Nya skattebetalare får ofta förtur i bostadskön – men sjuka Linnéa fick stå tillbaka
Linnéa Lundqvist är lastbilschaufför. I sju år körde hon jättelika tippvagnar, dumpers, åt LKAB i Kiruna.
– De väger 100 ton och jag hade en last på 40 ton när dumpern drog åt fel håll i en sväng och välte, berättar Linnèa.
Hon fick akut vård och blev rullstolsbunden i sex månader. Det är fem år sedan nu, men Linnéa äter smärtstillande varje dag för bestående ryggsmärtor.
När hon även blev ensamstående mamma insåg Linnéa att hon behövde hjälp för att klara vardagen. Hon flyttade tillbaka till hemstaden Örnsköldsvik.
Lägenheten på Sörängetvägen ett par kilometer från stan verkade till en början passa bra eftersom den låg bara ett kvarter från Linnéas mammas arbete och bostad. Det var också nära till förskolan.
Linnéas mamma kunde snabbt rycka in när det behövdes.
Men efter bara några månader kände Linnéa att trapporna slet hårt på ryggen. Hennes läkare uppmanade henne att byta bostad till en mer lättillgänglig.
– En lägenhet på bottenplanet i grannhuset blev ledig så jag ringde Övikshem och frågade om jag fick byta till den. Jag hoppades på att läkarintyget skulle ge mig någon slags förtur.
Men de enda som får kliva före i Övikshems bostadskö i dagsläget är arbetsföra nyinflyttare.
Alltså de som flyttar in från en annan kommun för att de skaffat sig ett jobb i Örnsköldsvik och därmed bidrar med skattepengar till kommunkassan. De har så kallad näringslivsförtur.
Nästan hälften av Norrlands kommunala bostadsbolag ger näringslivsförtur.
Många av dem är glesbygdskommuner som försöker få pengarna att räcka till de allt färre arbetsföra invånarna. Kostnaderna ökar samtidigt som befolkningen blir äldre och ett tillskott på skattebetalare står högt upp på önskelistan.
Om någon vill komma och arbeta i kommunen får inte brist på bostad vara ett hinder som stoppar dem. Därför erbjuds näringslivsförtur.
– En ökad inflyttning till kommunen är en viktig målsättning, kanske den viktigaste. För att ökade skatteintäkter förbättrar förutsättningarna för en ökad välfärd. Arbetsförturen är en av flera åtgärder som vidtagits för att stimulera just en inflyttning. Vi vet att den utnyttjas regelbundet och därmed är den viktig, säger Hans Heuser.
Han är vd för kommunalägda Härjegårdar i Jämtland. Ett bostadsbolag som befinner sig i en svår ekonomisk situation.
För att undvika konkurs har kommunen lovat att gå in med upp till 30 miljoner kronor i aktiekapital. Lägenheter står tomma och fastigheter rivs eller säljs.
Läget är snarlikt i Ånge kommun i Västernorrlands inland. Här behövs det inte skrivas några förtursregler alls. Ånge är en av landets få kommuner som uppger att de har ett stort överskott på lägenheter.
– Var tionde står tom. Behöver man en bostad kan man flytta hit och få en hos oss direkt, säger Joakim Persson, vd för ÅFA, Ånge kommuns allmännytta.
I grannkommunen Sundsvall är läget ett helt annat. Här står tiotusentals i Mitthems bostadskö.
Men extra inkomster välkomnas även här och arbetsinflyttare prioriteras. För inflyttare från andra kommuner än Sundsvall och Timrå med ett anställningsbevis i näven ges drygt fyra års hopp framåt i kön.
– Det räcker till en lägenhet i de flesta områden i Sundsvall, säger Camilla Hjältman, chef för Mitthems kundcenter.
2019 gick 14 procent av alla hyreskontrakt, 128 stycken, till arbetsinflyttare.
Men förturerna får också kritik av andra som väntar på en bostad i den långa kön.
– Ja, det händer ibland att kunder har åsikter på näringslivsförturen, men generellt upplever jag att det finns en förståelse, säger Camilla Hjältman.
Det finns en annan grupp som kan få förtur i vissa kommuner – de som behöver byta bostad av medicinska skäl. Exempelvis om man drabbats av ett kroniskt funktionshinder.
Men jämfört med arbetsinflyttare hamnar denna grupp långt ner i ranking. Särskilt i södra Norrland.
Här har tio kommunala bostadsbolag näringslivsförtur. Jämfört med medicinsk förtur som införts av endast tre.
Så hur tänker allmännyttans ägare, kommunerna, om att skatteintäkter går före behövande?
Frågan går till kommunalråd Per Nylén i Örnsköldsvik, kommunen där Linnéa nekades ett direktbyte av bostad på grund av sin ryggskada.
– Övikshem har arbetat utifrån de här direktiven länge, för att främja inflyttning. Men direktiven kom till när bostadsmarknaden såg annorlunda ut och frågan har inte diskuterats på länge. Nu när du tar upp det verkar det vara högst rimligt att göra en översyn, svarar Per Nylén efter att ha fått fundera en stund och ringt tillbaka.
Han säger att kommunens moderbolag, Rodret i Örnsköldsvik AB, och Övikshem ska ha ett möte, en ägardialog, i vår. Då ska Per se till att frågan kommer upp på agendan.
Hur kan reglerna komma att ändras?
– Vi måste uppenbarligen väga in flera parametrar i det här. Men frågan ska absolut diskuteras.
I dagsläget ser det ut som det gör och Övikshems kundcenterchef Maria Flodin hänvisar till regelverket i Linnéas fall.
– Vi har varken medicinska eller sociala förturer. Och till den lägenhet som Linnéa vill byta till är det flera i kö som stått i flera år för att få byta lägenhet av olika orsaker. Det är svårt att motivera varför någon skulle få gå före dem.
Vilket också Linnéa håller med om.
– Men ett läkarintyg borde ha något värde ändå. Om det till exempel står mellan mig och en 89-åring så borde min ålder i alla fall inte ligga mig i fatet, alltså att jag är mycket yngre. Det är hälsan och inte årsmodellen man borde se till då.
Övikshem gav inte med sig. Det blev ingen förtur för Linnéa. Däremot fick hon en portion tur.
– Ja, jag vet inte riktigt hur det gick till… Men vi fick lägenheten och flyttar in 2 mars, berättar en glad Linnéa i telefon.
I Hem & Hyras Norrlandsenkät svarar också många bostadsbolag att de aktivt valt att bara ha en förtur eller inga alls med hänvisning till rättviseaspekten.
Arvidsjaurhem i Norrbotten anser att andra förturer än näringslivsförturen kan missbrukas och har därför bara den.
Krokomsbostäder har en tydlig rangordning i förturssystemet där medicinsk förtur går före näringslivsförturen. För en som varit hyresgäst länge, så kallad ”trogen kund”, kan efter dessa två få en lägenhet vid förändrade familjeförhållanden.
Östersundshem låter inga arbetsinflyttare få första tjing, men möjligen de befintliga hyresgäster som av medicinska skäl vill byta inom beståndet.
Årehus, Skebo, Pitebo resonerar ungefär likadant som Älvsbyn:
– En kö med lika regler för alla är bäst. Vem är den som kan avgöra att en person har större behov än någon annan? säger Lars Nilsson, Älvsbyns fastigheter.
Förturer i Norrlands allmännyttor
20 av Norrlands 44 kommunala bostadsbolag ger näringslivs- eller arbetskraftsförtur (till inflyttare som fått jobb).
14 bolag kan ge förtur om medicinska skäl kan styrkas.
7 stycken tar hänsyn till ändrade familjeförhållanden.
2 låter drabbade av brand eller vattenskada få företräde i kön.
18 bostadsbolag ger ingen förtur alls till dessa grupper.
Kartläggningen avser endast de förturer som hanteras av bostadsbolagen själva, inte förturer som beslutas av kommunens socialförvaltning. Undersökningen innefattar inte heller bostadsprioritering till nyanlända, som styrs av Bosättningslagen och inte kan påverkas av allmännyttorna.
