar utan hisschakt och även om det finns fotocellanordning vid korgöppningen.”
Anne Geitmann menar att det inte räcker med skyltar som visar att det finns klämrisk och Sune Andersson håller med:
– Den som åker hissen varje dag tänker kanske inte på faran den dagen det är dags att flytta soffan. Står man då längst in i hissen, soffan fastnar i hissöppningen, då riskerar man att klämmas väldigt illa, säger han.
Hem & Hyra har begärt ut besiktningsprotokoll från flera kommuner i regionen och de visar att ingen hiss har fått körförbud. Men det betyder inte att det inte finns farliga hissar. Regelverket är ganska lätt att kringgå om fastighetsägaren vill. Det menar byggnadsinspektör Ronny Andersson i Strömstads kommun.
– Det är kommunerna som har tillsynsansvar, men det är bara de underkända som besiktningsorganen skickar till kommunen. Sen kan man spekulera i om kommunen ska åka runt och kontrollera alla hissar på plats ibland. Det är ju nämligen i hissen som klisterlappen med godkännandet sitter.
– Om en byggherre eller fastighetsägare byter besiktningsman, eller säger han ska byta och säger upp den han har, så får aldrig myndigheten reda på detta och därmed kan hissen vara obesiktigad i flera år utan att någon vet. Om inte en uppmärksam hyresgäst anmäler detta så klart, säger Ronny Andersson.
Hissförbundet är sedan 1992 den svenska branschföreningen för företag som tillverkar, monterar och underhåller hiss- och rulltrappsinstallationer.
Förbundet arbetar aktivt i samverkan med representanter för myndigheter, besiktningsorgan och kunder för att tolka, påverka och följa upp förändringar av det tekniska regelverket för
uppförande, underhåll, service och tillsyn av hissar och rulltrappor.
Är remissinstans för svenska myndigheter i arbetet med säkerhet.
Arbetar för att sprida kunskap om hissar och rulltrappors roll som transportmedel i bostäder, på arbetet och i offentliga miljöer.
