Allt du behöver veta om skyddsrummen där du bor – kommun för kommun
Se hela listan med kommuner och antal skyddsrumsplatser längst ner i artikeln.
Fastighetsskötare Patrik Svedin halar fram en imponerande samling nycklar. Han skramlar en stund innan han hittar den rätta nyckeln på knippan som får den massiva pansardörren att glida upp.
– Jaha ja, så här ser det ut, säger Jan Sjöström, Patriks följeslagare och kollega på bostadsbolaget Timråbo.
Med oss är även hyresgästen Liz-Beth Alvåg som bor i närheten.
Vi befinner oss i ett stort skyddsrum under mark i bostadsområdet Tallnäs i Timrå kommun.
Det är klotter på väggarna och golvet är belamrat med skrot. Här finns diverse verktyg, handvevade ventilationstrummor med reningsfilter och flyttbara provisoriska toaletter.
Om allmän fara utbryter ska rummet och alla förrådsutrymmen tömmas och iordningställas inom 48 timmar för att kunna inhysa ett hundratal människor i minst tre dygn.
Vad finns i ett skyddsrum och vad bör du själv ta med – se faktaruta längst ner i artikeln.
– Det kan vara nog så problematiskt eftersom vi inte har en aning om vad hyresgästerna har i sina förråd. Många förråd har plåtdörrar och där bakom kan det ju gömma sig en del otympliga grejer och mycket småsaker som är tidskrävande att få undan, säger Jan Sjöström.
Liz-Beth Alvåg har sitt förråd med privata ägodelar i ett av skyddsrummen. Hon skruvar på sig och ser lite orolig ut.
– Hur gör ni med allas saker då? Märks de upp och förvaras någon annanstans då, undrar Liz-Beth.
Men det är tydligt vad som prioriteras om en samhällskris uppstår. Människor framför prylar.
– Njae, då gäller det ju bara att få bort allt snabbt. Man får nog själv vara lite på hugget och hjälpa till att ta bort sitt eget om den dagen kommer, säger Jan Sjöström.
Ojämn fördelning av skyddsrum i landet
Just här i Tallnäs är tillgången på skyddsrum god. Hyreshusen är uppförda under miljonprogrammets dagar då stora källarutrymmen ingick i byggplanen.
– Ja, om det brakar lös är det bra att befinna sig i de här krokarna, säger Jan Sjöström.
För om en samhällskris uppstår – vid en gasläcka, naturkatastrof eller annat yttre hot som krig – ska man ta skydd där man just då befinner sig. Det innebär att alla skyddsrum är öppna för alla.
Men närheten till ett skyddsrum varierar från en kommun till en annan, i glesbygd kan det röra sig om flera mil. Och en del kommuner har inga skyddsrum överhuvudtaget.
Hem & Hyra har sammanställt statistik över var skyddsrummen finns och hur antalet platser överensstämmer med antalet invånare.
Kartläggningen visar att fördelningen är ojämn och att det inte finns plats för alla.
Av Sveriges cirka 65 000 skyddsrum räcker platserna till i snitt sju av tio invånare.
Listan över alla kommuners tillgång till skyddsrum finns längre ner i artikeln.
Varför finns det inte skyddsrum åt alla?
Frågan går till MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), som har ett övergripande ansvar för landets skyddsrum.
– Det är inte tanken att skyddsrummen ska räcka till hela befolkningen. De flesta skyddsrum finns på större orter och på militärstrategiska områden, säger Anna Wennerström, pressansvarig på MSB.
Hur kan det vara så?
– Skyddsrummen är i första hand en möjlighet i områden som är svåra att utrymma, till exempel större tätorter eller städer. Bor man på landsbygden kanske man själv har en källare eller något liknande som kan vara ett alternativt skydd.
Bygget av nya skyddsrum har stått still
Det statliga stödet för byggande av skyddsrum slopades 2003, vilket har bidragit till att skillnaden mellan skydd och folkmängd ökat.
Produktionen av skyddsrum har stått i princip still sedan dess, enligt MSB. Inte minst för att det heller inte finns något krav på skyddsrum i nyproducerade fastigheter.
I och med en allmän höjd oro i samhället väcktes frågan till liv igen förra våren och regeringen tillsatte en särskild utredare för att se över hanteringen och behovet av skyddsrum.
I november 2022 ska slutrapporten läggas fram.
Men utredaren Britt Bohlin har redan nu flaggat i media för att det kommer behövas en utbyggnad av skyddsrum i Sverige. Men att det kommer ta tid att realisera. Antagligen flera år.
Så hur löser man den knappa tillgången i dagsläget om en kris uppstår? Ett skyddsrum rymmer ett bestämt antal platser. Vad gör man om det är fullt när man kommer dit?
– Då får man ta sig till andra skyddande byggnader, en tunnel, kulvert, tunnelbanestation eller liknande, säger Anna Wennerström, MSB.
Det är alltså upp till var och en att hitta skydd vid en kris. Det finns ingen given eller anvisad plats.
Läs broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” i pdf som finns bifogad till denna artikel. Broschyren delades ut till alla hushåll av MSB 2018 på uppmaning av regeringen. Den gäller än.
Det är också alla medborgares ansvar att se till att vara förberedd innan en kris uppstår. Om el, vatten eller nätuppkoppling slutar fungera då det råder beredskapsläge uppmanas alla att kunna klara sig på egen hand i minst en vecka utan att behöva kontakta någon myndighet.
I ett skyddsrum som har ställts iordning ska det finnas upptappat vatten, värme, ventilation och enklare toalettmöjligheter. Men inte livsmedel.
Se MSB:s rekommendation på vad du själv bör ha med till skyddsrummet längst ner i artikeln
Känns tryggt att värden har koll
Tillbaka till skyddsrummen i Tallnäs. Liz-Beth Alvåg har testat handvevad mekanisk utrustning för ventilation och fått veta att alla utrymmen besiktas regelbundet av hyresvärden. Läget i Ukraina har ökat oron i Sverige och med anledning av det har nu många kommuner valt att göra en extra översikt av sina skyddsrum, så även i Timrå.
– Jag visste inte mycket innan så det här var jättebra. Det känns tryggt och Timråbo tycks ha koll på läget. Jag tycker att det vore en god idé om alla kommunala bostadsbolag bjöd in till en rundvandring så alla får se hur det ser ut, säger Liz-Beth Alvåg.
Tabellen nedan bygger på siffror från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och SCB (Statistiska centralbyrån). MSB har till uppgift att registrera alla skyddsrum, både i allmänna och privata utrymmen. Uppgifter om befolkning i kommunerna är hämtade från SCB (2021).
• När ett skyddsrum är iordningställt ska det finnas vatten i dunkar, värme, ventilation och toalettmöjligheter för tre dygn. Inte livsmedel.
• Bra att själv ta med till skyddsrummet: Mat som inte kräver kyla, ficklampa, eget vatten, toapapper och hygienartiklar, mediciner, första hjälpen, varma kläder, värdehandlingar, mobil+powerbank.
Källa: MSB
