Sluga råttor invaderar Sverige – så bekämpas de med ny teknik
Råttor trivs där det finns människor och i takt med att våra städer växer så blir råttorna fler. Ett enda råttpar ger upphov till 1 000 råttor på ett år. Därmed har även antalet råttsaneringar blivit fler. Under de senaste tio åren har de ökat i antal varje år. Men arbetet görs allt mer sällan med gift och traditionella slagfällor. En tredjedel av landets kommuner har gått över till digitala råttfällor.
Den nya sortens fällor finns i två varianter. Den ena placeras nere i avloppsrören. De har en sensor som känner av när en råtta kommer och då slår den till. 14 trubbiga spjut skjuts ut i cylindern och knäcker ryggen på råttan.
– Det går på nolltid så den hinner inte känna någonting utan dör direkt och spolas sedan bort i avloppssystemet, säger Håkan Rystrand, leveranschef före region Väst på skadedjursbekämpningsföretaget Anticimex.
Att råttliken genast forslas iväg i avloppsvattnet är bra av flera skäl. Dels blir de inte kvar och luktar illa. Dels gör deras omedelbara försvinnande att andra råttor inte skyr råttfällan framöver. Råttor är nämligen smarta djur som undviker att gå i sina olycksbröders fotspår.
Den andra fällsorten ser ut som ett litet elskåp och används ovan mark. De placeras inomhus, längs med husfasader, i parker eller på gårdar där man vet att råttorna brukar röra sig.
Håkan Rystrand förklarar hur råttorna lockas in i fällan:
– Råttor är rädda för rovfåglar och springer därför hellre längs med en vägg än tar vägen tvärs över en gård. Det gör att de inte har något emot att springa in i en fälla som står utplacerad längs med en vägg om de bara ser att det finns en öppning på andra sidan. Dessutom luktar fällorna gott, åtminstone för en råtta, säger han.
Väl inne i fällans cylinderformade rör dödas råttan av en elstöt.
– Sedan får den åka hiss upp i skåpet och tippas ner i en kompostpåse, som vi sen åker ut och tömmer, säger Håkan Rystrand.
De digitala råttfällorna är försedda med ett litet simkort som hela tiden skickar information till saneringsbolaget. På det viset kan bolaget följa när fällorna slår till, hur råttorna rör sig och när en population tycks vara på väga att minska.
– De digitala fällorna har effektiviserat vårt arbete och allt fler kommuner väljer att gå över till den här typen av råttbekämpning. Men även bostadsrättföreningar och kommunernas bostadsbolag väljer allt oftare digitala avloppsfällor för att bli av med sina råttproblem, säger Håkan Rystrand.
Abdrisaq Muse och hans familj terroriserades av råttor. Lägenheten ligger på Våglängdsgatan i Borås och hyresvärden är kommunala AB Bostäder.
- Råttor kan klättra på insidan av ett lodrätt avloppsrör – flera våningar.
- Råttor tar sig igenom hål som är cirka 2 centimeter.
- Råttornas tänder växer hela tiden och de måste därför gnaga ner dem.
- Råttor kan falla flera meter utan att skada sig.
- Råttor är duktiga simmare och kan vara under vatten i fem minuter.
- Råttor kan bli 30 centimeter långa, plus svansen.
