Självkörande bilar kan rädda klimatet – eller förstöra det
När Hem & Hyra spanar in i framtiden kommer hyresgäster som Abdurahman Abdullahi i Helsingborg inte längre att äga någon bil. Han och grannarna kommer i stället att promenera mycket mer och vid behov använda en mix av klimatvänliga fordon som de köper som vilken annan tjänst som helst. I mixen finns självkörande fordon, det vill säga bilar och bussar som styr, gasar och bromsar utan en förare.
I Barkarbystaden i Järfälla kommun är självkörande fordon inte science-fiction. Sedan 2018 rullar här ”världens första linjelagda” självkörande minibussar som en del av kollektivtrafiken. De kör en slinga på tre kilometer och tar tolv passagerare. Barkarbystaden är en nybyggd stadsdel som vill ligga i framkant med framtidens kollektivtrafik och bussarna är en del av satsningen där SL, Järfälla kommun och bussbolaget Nobina samarbetar.
Sensorer scannar av
Enligt Jens Lindström, chef på innovationsbolaget Nobina Technology, görs nu 67 procent av alla resor här med kollektivtrafiken. Att jämföra med dryga 50 procent i Stockholm, cirka 30 procent i Göteborg och Malmö, och inte mer än 10-15 procent i mindre städer och på landsbygden.
De eldrivna minibussarna har en maxhastighet på 20 kilometer i timmen och deras syfte är att underlätta vad som på fackspråk kallas ”first and last mile”, första och sista biten. De tar passagerarna till viktiga knutpunkter där invånarna sen kan ta sig vidare med annan kollektivtrafik.
Bussarna är dock ännu inte obemannade utan en säkerhetsförare åker med. Och det har behövts. Med sina sensorer scannar bussarna hela tiden av sin omgivning och tar det säkra före det osäkra. Ligger den en boll på vägen stannar den och än så länge har den behövt hjälp med beslutet att köra förbi.
Fem miljoner bilar i Sverige idag
Ambitionen är att plocka bort säkerhetsföraren och övervaka trafiken från ett kontrollcenter, men för det krävs bland annat lagändringar. Nästa stora steg är att i höst skippa slingan och tidtabeller för att låta resenärerna bestämma när de vill åka och varifrån. Allt via en app.
– Det blir revolutionerande. I stället för att åka eller gå till kollektivtrafiken kommer kollektivtrafiken till dig, säger Jens Lindström.
En tredjedel av Sveriges klimatutsläpp kommer från trafiken. Idag finns cirka fem miljoner bilar i landet. Riksdagen har beslutat att Sverige ska vara klimatneutralt 2045. För att nå målet måste antalet privatägda bilar minska dramatiskt.
Självkörande bilar i framtiden
För att de självkörande fordonen ska hjälpa till i klimatomställningen manar Anna Pernestål beslutsfattare till kloka avvägningar. Hon är senior forskare vid Integrated transport research lab vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm och har i sin forskning sett att fordonen kan hjälpa till i omställningen men kan också leda till ännu mer trafik.
– Och ett sådant scenario vill vi inte ha. Fordonen kan vara bra verktyg, bland andra, i verktygslådan men bara om de används på rätt sätt, säger Anna Pernestål.
Genom olika simuleringar har forskarna på KTH kommit fram till att det finns en stor risk att resorna ökar så mycket som upp till det dubbla jämfört med idag.
Det som talar för den utvecklingen är bland annat:
- Självkörande fordon är bekvämare och resorna blir därmed längre och fler.
- Risken finns att tomma fordon kommer att köra runt på gatorna.
- De blir billigare, så i stället för att gå eller cykla blir det lättare att exempelvis välja en självkörande taxi.
Fördelar med självkörande bilar och bussar
Anna Pernestål menar att ett smart sätt att använda de självkörande fordonen kan vara att göra bilpooler mer tillgängliga. Bilen kör hem till användarna och när den har använts klart tar den sig själv tillbaka till bilpoolsparkeringen eller till en annan användare. Bilen skulle då köra korta sträckor och i låga hastigheter.
Självkörande fordon kan också bli en pusselbit för att få folk att åka mer buss och tåg.
– De kan förstärka kollektivtrafiken och ta bort hinder för att ta sig till bussen eller tåget. Gärna då att fordonen är mindre och har låg energiförbrukning, och gärna samåkning, säger Anna Pernestål.
Knutar att lösa
Länge har det pratats om ett genombrott för självkörande fordon, men det har inte kommit. Knutar som återstår att lösa är att fordonen tekniskt klarar att läsa av alla komplexa trafiksituationer, lagändringar, ansvarsfrågor vid olyckor och beteendeförändringar.
Anna Pernstål tror att i det dröjer mellan 30-60 år innan det kör runt självkörande fordon i större skala och i högre hastigheter. I mindre skala, som i bilpoolsexemplet ovan kanske om tio år.
Vad är ett självkörande fordon?
Ett fordon som inte har någon person bakom ratten som styr, bromsar eller gasar. De körs istället med hjälp av sensorer, radar, kameror och GPS.
Vad är fördelarna med självkörande bilar och bussar?
Eftersom de styrs av datorer som kan pratat med andra datorer kan de köra smidigare i trafiken, undvika köer och är bättre på så kallad eco-driving.
De behöver mindre yta och asfalt, både för vägar och parkeringsplatser (de självkörande bilarna kan parkera utanför staden)
Behovet av egen bil minskar när de kan hämta upp dig vid din port eller hus.
Billigare resor kan öka bussarnas turtäthet.
Ökar rörligheten för folk som idag av olika anledningar inte kan köra eller inte har körkort.
Olyckorna minskar. I dag beror 9 av 10 olyckor på den mänskliga faktorn
Källor: Europaparlamentet, Ramböll, KTH
Läs vidare:
Därför måste du leva utan bil – så här reser vi i framtiden
Här ska bil och cykel ingå i hyran
