Sårbart med digitala låssystem
Peter Stenumgaard är forskningschef för robust telekommunikation på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Hans arbetsfält är trådlös kommunikation vid kris, katastrof eller krig.
Peter Stenumgaard tycker det finns en naivitet i det svenska samhället. I hög fart tar vi bort analoga verktyg som nycklar eller kontanter och ersätter dem med digitala lösningar, utan att tänka på sårbarheten det öppnar för.
– Vi tycker om det nya i det här landet. Problemet är bara att vi så snabbt tar bort back up-systemen. I våra grannländer har människor ett annat förhållningssätt och tar inte bort äldre robust teknik lika snabbt som vi gör, säger Peter Stenumgaard.
Han poängterar att han inte forskat specifikt om civila låssystem, men ser ändå tre problemområden som han anser att fastighetsägare bör titta på när de byter lås.
• Att räddningstjänst, ambulans och andra samhällsfunktioner kan komma in.
• Vad som händer om systemet slås ut av exempelvis blixtnedslag.
• Hur pass svårt det är att kopiera brickorna eller hacka systemet.
Peter Stenumgaard tar ett exempel från sin egen bostad i en bostadsrättsförening.
– Vi har bytt till elektroniska lås och ganska nyligen gick brandlarmet i en lägenhet. Men räddningstjänsten kom inte in i korridoren, utan fick vänta tills en boende kunde släppa in dem. Det förvånade mig att ingen verkade ha tänkt på det scenariot, säger han.
Att människor blir ut- eller inlåsta är inte ovanligt. Förutom att det drabbat hyresgäster har även utryckande poliser, personal på äldreboenden och en hel kommunledning i Munkedal råkat ut för sådana problem under senare år. Händelser som hade kunnat få allvarliga följder.
– Om det blir strömavbrott finns det oftast en batteribackup, men om blixten slår ner går det inte att hantera med de här låsen, säger Peter Stenumgaard.
Exakt detta inträffade i Gamlestaden i Göteborg för två år sedan. Ett oväder på en fredagseftermiddag slog ut hela låssystemet i ett av det kommunala bostadsbolaget Poseidons hyreshus.
Hyresgäster som kom hem i ösregnet fick vänta utanför tills någon granne kunde släppa in dem. Efter några timmar anlände bolagets underleverantör och ställde upp portarna. De stod sedan öppna hela helgen, medan källare och soprum var låsta. Utrymmena kan öppnas med nyckel, men någon sådan har inte hyresgästerna.
– Det måste vara inbyggt i systemen att låsen öppnar sig om det blir ett funktionsfel. Eller att det finns andra, alternativa sätt att öppna dörrarna. I mitt eget hus har jag ingen nyckel till porten, och det tycker jag är irriterande, säger Peter Stenumgaard
Det tredje möjliga problemet är att någon utomstående manipulerar systemen. Peter Stenumgaard bedömer att civila låssystem är ointressanta för främmande makt, som sannolikt skulle rikta in sig på hela el- och/eller telekommunikationssystemet vid en attack på samhället.
Däremot är det välkänt sedan flera årtionden att kriminella ligor inte låter sig stoppas av elektroniska lås.
– Om du kan fjärrmanövrera något innebär det att andra kan göra det också. Det ser vi inom ett brett spektrum av produkter: billås, kameror, tv och datorer, det som kallas ”the internet of things”. Det här har kriminella utnyttjat jättelänge, säger Peter Stenumgaard.
Dock kan elektroniska lås ha en ganska stor effekt på spontana inbrott i källare- eller vindsförråd.
– Där har det absolut en funktion. Men det stoppar inte organiserad, mer planerande brottslighet, säger Peter Stenumgaard.
Peter Grellsgård är nytillträdd säkerhetschef på Poseidon i Göteborg, som är ett av Sveriges största kommunala bostadsbolag. Så vitt han kan se har inte bolaget gjort någon central säkerhetsanalys av låsfrågan.
– Det jag fått till mig är att blåljusfunktionerna har fått taggar utdelade, så de ska kunna komma in i entréerna. Men att utryckningspersonal kan ha svårigheter är ju inte ett nytt problem egentligen, det har funnits i princip sedan man låste portarna. Min erfarenhet är att blåljuspersonal brukar vara påhittiga om det behövs, säger Peter Grellsgård, som själv har en bakgrund inom Räddningstjänsten.
Innan han tillträdde för en månad sedan har det inte funnits någon säkerhetschef på Poseidon. Nu vill han göra en översyn av flera policies inom bolaget.
– Det som hände i Gamlestaden berodde på en felinstallation. Efteråt har distrikt Kortedala ändrat vissa rutiner. Men vi borde ta ett centralt grepp om det här också, säger Peter Grellsgård.
LÄS MER:
