Sju av tio värdar kritiska mot hyresförhandlingarna
Förhandlingarna om nästa års hyror är i full gång. Så här långt ser det ut som att det går snabbare att träffa överenskommelser än i fjol och nivån är något högre.
Kritiken mot Hyresgästföreningens sätt att sköta hyresförhandlingarna brukar vara starkast från de privata värdarna, men i en ny undersökning från Boverket, där lagen om kommunala bostadsbolag utvärderas, är bilden en annan. Hela 69 procent av de 127 kommunala bostadsbolag som svarat att de inte är nöjda med hur hyresförhandlings- och bruksvärdessystemet fungerar. Framför allt är det bolag på starka marknader som är kritiska, medan bland kommunala bolag på svaga marknader tycker hälften att nuvarande ordning fungerar tillfredställande och hälften gör det inte.
Många av bolagen är kritiska till att de tycker att parterna inte är jämställda i förhandlingen. De upplever att Hyresgästföreningen har ett slags ”veto” och inte behöver gå med på högre hyreshöjning än man bestämt sig för från början. Ett stort antal uppger även att de representanter som förhandlar för Hyresgästföreningen har ett alltför svagt mandat och är styrda uppifrån i organisationen, vilket gör att det är svårt att få ett resultat som speglar de lokala förutsättningarna.
Det tycks också finnas olika uppfattningar om vad förhandlingarna ska baseras på. Exempelvis är man inte överens om man ska förhandla utifrån bruksvärde, det vill säga hyresgästernas generella värderingar, eller vilka kostnader som bostadsbolaget har. Somliga bostadsbolag tycker även att Hyresgästföreningen har för stort fokus på att hålla nere hyreshöjningarna kortsiktigt, i stället för att ta ett mer långsiktigt ansvar.
Susanna Höglund, chef för ekonomi och juridik, på allmännyttornas branschorganisation Sabo, känner igen sig i problembilden som beskrivs. Exempelvis att bolagen skulle vilja se ett mer långsiktigt perspektiv på förhandlingarna.
– Framför allt att man tittar på vad hyresnivån får för betydelse i det långa loppet. Vad kan vi göra och vad kan vi inte göra med husen om vi får en viss hyreshöjning. Den gemensamma målsättningen bör vara att hålla en bra kvalité i boendet för befintliga och kommande hyresgäster, säger Susanna Höglund.
Däremot upplever hon inte att Hyresgästföreningen generellt har ett slags ”veto” i förhandlingarna, men Susanna Höglund poängterar att det är stor skillnad runtom i landet hur bra systemet förhandlingarna fungerar. En grupp av vd:ar inom Sabobolagen håller på att titta på förslag för att utveckla systemet utifrån nuvarande lagstiftning. Förslaget ska presenteras under våren.
– Däremot finns det en väldigt liten variation i motbuden från Hyresgästföreningen, i relation till att det är stora skillnader i förhållandena på olika orter. Det skulle tyda på att man inte är så benägen att förhandla utifrån de lokala förutsättningarna.
Erik Elmgren, förhandlingschef på Hyresgästföreningen, avvisar kritiken. Han är också kritisk till att Boverket enbart låtit värdarna yttra sig och inte Hyresgästföreningen. Det är beklämmande, anser han. Resultatet av undersökningen förvånar honom och det känns inte bra. Att förhandlingarna skulle styras centralt från Hyresgästföreningen dementerar Erik Elmgren.
– Det finns inga direktiv uppifrån. Det är lokala förhandlingar som sköts av tusentals förtroendevalda och anställda förhandlare. Vi har förhandlingsriktlinjer som bestäms av förbundsstyrelsen, men det anger inga nivåer.
Många av värdarna önskar sig ett mer långsiktigt perspektiv från Hyresgästföreningen i stället för att kortsiktigt hålla ner hyrorna. Vad anser du om det?
– Sedan år 2000 har den genomsnittliga hyreshöjningen varit 1,7 procent per år. De senaste åren har vi tyckt att de extremt goda förutsättningarna att äga och förvalta fastigheter ska komma hyresgästerna till del. Men det tycks som att många värderar hyressättningssystemet efter den senaste förhandlingsrundan.
