Saneringarna ökar – så gör du som hyresgäst
Detta är ingen skröna, utan ett av de senaste saneringsuppdragen för Anticimex i Solna/Sollentuna, norr om Stockholm. Stefan Alm, som är platschef där, berättar att hyresgästen blev väldigt skärrad.
– Det måste vara helt makalöst äckligt att bli väckt på det sättet, med en råtta precis intill ansiktet, säger han och berättar att just den råttan hade gnagt sig in i lägenheten bakom ett köksskåp.
Annars är det mer typiskt att råttor tar sig in i hyreshus via trasiga avloppsrör, som mynnar ut i trossbottnar där råttorna får skydd och värme.
– Det finns rätt ofta problem i 40 till 50 år gamla hus där gjutjärnsrören har rostat sönder eller de har pluggats felaktigt vid renovering, säger Stefan Alm.
Det är också ganska vanligt att råttor kommer in via sprickor och håligheter i grunden, berättar han.
Det kan vara marksättningar som ger sprickor eller hål vid rör och kabeldragningar, där de kan tränga sig in.
– I hyreshus är det vanligt med kulvertar för el, data och andra kablar. Om de kommer in där och börjar gnaga kan det innebära enormt stora kostnader, plus att man måste åtgärda problemet som gör att de har kunnat komma in.
Därför är det viktigt att fastighetsägare gör vad de kan för att förebygga råttinvasioner. Det kan handla om att täta sprickor, hålla rör och stammar i gott skick, men också om att till exempel inte ha marktäckande växter intill fasaden.
– De ger ett gott skydd åt skadedjuren, som kan leva och föröka sig länge utan att de märks. Ett råttpar kan ge upphov till 800 nya individer på ett år, så det är viktigt att upptäcka dem så tidigt som möjligt – och göra något åt dem.
Förutom skydd behöver råttorna också ha tillgång till mat. Dåligt skötta sophus och återvinningsstationer kan förse dem med mycket gott.
Dessutom kan det kommunala avloppssystemet vara bättre eller sämre. Om det finns gott om råttor i kloakerna kan även välskötta hus i området drabbas hårt.
– Det är många inblandade, som måste hjälpas åt för att hålla nere bestånden. Vissa kommuner och fastighetsägare är bra på det, andra inte.
Som enskild hyresgäst är det inte mycket man kan göra, förutom att se till att inte sprida råttmat omkring sig, varken i parken eller nära huset. Men om man ser eller hör råttor ska man larma direkt och ställa krav, tycker Stefan Alm.
– Om man hör ljud i golv eller väggar eller ser råttor eller spillning ska man ringa saneringsbolaget eller hyresvärden direkt.
Fastighetsägaren har ansvar för att hålla huset i gott skick. Får man in råttor så har hyresvärden ansvar för att snabbt ta till de åtgärder som behövs för att bli av med skadedjuren.
– Det är absolut inte acceptabelt att behöva leva med det. ]
”DE KAN DYKA UPP UR TOASTOLEN”
SANT! Råttor kan simma genom kloaker, ta sig förbi vattenlås och hoppa upp ur toalettstolen eller golvbrunnen.
”DE KAN ANFALLA MÄNNISKOR”
SANT! Om de känner sig trängda eller är sjuka kan de gå till attack och bitas. Det händer att de oprovocerat ger sig på skyddslösa personer, till exempel uteliggare, småbarn och gamla. Troligen för att de har smulor eller matrester på sig, som råttan vill åt.
”DE KAN VARA STORA SOM KATTER”
FALSKT! De blir cirka 25 centimeter, plus svans på 17 centimeter. Vår motvilja mot råttor kan göra att vi tycker de ser större ut.
”DE ÄE SMUTSIGA”
SANT! Även om råttor är renliga djur, som tvättar sig själva och varandra noggrant, lever de vilda råttorna i ohygieniska miljöer och kan dra med sig smuts och bakterier.
”DE ÄR INTELLIGENTA”
SANT! De lär sig snabbt och listar ut hur de tar sig förbi hinder. Om de klarar sig från en fälla som slår igen lär de undvika sådan fällor i framtiden. Likadant med direktverkande råttgift – det har de lärt sig att inte äta.
”DE ÄR LIKA MÅNGA SOM VI”
TVEKSAMT! Ingen vet hur många råttor det finns.
”DE SPRIDER SJUKDOMAR”
SANT! De kan sprida till exempel harpest, salmonella, sorkfeber och borrelia. Däremot är råttor inte rabiessmittade i Norden.
”DE KAN TA SIG UPP FLERA VÅNINGAR”
SANT! I en lodrät rörstam kan de ta spjärn genom att skjuta rygg och klättra upp flera våningar. De kan också klättra upp utanpå fasader och ta sig in genom öppna fönster, även om det är ovanligt.
Källa: Jan Jungerstam och Stefan Alm, Anticimex.
