I skuggan av coronapandemin: Olam orolig för att bli vräkt på dagen
Han har just fått en matkasse med ris, konserver, ägg och lite andra basvaror från Svenska kyrkan i Skärholmen. När pandemin slog till förlorade Olam sitt jobb i en second hand-affär och sedan dess försöker familjen klara sig på bara bidrag.
De har 6 000 kronor kvar när hyran är betald. Det ska räcka till räkningar, busskort, telefon och mat för två vuxna och två barn. De äter snålt, ändå är kyrkans matkasse ett nödvändigt bidrag.
– Jag skäms för att gå hit, men vad gör man? Det mesta av pengarna går åt till hyran, säger Olam.
Familjen hyr en tvåa i Skärholmen för 10 800 kronor i månaden. I andra hand, utan hyresvärdens tillstånd, eftersom det var enda möjligheten att hitta en bostad. Hyran är alldeles för hög. Förstahandshyresgästen gör sig en rejäl, olaglig förtjänst varje månad, men för Olam är det bara att betala.
– Om jag inte gör det kommer han kasta ut alla våra grejer på gatan samma dag. Det är 100 procent säkert, säger han.
Många har varnat för att corona-pandemin skulle kunna leda till en våg av vräkningar.
När viruset har härjat i landet ett halvår ville vi kolla hur det har blivit. Det visar sig att siffrorna hittills pekar åt ett helt annat håll.
Antal verkställda vräkningar per vecka 2019 och 2020
Den 11 mars deklarerade världshälsoorganisationen WHO att coronautbrottet är en pandemi och Sverige fick sitt första dödsfall i covid -19. Veckorna därpå dök antalet verkställda vräkningar markant. Därefter har siffrorna blivit mer normala men efter ett halvår hade vräkningarna minskat med nio procent jämfört med i fjol, enligt statistik från Kronofogden som Hem & Hyra fått ta del av.
En förklaring kan vara att många hyresvärdar har lovat att vara försiktiga med vräkningar under pandemin. En rundringning till tio av landets största hyresvärdar med tillsammans över 200 000 lägenheter visar också att alla har ändrat sina rutiner. I stället för att direkt lämna alla sena hyresbetalare till inkasso, skickar de påminnelser och ber hyresgästen ta kontakt.
Det säger också att de har blivit mer generösa än tidigare med att ge anstånd med hyran eller göra upp avbetalningsplaner. På flera av bostadsbolagen är man förvånad att inte särskilt många har behövt en sådan respit.
– Vi har märkt väldigt lite. Jag tror många klarar sig tack vare a-kassa eller permittering. Det kan vara värre för unga och timanställda, men man försöker ändå sköta sin hyra, det är det sista man inte orkar med, säger Katarina Berntsson på landets största kommunala bostadsbolag, Poseidon i Göteborg.
Samtidigt finns de som drabbades direkt och som inte märks i någon officiell statistik.
Lång kö till matutdelning
Redan på morgonen ställer sig de första på vänt utanför Svenska kyrkan i Skärholmen i södra Stockholm. En halvtimme innan utdelningen av gratis matkassar ska börja sträcker sig kön runt hörnet och en bra bit bort längs den stora byggnadens tegelvägg.
Det är många kvinnor. Några har barnvagnar, någon är höggravid, andra har bråttom för att hämta barnen i förskolan efter matutdelningen.
Flera av dem berättar om jobb som försvann direkt när coronan kom och om hur omöjligt det är nu att få något nytt. De berättar om barn som inte får ordentligt med mat och att kyrkans kasse verkligen behövs för att dryga ut maten.
Maria Engman Lyrén, diakon i Skärholmens församling, styr upp utdelningen tillsammans med flera andra.
– Vi märkte direkt i mars att många här drabbades hårt. Många har ju osäkra anställningar eller egna företag i branscher som bara försvann – restaurang, butiker, taxi, frisörer. Vi har mött helt nya grupper nu, människor som aldrig har bett om hjälp förut, säger hon.
Stöd når inte alla
Januaripartierna (S, MP, C och L) har satsat hundratals miljarder på mer generös a-kassa, permitteringslöner, sjukförsäkring, höjt bostadsbidrag, med mera för att mildra de ekonomiska effekterna för enskilda.
För dem som trots det hamnat i en omöjlig ekonomisk situation finns också ett skyddsnät i form av socialtjänsten, men utbetalningarna av försörjningsstöd har inte heller skjutit i höjden sedan coronans utbrott. Totalt i Sverige har de ökat med tre procent jämfört med i fjol och i exempelvis Botkyrka och Malmö har man inte sett någon direkt ökning.
– Jag tror att många av dem som drabbas av olika corona-effekter har ett ganska bra skyddsnät kring sig. Men det kanske kommer. Man klarar sig de första månaderna men inte i längden, säger Petra Farkas, enhetschef för försörjningsstöd i Malmö stad
Det är inte heller säkert att de som har drabbats kan få hjälp från socialtjänsten.
Utan kontrakt och bidrag
I Skärholmen har många invånare svag förankring på både arbets- och bostadsmarknaden. De får inte alltid tillgång till a-kassa eller andra stöd. Den som hyr i andra hand men inte har något hyreskontrakt – och det är vanligt – kan normalt inte heller få försörjningsstöd. Samtidigt vet alla att hyran är det första som måste betalas.
– I snitt kommer det nu 2–3 i veckan som inte kan betala hyran och inte kan få hjälp från socialtjänsten. Före coronan var det kanske 1–2 i månaden. Vi kan hjälpa en del att söka fonder och annat, men själva har vi inte så mycket pengar, säger Maria Engman Lyrén.
Att dela ut matkassar har varit ett sätt att försöka lindra den värsta nöden, men församlingen är fattig och snart är fondpengarna till matkassarna slut. Olam vet inte hur familjen ska klara sig framöver.
– Jag söker jobb hela tiden. Jag är kock och kan jobba som hantverkare, men nu är det inte lätt att få något.
Vräkningarna har minskat. Ändå är Sten-Åke Stenberg, professor på Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, orolig. Varför?
– Frågan är om de minskar på lång sikt, eller om vi bygger vi upp ett berg av hyresskulder. Många människor har så knappt om pengar att det kommer bli svårt att klara avbetalningsplaner.
Vad ska de göra i så fall?
– Om det inte finns någon annan utväg måste man söka hjälp hos socialtjänsten. Den är till för sådant och man ska inte skämmas för att gå dit.
Vad kan hyresvärdarna göra?
– Det är ju bra om de nu märker att det är bättre att skicka påminnelser i stället för att skicka allt till inkasso direkt. Det hoppas jag att de fortsätter med även när den här krisen är över.
Hur har det gått i tidigare kriser?
– Efter krisen på 1990-talet slog vi rekord i antalet vräkningar. Sedan har de sjunkit, men jag tror delvis det hänger ihop med att hemlösheten har ökat. Man måste ha ett förstahandskontrakt för att officiellt bli vräkt, så vi ser inte hela bilden i vräkningsstatistiken.
