Skenande snitthyra i fattigaste stadsdelen: ”Håller på att få slut på rimligt prissatta hyresrätter”
Fartun Ahmed har just kommit hem från jobbet. Den här eftermiddagen har hon barnbarnen på besök hemma i lägenheten på Degerbygränd i Stockholmsförorten Rinkeby. Små röster fyller den stora sexrummaren.
Fartuns familj har mer plats nu sedan tre av de sju barnen flyttat ut. Hon är glad att hon lyckades få tag i en av de större lägenheterna, då för 20 år sedan när familjen växte. Många andra bor trångt här.
I dag hade Fartun Ahmed kunnat tänka sig att krympa boytan – och hyran, som ligger på 13 100 kronor.
– Jag ville byta lägenheten till något billigare. Men när jag hittade en fyra kostade den lika mycket. Då kände jag att det är lika bra att jag behåller min egen lägenhet.
Över 20 procent högre snitthyror
Hem & Hyra har granskat hur mycket hyrorna har höjts i våra storstäder de senaste sex åren, stadsdel för stadsdel. I åtta stadsdelsområden har snitthyran klättrat med över 20 procent.
Hyresrusningen drabbar inte bara eftertraktade, förväntade områden i stadskärnorna. Vår granskning visar att det i hälften av de stadsdelsområden som sprängt 20-procentsvallen även bor många fattiga.
Fartun Ahmeds stadsdelsområde toppar listan över högst andel invånare som lever med låg ekonomisk standard. Här har var tredje invånare mindre än 13 300 kronor i månaden att leva på, innan hyran och alla andra räkningar är betalda.
Fartun Ahmed ser det dagligen. Än har renoveringsvågen i Järva inte nått just hennes hyreshus. Men här pågår många omfattande upprustningar som pressar upp hyrorna. Ökningen slår stenhårt, även mot dem som arbetar.
Senaste hyreshöjningen är kännbar
Både Fartun och hennes man har heltidsjobb. Ändå får de kämpa med ekonomin. Senaste elräkningen låg på 1 500 kronor. Barnen behöver busskort. Ibland tvingas föräldrarna ta lån när pengarna inte räcker.
Nu har familjens hyra höjts med 4,76 procent efter årets rekordhårda förhandlingar. Rent konkret betyder det drygt 600 kronor mer i månaden.
– Jag tycker att det är jättehögt. För mycket pengar, jämfört med vad vi har i inkomst. Det är många som har det så, konstaterar Fartun Ahmed.
– Egentligen skulle man höja lönerna för människor som har det sämst nu när allt är så dyrt. Det kommer inte att räcka. Folk kommer att få gå och fråga staden om stöd. Och det är inte roligt när man har bott så här länge i Sverige, att man ska behöva söka hjälp.
Oroas av rusande hyror
Ann-Margarethe Livh är ordförande för Hyresgästföreningen Järva. Hon var tidigare bostads- och demokratiborgarråd för Vänsterpartiet i Stockholms stad och bor själv i Rinkeby sedan många år.
– Det är renoveringarna, konstaterar hon direkt när hon får höra om de höjda snitthyrorna.
– Victoriahem. Och Svenska bostäder har ett jättestort renoveringsprojekt. En renoverad tvåa hos Victoriahem ligger högre. Å andra sidan har Svenska bostäder många lägenheter.
I viss mån kan nyproduktion som Rinkebyterassen också bidra till pressen uppåt, resonerar den tidigare bostadspolitikern. Men att snitthyran stiger så här är allvarligt, menar hon.
– Ska de låga hyrorna följa och bli lika höga som de andra? Den grundläggande frågan är hur i helvete folk ska ha råd att bo. Och hur ska de bo? Vill vi ha social housing och fattighus? Det vore förfärligt stigmatiserande, och ännu mer segregerat.
Dåligt alternativ att avstå renovering
Enligt Victoriahem är upprustningsarbetet nödvändigt, av flera skäl. Samhället bör inte acceptera att områden som Rinkeby-Kista permanentas som ”fattigområden”, menar bolagets kommunikationschef Jonatan Öhman.
– Att inte renovera för att hålla nere hyrorna är ett väldigt dåligt alternativ. Vi har ett stort ansvar som fastighetsägare att göra vår del för att beta av den stora underhållsskulden som byggts upp här under många år.
Är det ett problem att snitthyran stigit så pass mycket de här åren?
– Vi anser att det bästa sättet att rusta upp lägenheter är att göra det i takt med den naturliga omflyttningen. Då tvingas ingen flytta för att man inte kan betala en högre hyra för en högre standard. Den traditionella renoveringen där man utrymmer hela hus och sedan höjer hyran för samtliga tycker vi fungerar dåligt i den här typen av område.
”Upprustningar är den stora boven”
Mönstret av hyreshöjningar överraskar inte Kristoffer Burstedt, förhandlingsstrateg på Hyresgästföreningen i region Stockholm.
Dyr nyproduktion och kostsamma renoveringar driver på. Utbudet av lägenheter håller helt enkelt på att ritas om.
– Det har hittills inte varit de årliga förhandlingarna som leder till att folk måste flytta från hus och hem. Upprustningar är den stora boven i hyresrusningen. Vi håller på att få slut på rimligt prissatta hyresrätter.
- Hem & Hyra har granskat hur mycket hyrorna har höjts i Malmö, Göteborg och Stockholm de senaste sex åren, stadsdel för stadsdel. I åtta stadsdelsområden har snitthyran rusat med över 20 procent.
- Hyresrusningen drabbar inte bara eftertraktade, förväntade områden i stadskärnorna. Vår granskning visar att det i hälften av de stadsdelsområden som sprängt 20-procentsvallen även bor många fattiga.
- I dessa områden lever minst var fjärde invånare med låg ekonomisk standard. Det betyder att de har mindre än 13 300 kronor i månaden att leva på, innan hyran och alla andra räkningar är betalda.
- Här hittar du hela granskningen Hyreshotet.
