Bakom de falska adresserna: knark, hot och skilsmässor
Det är tidig morgon och du vaknar av att polisen knackar på din dörr. De vill komma in och leta efter din tandborste och sedan undersöka posten. För den som lever på falsk adress är det här scenariot fullt möjligt. Så kan verkligheten se ut sedan två och ett halvt år tillbaka, då lagen skärptes.
Politikerna ville komma åt fusk som tär på välfärdssystemet men i fyra av tio fall finns hemlöshet med som motiv till felregistreringen. Det visar Hem & Hyras unika granskning av åtalen för folkbokföringsbrott. Men det finns också andra förklaringar. I utredningarna runt om i landet hittar vi hotbilder, skilsmässor eller grövre brottslighet.
De falska adresserna kan finnas hemma hos vänner till fuskarna, i anonyma postboxar eller skumma lokaler. Det kan också handla om en adress som kapats från någon som inte har en aning om vad som pågår.
När Ronny Lövgren i Uppsala fiskade upp posten ur sin brevlåda upptäckte han vad som hade hänt, tack vare ett färgglatt reklamblad från ett företag. Han bor tillsammans med sin fru i hyreshuset sedan sex år tillbaka. Reklamen i brevlådan var direktadresserad till parets lägenhet, men till en 32-årig man som de aldrig hade hört talas om.
– Jag kände inte igen namnet alls och undrade vad det här var. Jag tänkte först att det kunde vara någon person som hade bott här tidigare. Men det var det ju inte, säger 59-årige Ronny Lövgren.
En snabb sökning på nätet visade att mottagaren hade stått registrerad på parets hyresrätt i tre månader.
– Man kunde inte förstå hur det var möjligt att skriva sig hemma hos någon annan. Det kändes väldigt konstigt.
Minst en femtedel av rättsfallen som Hem & Hyra har granskat startar på det här sättet; när boende själva upptäcker att något är fel och slår larm om att adressen blivit kapad. Över hälften av de felaktiga adresserna finns i hyreshus.
Paret Lövgren kontaktade fastighetsägaren, kommunala Uppsalahem, som rekommenderade en anmälan till Skatteverket och polisen. Så blev det. En tid senare fick de höra att den okände 32-åringen hade dömts till böter i tingsrätten.
– Men det gick nästan ett halvår innan de tog bort namnet från våran adress, säger Ronny Lövgren.
Händelsen har fått honom att fundera över hur det svenska adressystemet egentligen fungerar och vilka risker som finns.
– De har ju ingen koll alls. Att man kan skriva sig var som helst. Vissa skulle ju kunna få värre problem än vad vi fick.
I sal 1 på Lunds tingsrätt är det knäpptyst. Det enda som hörs är ljudet av någon som knappar på en datormus. Alla väntar på Miguel som står åtalad för folkbokföringsbrott. Ett struligt liv och en serie oplanerade händelser resulterade i att han till slut stod registrerad på en lägenhet där han inte längre bodde. Inte alls uppskattat av den nya hyresgästen.
Miguel, som egentligen heter något annat, tillhör en av riskgrupperna för covid-19. Han är rädd för att bli smittad och har inte vågat ta sig till domstolen. Tekniken strular när protokollföraren försöker lösa situationen genom att istället koppla upp ett videosamtal.
– Vi ger det någon minut till. Annars får vi ringa, säger domaren lugnt.
Plötsligt dånar det från högtalaren i taket:
– Hallåja!
Det är Miguel. Han har lyckats knappa in rätt telefonnummer men får inte igång mobilkameran och syns inte i bild som det var tänkt. Åklagaren sammanfattar snabbt utredningen av de tio månaderna som allt handlar om. Miguel fyller på och berättar om ett struligt liv med inslag av kriminalitet, skulder, missbruk och tuffa sjukdomar.
– Jag har ju ingen fast adress, säger han flera gånger.
Sedan lägger tekniken ner och samtalet bryts. Alla tvingas att vänta igen. Domaren prasslar med sina papper. En trött nämndemans gäspningar kommer allt tätare. Plötsligt är rösten tillbaka:
– Hallåja!
Miguel fortsätter att försvara sig så gott han kan. Åklagaren säger avslutningsvis att dagsböter vore lämpligt.
– Jag har fyratusen kronor i månaden. Jag klarar mig knappt, kontrar Miguel.
Två veckor senare faller domen: skyldig. Och böter på 3 500 kronor.
Miguel är långt ifrån ensam. I nästan hälften av fallen som Hem & Hyra har granskat finns hemlöshet med som ingrediens. I så lite som drygt var tionde utredning finns ett synligt samband med välfärdsfusk eller kriminalitet.
I en ögonblicksbild från ett hyreshusområde i Halmstad står två poliser och kikar in genom brevinkastet till en lägenhet. De ska undersöka ett misstänkt adressfel med möjliga kopplingar till bidragsfusk.
Är det en eller två personer som bor här?
Har paret separerat eller inte?
Lampan är tänd där inne och poliserna hör någon prata. Dörren är olåst och när de öppnar bjuder mannen, den utpekade fuskaren, in i hemmet. Patrullen granskar lägenheten och stannar till vid sovrummet:
”Den är så pass obäddad att det ser ut som om två vuxna personer har sovit i sängen. Det ser man på hur täcket är uppvikt samt formerna i madrassen samt vilka kuddar som är använda”, skriver en av poliserna i ett detaljerat PM.
Exemplet från Halmstad visar en rutinmässig uppföljning av ett misstänkt folkbokföringsbrott som ledde till böter. I Göteborg resulterade en liknade husrannsakan i något betydligt större. Poliserna hittade buntar med sedlar, märkta med summor och namn på personer som de kände igen från den undre världen. En härva rullades upp; miljontals kronor i svarta pengar, narkotika, vapen, dyra bilar och krypterade gangstertelefoner.
Folkbokföringsbrottet, den ursprungliga anledningen till att polisen knackade på, glömdes snabbt bort till förmån för de grövre misstankarna. Det här scenariot är en av förklaringarna till varför så pass få kopplingar till organiserad brottslighet syns runt åtalen om adressfusk.
De senaste två och ett halvt åren har över tretusen misstänkta adressfel polisanmälts i Sverige. 123 personer har ställts inför rätta och åklagaren Alexander Malmgren i Göteborg står bakom vartannat fall som stämplats in i en domstol under den här perioden.
–Jag har full förståelse för att folk inte kan folkbokföringslagen i detalj och att man inte förstår eller känner till att det finns ett straff. Men jag tror också att de flesta förstår att om man lämnar en uppgift till en svensk myndighet så ska den vara sanningsenlig, säger han.
Åklagaren, adresskaparnas och folkbokföringsfuskarnas fiende nummer ett, vill gärna lyfta ett problem som han tänkt en del på. Bakom en falsk adress kan det finnas bidragsfusk och lagen skärptes för att komma åt just detta. Men så enkelt blev det inte, menar han.
–Vi har ett obefintligt samarbete med kommunerna, som gör stora utbetalningar av försörjningsstöd och bidrag för bostadskostnader. Det går inte prata med kommunerna eftersom de hänvisar till sekretess. Vi kan inte komma någonstans med våra misstankar utan får nöja oss med att lagföra för folkbokföringsbrott i de fallen. Vi underrättar kommunen om att ”här är det något som är fel”. Och där slutar det för oss. Jag tror att lagstiftaren hade tänkt att det här skulle vara ett sätt att upptäcka bidragsbrott och motverka det. Vi motverkar genom att det finns ett straffhot men vi kommer ofta inte så långt.
Den som fuskar åt sig pengar klarar sig men den som har fel adress blir dömd?
– Ja. Det finns en risk för att det blir ju så.
Fotnot: Miguel är ett fungerat namn
Falska adresser landet runt – historierna bakom rättsfallen
Vellinge: EXMAKEN BODDE KVAR PÅ PAPPRET När paret separerar får kvinnan ta över det gemensamma huset. Tiden går men mannen, som har flyttat till Malmö, låter bli att ändra sin folkbokföringsadress och fortsätter vara skriven i huset. Han har en skuld på en halv miljon och kronofogden söker honom på adressen. Exfrun tröttnar på besöken och påminner honom upprepade gånger. ”DU BOR INTE HÄR. Ändra din adress, var anständig”, skriver hon i ett argt sms. Men ingenting händer och hon kontaktar polisen. Mannen åtalas till slut för de sex månader som han varit skriven på villan, fast han inte bott där.
Stockholm: VILLE KAPA INFLUENCERS ADRESS Mannen misstänks för bedrägerier med förfalskade betalkort. Under utredningen framkommer det att han är skriven på fel adress. En kvinna i en bostadsrätt på Östermalm har fått märklig post och upptäckt att främlingen har kapat hennes adress. För polisen berättar han om ett allmänt missnöje med myndigheter och att han tror, vilket inte stämmer, att han har folkbokfört sig hos influencern Bianca Ingrosso: ”Jag tänkte att jag skulle få chansen att säga mitt om jag skrev mig på en offentlig persons adress”. I förhöret berättar han om ett liknande försök tidigare, riktat mot skivbolagsdirektören Bert Karlsson. Skenskrivaren åtalas men rättegången har ännu inte kunnat genomföras.
Ljungby: SPÅRADES I SOCIALA MEDIER En polis i Göteborg skriver ett inlägg på Twitter om en skenskrivning som han stött på under sin arbetsdag. En följare kommenterar att han själv brutit mot den lagen i flera år för att få en billigare försäkring på sin motorcykel. Mannen tror att han sparar ett femsiffrigt belopp varje år. Via en kartläggning i sociala medier lyckas polisens utredare identifiera twittraren som senare döms till böter på 31 000 kronor för adressfusk. Försäkringsbolagets uträkning visar dock att fusket bara gett en marginell vinst, någon hundralapp per år, och bolaget vill inte ens ha skadestånd.
Köping: OSKYLDIG RISKERADE FÖRLORA BIDRAG Kvinnan lever ensam i sin hyresrätt. Men för den som tittar i registren ser det ut som att hon har en inneboende, en man. Han bodde i samma lägenhet två år tidigare, innan kvinnan flyttade in, men har inte ändrat sin folkbokföring. Nu är hon orolig för sin ekonomi. Om Försäkringskassan upptäcker att mannen står på lägenheten kommer hennes bostadsbidrag att ryka, tänker hon och promenerar ner till polisstationen och gör en anmälan. I tingsrätten berättar mannen att han mår psykiskt dåligt, är hemlös och inte vet hur folkbokföringen funkar. Han flyttar ofta men har aldrig ändrat adress. Köping är en liten ort och brevbärarna lyckas ändå se till att hans post hamnar rätt. Tingsrättens dom; böter på 3200 kronor.
Göteborg: LANGARE HADE FALSKA ADRESSER När polisen slår till mot lägenheten på Hisingen gör de ett storfynd; 864 gram kokain värt över 700 000 kronor i gatuledet. Avsett att säljas vidare, utgår tingsrätten från. Vid tillfället bor det två kusiner i bostadsrätten. Den ena har skrivit under andrahandskontraktet men båda männen har struntat i att folkbokföra sig på adressen. Den ena har ingen adress alls i registret och den andra står på en hyresrätt i Norra Biskopsgården, som i verkligheten hyrs ut till en annan familj. Enligt tingsrätten är det ett klassiskt exempel på hur kriminella försöker dölja var de bor för att undkomma myndigheterna. Langarna döms till fängelse för knarket. Folkbokföringsbrottet ogillas i domstolen, rätten anser att åklagaren formulerat stämningen fel.
Stockholm: FÖRSÖKTE SKRIVA SIG HOS HOTAD KVINNA Mamman fruktar för sitt liv och har flytt sin lägenhet. Hon och barnet lever istället på ett skyddat boende, pappan är misstänkt för brott mot henne och har fått ett kontaktförbud. I bakgrunden ligger en smärtsam vårdnadstvist. En dag får hon ett sms från mannen, han skriver bara namnet på orten där hon lever gömd. Pappan vill träffa sin son och fortsätter att ta kontakt via mejl och telefon. Han åtalas för dataintrång, överträdelse av kontaktförbud, olaga hot – och folkbokföringsbrott. Mannen har försökt skriva sig på kvinnans hyresrätt där han tidigare bott. Åklagaren menar att det är ett folkbokföringsbrott, tingsrätten säger nej eftersom Skatteverket aldrig godkände registreringen
Växjö: TRE MÄN HADE ADRESS I MATBUTIK Polisen utreder ett misstänkt folkbokföringsbrott och undersöker en adress där tre män har registrerat bostad. Men här finns ingen lägenhet och inte heller några sängar. Däremot lammkött, oliver och fetaost i mängd eftersom det är en butik för orientalisk mat där två av männen arbetar. En av de tre har gått genom en skilsmässa och under en period sovit i sin bil eller hemma hos vänner. De andra två har ingen riktig förklaring men samtliga säger att de har behövt en stabil adress på pappret för att inte viktig post ska försvinna. En skenskrivare döms till dagsböter på 3500 kronor, de två andra väntar på rättegång.
Halmstad: POLISEN MISSTÄNKER FALSK SEPARATION Mannen öppnar i strumplästen när polisen knackar på och bakom honom står barnen. Han är inte skriven i lägenheten, som är exfruns, utan istället hos en släkting 150 meter bort. Under flera års tid har paret lurat staten på pengar via felaktiga ansökningar om bostadsbidrag. Så ser polisens teori ut och parallellt utreder Försäkringskassan samma sak. Bara några månader innan polisens besök har lagen ändrats, skenskrivning har blivit ett brott, och poliserna ser sin chans och skriver en anmälan. Mannen menar att det handlar om en vanlig skilsmässa, att han inte alls bor med exfrun. I hovrätten döms han till 15 000 kronor i böter.
Södertälje/Sundsvall: FALSKA PASS OCH ADRESSER FÖR ATT ARBETA Den slovakiska byggnadsarbetaren, på pappret EU-medborgare med uppehållsrätt, har kommit till Sverige för att jobba och ansöker om att folkbokföra sig i Södertälje. Men allt är en bluff, det visar en kontroll med slovakiska myndigheter. Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten granskar fallet och det visar sig att han i själva verket är ukrainare och har uppgett falsk identitet för att kunna arbeta i Sverige. Ett nästintill identiskt fall med ett falskt slovenskt pass rullas upp i Sundsvall. Mannen i Södertälje ska jobba på ett företag som satt i system att lura staten på pengar genom svartjobb och målvaktsföretag. Tingsrätten dömer honom villkorligt för folkbokföringsbrott och urkundsförfalskning.
Göteborg: BOLAGSTOPPARNA SKREV SIG PÅ KONTORET Det privata bostadsbolaget Balders kontor ligger i centrala Göteborg, ett stenkast från gamla Ullevi. Här är tre vuxna personer folkbokförda i perioder mellan 2018 och 2020, trots att ingen av dem bor där. Det är bland annat bolagets ägare och vd Erik Selin och vice vd Sharam Rami. Erik Selin berättar för polisen under förhören att han haft dålig koll på hur folkbokföringen fungerar. Att han har haft en hotbild mot sig och blivit rekommenderad av en polis att skriva sig på kontoret för att dölja sin riktiga hemadress. Vice vd lämnar liknande uppgifter till utredarna. Samtliga misstänkta menar att de inte haft för avsikt att bryta mot lagen men åtalas. Målet är inte färdigt.
Hemlösa drabbas när staten jagar kriminella och fuskare i adresskaosets Sverige, det visar Hem & Hyras unika granskning av folkbokföringsbrott. Läs alla artiklarna här. Hårdare lagstiftning var tänkt att stoppa bidragsfuskare. Men av de 123 som hade åtalats vid årsskiftet var fyra av tio hemlösa personer, den klart största gruppen. Lagen har använts allra flitigast i Göteborg.
När vi använder termen hemlöshet syftar vi på Socialstyrelsens definition i fyra delar: Uteliggare, personer på institutioner som är på väg ut men saknar eget boende, de som bor långsiktigt genom socialtjänsten samt de som bor tillfälligt och utan eget kontrakt. Den sista varianten är vanligast bland fallen som vi har tittat på.
Vi har granskat samtliga åtal för folkbokföringsbrott, från den 1 juli 2018 till och med sista december 2020. Vi har sorterat in 123 åtalade personers motiv i elva kategorier, baserat på på uppgifter i dokument och vittnesmål. Via en fritextsökning på valda och och fraser i 650 domstolsdokument i vår egen databas har vi undersökt kopplingen till organiserad brottslighet samt välfärdsfusk. Vi har på samma sätt undersökt de åtalades bakgrund via rättsdatabaser, register samt myndigheter som utreder grov brottslighet.
