Sex ägarbyten och ombildningar till bostadsrätter: ”Uppenbar risk för spekulationer”
I Stockholms skärgård ligger en av landets fjorton kommuner som helt saknar ett eget bostadsbolag. För drygt tjugo år sedan var det annorlunda. Då ägde Vaxholms kommun 1 200 lägenheter genom Vaxholmsbostäder. Men 1999 beslutade sig politikerna för att gå samma väg som Danderyd och Nacka och sälja hela bolaget.
En vecka innan den omtalade stopplagen, som skulle hindra kommuner från att sälja sina bostadsbolag, trädde i kraft röstade det borgerliga styret igenom försäljningen. Den gav 55 miljoner kronor rakt in i kommunens kassa. Men eftersom hela bolaget såldes slapp kommunen också borgensåtagandet och lån på nära 700 miljoner kronor.
– Det är klart att det hade varit bra att behålla bolaget. Det vore dumt att säga något annat idag. Men då fanns inget alternativ. Man måste förstå situationen när beslutet togs med de höga räntor som var då. Det upplevdes som en stor risk att behålla bolaget. Klart det är lätt att ta beslut när man har facit, säger Lars Wessberg, dåvarande vd för Vaxholmsbostäder och idag moderat fritidspolitiker i kommunen.
Majoritet av lägenheterna har ombildats
Kommunen sålde först till det privata bostadsbolaget Tornet. Fyra år senare betalade JM 790 miljoner kronor för fastigheterna, enligt Sveriges radio. JM erbjöd hyresgästerna att köpa loss sina lägenheter och när JM till slut sålde vidare resterande hyresrätter fanns enbart drygt en fjärdedel kvar. Köpare var Stena fastigheter som sålde till Heimstaden som sålde till Akelius. Och i med att Heimstaden köpte hela den svenska delen av Akelius vid årsskiftet har företaget nu inte enbart ägt lägenheterna en gång – utan två.
Malin Forsbrand (C), kommunstyrelsens ordförande i Vaxholm, vill inte svara på frågan om det var ett bra eller dåligt beslut att sälja då för drygt tjugo år sedan. Men kommunen har de senaste åren tvingats till dyra boendelösningar för att kunna ta emot nyanlända. Idag utreder man möjligheterna att samla de hyreslägenheter man äger i ett bolag.
– Vi håller på att utreda det nu. Om vi ska slå ihop det vi äger i ett bolag eller hur vi ska lösa det.
Men var det då bra att sälja allmännyttan?
– Jag tycker inte att den frågan är relevant idag. Jag vill inte uttala mig om det. Det är inget vi kan göra något åt idag ändå så därför spelar den frågan mindre roll. Men vi tittar på hur vi kan äga fler hyreslägenheter och hur det ska lösas, säger Malin Forsbrand.
Efter försäljningen har många lägenheter ombildats till bostadsrätter.
– Ja, och vi vill ha ett varierat bostadsbestånd i kommunen och nu tittar vi på hur vi kan äga fler hyreslägenheter och hur det ska lösas, säger Malin Forsbrand.
Marie Linder, förbundsordförande i Hyresgästföreningen, ser ombildningar som ett av de stora problemen när kommunalt ägda lägenheter övergår i privat ägo.
– De som bor där just då tjänar pengar. Men sedan då? Risken är uppenbar att det blir en spekulation med vårt gemensamma när det sedan säljs vidare i flera led. Andelen hyresrätter blir allt färre. De stora förlorarna på det här är våra barn och framtidens medborgare.
Tappar kontrollen efter försäljningen
Vaxholm kan verka extremt men den kommun som säljer hela eller delar av sitt kommunala bostadsbolag tappar också för evigt kontrollen över lägenheterna. De kan ombildas och säljas vidare i hur många led som helst. Och frågan är vad som kommer att hända med de drygt 190 000 kommunala lägenheter som har sålts mellan 2000 och 2021.
– Det är en helt otrolig siffra. Det är väldigt synd och allvarligt att man har sålt ut allmännyttan i den omfattningen, säger Marie Linder, förbundsordförande i Hyresgästföreningen.
Drygt 190 000 kommunala lägenheter har sålts
Och försäljningarna över landet fortsätter. I januari i år fanns beslut om försäljningar av 1 727 lägenheter och planer på att sälja ytterligare 525 lägenheter.
– Man måste komma ihåg vad allmännyttan är till för: att ge medborgarna bostäder. Och det kan man inte göra om man fortsätter att sälja ut, säger Marie Linder.
Hon varnar för att kommunerna genom försäljningarna tappar ett viktigt verktyg för att säkra bostadsförsörjningen. I förlängningen drabbar det medborgarna, menar hon.
– Det är ett kortsiktigt ekonomiskt tänk som får styra. På lång sikt förlorar både kommunerna och medborgarna på det här. Och risken finns att det i framtiden kommer att krävas pengar för att över huvud taget få en bostad. Många privata hyresvärdar har dessutom tuffare inkomstkrav på blivande hyresgäster vilket riskerar att stänga folk ute, säger Marie Linder.
Renoverar och höjer hyrorna
När kommunerna säljer lägenheter till privata bostadsbolag går de nya värdarna ofta in och renoverar tomma lägenheter systematiskt, med höjda hyror som följd.
– Till slut blir det inga billiga lägenheter kvar, säger Marie Linder.
Hon vill att kommunerna hittar vägar för att hålla i gång bostadsbyggandet utan att sälja.
– Jag förstår att det finns undantag över landet. Men vi vet att om man lånar pengar för att bygga så är det väldigt sällan som man bygger med förlust.
