Slopat inkomstkrav ledde inte till sena hyror

Det var drygt två år sen Uppsalahem slutade kräva en inkomst för att få skriva kontrakt på en lägenhet.

– Fram till dagens datum har vi inte sett någon som helst påverkan i form av att vi inte skulle få in hyror i tid, säger Elnaz Alizadeh Ebadi (S), styrelseordförande för Uppsalahem.

Läs ocksåMimer höjer hyrorna med 5 procent – vice vd:n: ”Jag tycker att vi har landat på en nivå som är schysst”

Mimer i Västerås, som avskaffade sitt inkomstkrav 2015, och Sandvikenhus, som tog bort sitt krav 2017, instämmer i den bilden. Att slopa inkomstkravet har varken lett till fler sena hyror eller ökade hyresskulder.

Mimer har mätt effekten vid mer än ett tillfälle, för att se om det är fler som har kommit efter med hyran eller fått hyresskulder.

– Vi kan inte se några tecken på det. Det varierar lite från år till år, men i vår stora massa kan vi inte se att det skulle ha haft någon påverkan att vi tog bort inkomstkravet, säger Mikael Källqvist, vd på det kommunala bolaget.

Läs ocksåHyresgästen Anne-Li om Uppsalahems hyreskrav: ”Det är bedrövligt”

När Mimer tog bort sitt krav var det bland annat för att man såg att arbetsmarknaden hade förändrats och färre hade fasta anställningar. Uppsalahem ville förenkla sitt snåriga regelverk.

– Vi började gå igenom våra policys och de var inte helt enkla att tolka, för det var en djungel av olika regler. Det kunde leda till att olika personer tolkade reglerna olika, och vi hade haft flera sådana ärenden på bordet. Vi började tänka: Är det inte bättre att ha ett system som är väldigt enkelt? säger Elnaz Alizadeh Ebadi.

Uppsalahems styrelse ställde sig också frågan om systemet de hade faktiskt hade hjälp dem att få in hyrorna och insåg att det inte fanns något tydligt svar på det.

Läs ocksåMissarna i flyttstädningen stod Sara dyrt: ”Visste inte ens att man kunde dela fönstren”

– Vi tror inte att folk skriver upp sig på en bostad om man inte kan klara det ekonomiskt. Det är ju ett långsiktigt åtagande att skriva kontrakt på en lägenhet. Vi tror att man själv kan avgöra vilken hyra man klarar och att de allra flesta prioriterar att betala sin hyra först av allt, säger hon.

Bolaget testade därför att ta bort inkomstkravet i ett år och förenklade samtidigt de andra reglerna. De kunde inte se någon effekt på ekonomin i form av fler försenade hyror eller större hyresskulder.

– Och om inkomstkravet inte har någon funktion på det sättet blir det ju bara ett hinder för folk att få bostad, säger Elnaz Alizadeh Ebadi.

Uppsalahems positiva erfarenheter bidrog också till att det kommunala bostadsbolaget i Upplands-Bro, som ligger i norra delen av Stockholms län, vågade ta steget och avskaffa sitt inkomstkrav.

För Sandvikenhus började förändringen i en diskussion om att det var svårt för vissa grupper att klara kraven.

– Många äldre som säljer sina hus har pengar på banken men låg pension och vi såg att inkomstkravet blev ett hinder för dem. Unga är också ofta låginkomsttagare. Vi tyckte att man ska ge folk en chans, säger Lena Åman, ordförande i Sandvikenhus styrelse.

Tidigare hade bolaget ett krav på att man skulle ha tre gånger så stor inkomst som hyran. Det kravet ställer fortfarande Roslagsbostäder i Norrtälje (som ligger i Stockholms län), medan Älvkarlebyhus och Nordanstigsbostäder kräver att man ska ha dubbelt så stor inkomst efter skatt som hyran. Bland de privata hyresvärdarna är liknande krav vanliga (se tabell nedan).

– Gränserna är ofta så högt satta att man inte tar hänsyn till hur människors inkomster ser ut. Vi är generellt mot inkomstgränser, men en lågt satt gräns är bättre än individuella bedömningar där det finns utrymme för godtycklighet och man inte kan utesluta en risk för diskriminering, säger Torbjörn Rönnkvist, ordförande för Hyresgästföreningen i region Aros-Gävle.

Enligt Roland Brodin, styrelseordförande för Roslagsbostäder, har bolaget påbörjat en översyn av sina riktlinjer, men den avstannade då den tidigare vd:n slutade i våras. ”Arbetet kommer dock att tas upp igen när vår nya vd är på plats efter sommaren och ett utkast kommer att finnas för beslut under hösten”, skriver han i ett mejl.

Sex kommunala värdar i Västmanlands, Gävleborgs och Uppsala län utgår antingen ifrån att man ska ha kvar existensminimum eller normen för försörjningsstöd när man har betalt hyran. Men dubbelt så många bolag gör en individuell bedömning. Ett av dem är Bollnäs bostäder.

Ger inte det utrymme för godtycklighet, som innebär en risk för diskriminering?
– Jag ser ingen koppling alls till diskriminering. Det vi tittar på är kronor och ören. Vi ser snarare att det blir en bedömning som är närmare hyresgästen än om man har ett exakt belopp, säger Lars Åsberg, vd på Bollnäs bostäder.

Han tror att inkomstkraven på hyresgästerna på det sättet ofta blir lägre än om de hade haft en fast inkomstgräns.

Faxeholmen i Söderhamn resonerar på ett liknande sätt. De krävde tre gånger hyran i inkomst fram till 2018, men ville sänka kraven och valde då att införa en individuell prövning utan någon fast summa att utgå ifrån.