Sjuka halkar efter – glöms bort när bostadstillägget höjs för äldre

Monica Berzén i Rimbo ska klara sig på 7 600 kronor i månaden efter skatt. Liksom många andra med sjuk­ersättning är hon helt beroende av ­bostadstillägg, men det täcker långt ifrån hela hyran.

Nu höjs bostadstillägget för ålders­pensionärer eftersom det inte har hängt med i hyresutvecklingen. För dem med sjukersättning blir det ­däremot ingen ändring.

Läs ocksåFattig trots bostadstillägg - Monica ställs inför svåra val

– Man pratar mycket om fattig­pensionärer. Jag tycker man ska tala om alla fattiga, även oss ­sjukpensionärer. Vi har inte valt att bli sjuka, men får ett livslångt ekonomiskt straff för det, säger Monica Berzén.

Det handlar om 190 000 ­personer i Sverige som Försäkringskassan ­bedömer inte alls kommer att kunna arbeta på lång tid, troligen aldrig. Det kan bero på att de har råkat få sjukdomar, drabbats av arbetsskador ­eller olyckor eller fötts med funktions­nedsättningar.

Tidigare kunde de få förtidspension eller sjukpension, men från 2003 heter det sjukersättning.

Läs också40 000 sjukpensionärer missar att söka bostadstillägg

I genomsnitt har de 11 100 kronor i sjukersättning, vilket blir 8 600 när skatten är dragen. Monica Berzén och 60 000 andra ligger på den allra lägsta nivån, en garantiersättning på 9 800 kronor före skatt – och 7 600 kronor efter.

För den som inte kan leva på en partner eller har en mycket billig bostad är bostadstillägg räddningen. I dag är det 120 000 personer som kan få som mest 5 220 kronor i månaden. Och det stannar där, trots att pensionärernas bostadstillägg nästa år höjs till maximalt 6 540 kronor med hänvisning till dagens hyresnivåer.

Läs ocksåMyggan som fick Göran på fall

Hem & Hyra har räknat på den eko­nomiska utvecklingen sedan 2003, då sjukersättningen infördes.

Visserligen har garantiersättningen och bostadstillägget höjts med 27 ­procent på den tiden och det är något mer än den allmänna prisutvecklingen på 21 procent. Men samtidigt har hyrorna stigit med 47 procent enligt SCB och ­lönerna med över 52 procent i snitt.

Dessutom gör ­jobbskatteavdraget att de med sjukersättning betalar ­högre skatt än de som har arbete. ­Monica Berzén betalar 740 kronor mer i skatt än en löntagare med ­samma inkomst och 810 kronor mer än en ålders­pensionär.

Efter många års ökande klyftor tog den förra regeringen ett samlat grepp, höjde sjukersättningen och bostads­tillägget och införde en skatte­reduktion för sjukersättning i januari 2018. Det gav ett välkommet tillskott för många, men var långt ifrån nog för att komma ikapp löntagarna.

Carina Wellton är ordförande för föreningen Solrosuppropet, som arbetar för en sjukersättning man kan leva på. Hon tycker det är orättvist att bostads­tillägget bara höjs för en grupp.

– Jag tror det beror på att pensionärerna är väldigt många, de har starka lobbyorganisationer och alla vet att de en gång kommer att bli pensionärer. De med sjukersättning är en mindre grupp, som man helst inte vill tänka på.

Föreningen Solrosuppropet vill att nivån på sjukersättningen höjs och sedan ökar i takt med löneökningarna –och att bostadstillägget höjs i takt med hyres­höjningarna.

När Hem & Hyra vill ställa frågor till socialförsäkringsministern ­Ardalan Schekarabi (S) om bostadstillägget ­avböjer han en intervju.