Solel sänker elräkningen – för hyresvärden
– Hyresgästernas tak är en outnyttjad resurs. Både hyresvärdarna och hyresgästerna skulle tjäna ekonomiskt på att man satte upp solceller på fler ställen. Tekniken finns, så varför inte utnyttja den? säger Gabriel Gabrö Agirman Beth-Qathe, där han sitter i solen på en grönskande innergård på Bäckby i Västerås.
Han ägnar en stor del av sin tid åt ideellt engagemang. Tidigare i år fördjupade han sig i fördelar och nackdelar med solceller. Sen skrev han en motion till Hyresgästföreningens regionfullmäktige om att föreningen borde driva på utvecklingen. Gabriels hyresvärd Mimer har närmare 12 000 lägenheter och 22 solcellsanläggningar. Två av dem finns på ett par relativt nybyggda höghus på Bäckby centrum.
Stora skillnader i mängden solel
Av de 148 allmännyttiga hyresvärdar som svarat på Hem & Hyras enkät har 72 procent solceller. 7 procent har planer på att installera sina första solceller i år eller nästa år. Det finns stora skillnader mellan hur mycket el bostadsbolagen producerar. Medan lilla Alfta-Edsbyns fastighets sparade runt 10 000 kronor i elkostnader förra året tack vare sina solceller, sparade det betydligt större bolaget Uppsalahem uppskattningsvis närmare en miljon kronor.
Allra mest solel av de som svarade på Hem & Hyras enkät producerar de två stora Göteborgsvärdarna Familjebostäder och Bostadsbolaget. Bolagen genererade omkring 2,5 miljoner kilowattimmar solel vardera under 2023. På Bostadsbolaget uppskattar Oskar Scheiene, energi och miljöchef, att bolaget därmed sparade runt 4,8 miljoner kronor i elkostnader.
Små och stora bolag ibland jämförbara
Men det är inte alltid storleken på bolaget som avgör. Nordanstigs bostäder, med mindre än 800 lägenheter, producerar nästan lika mycket solel som Gavlegårdarna, som har över 14 000 lägenheter.
Det var tjänstemän på Nordanstigs bostäder och Nordanstigs kommun som la fram idén om ett energisparprojekt. En entreprenör tog fram en plan för att minska energiåtgången och samtidigt installera solceller. Entreprenören garanterade en viss energibesparing och står för mellanskillnaden om målet inte uppnås. Blir besparingen större delar entreprenören och Nordanstigs bostäder på överskottet.
– Projektet som helhet har gått bra och solcellerna är ju en stor del av det. Vi är väldigt glada att vi kom i gång i tid. Nu hade solcellsinstallationerna varit dyrare och alla våra kostnader skenat i och med inflationen, säger Olof Pettersson, vikarierande fastighetschef på Nordanstigs bostäder.
Gräns för när bolag räknas som elproducent
En delförklaring till att Nordanstigs bostäder och Gavlegårdarna producerar ungefär lika mycket solel är att båda bolagen har hållit sig under en gräns på 500 kilowatts effekt. Går ett bostadsbolag över den gränsen räknas det enligt lagen som en elproducent och måste dels skatta för solelen, dels själva deklarera sin el till Skatteverket.
– Det är tyvärr en gräns man inte vill gå över, för då behöver vi deklarera all el vi har. Det är ett jättestort administrativt arbete. Allra helst för oss som har 14 500 lägenheter. Det skulle underlätta om man höjde den gränsen, eller tog bort den på den egenanvända elen, säger Håkan Wesström, energicontroller på Gavlegårdarna.
Solel sänker elräkningen
Enligt Björn Berggren, som är expert inom energi och hållbarhet på branschorganisationen Sveriges Allmännytta, kommer de flesta stora bostadsbolag ändå ganska snabbt över gränsen på 500 kilowatt. Däremot fokuserar de flesta bolag på att producera el för eget bruk, eftersom det inte är så lönsamt att sälja el när solen skiner.
– De kan då välja att inte sätta mer solceller än vad som behövs för att driva fläktar och hissar och sådana saker i huset, eller lagra elen i batterier. Men det fler och fler gör är att se till att kunna sälja elen vidare till hyresgästerna. Och då brukar hyresgästen kunna få ett väldigt bra pris på sin el, säger han.
Än så länge är det ganska ovanligt att hyresvärdar med solcellsanläggningar producerar el till sina hyresgäster. Sveriges Allmännytta för ingen statistik över hur många av deras medlemmar som gör det. Björn Berggren uppskattar utifrån de andra uppgifter han har att det kan röra sig om mellan 10 och 40 bolag som har det upplägget i en del av sitt bostadsbestånd.
Hyresgäster i Kungsbacka får ”solåterbäring”
Eksta i Kungsbacka är en av hyresvärdarna som har valt den vägen. Bolaget har arbetat med miljöfrågor sen 1970-talet. De har bara omkring 3000 lägenheter, men producerade 1,8 miljoner kilowattimmar solel under 2023. Solelen går först till fastighetens behov och om det blir el över går den till hyresgästernas hushållsel, på de adresser där de har sitt elabonnemang via hyresvärden.
Eksta har också ett område med passivhus (energisnåla hus med minimalt uppvärmningsbehov) i Kolla Parkstad där hyresgästerna får ”solåterbäring”. Där skänks överskottselen till hyresgästerna och de ser på hyresavin hur mycket de sparat på att de har solceller på taket. Men just den modellen tror Christer Kilersjö, vd på Eksta, inte att de kommer införa på fler ställen.
– Det visade sig att det blev ganska administrativt pyssligt. Ekonomiskt är det inte jättebra för oss, men det ökar medvetenheten, vilket är bra. Vi vill gärna hitta nya sätt att involvera hyresgästerna, säger han.
Även Nordanstigs bostäder producerar hushållsel med solceller, men bara till hyresgäster där lägenheterna värms upp med direktverkande el.
Går olika fort att tjäna in investeringen
Hur snabbt bostadsbolagen tjänar in investeringen av solceller varierar mycket mellan de bolag som har svarat på Hem & Hyras enkät. Många uppskattar att det tar någonstans mellan 7 och 15 år, men att tiden går ner när elpriserna går upp.
Det är inte heller alltid bostadsbolag som installerar solceller räknar med att på sikt spara pengar på elkostnader. Götenebostäder svarar till exempel på Hem & Hyras enkät att det absolut främsta skälet att sätta upp solceller för dem har varit att klara energikraven för nybyggda hus.
Experten: ”Ingen komplex produkt”
Enligt Björn Berggren på Sveriges Allmännytta kan stora som små bostadsbolag över hela landet få lönsamhet i att investera i solceller.
– Det är ingen komplex produkt. När de väl ligger där kanske man möjligtvis behöver torka av dem någon gång. Och i övrigt behöver man bara byta växelriktarna, som gör enkelriktad ström till växelström som vi har i uttagen i väggen. De slits ut och behöver bytas ut efter tio till femton år, säger han.
Det finns geografiska skillnader, men de är inte jättestora. En anläggning i Kiruna producerar runt 20 procent mindre solenergi än en i Skåne, enligt Björn Berggren.
Elnäten räcker inte till
En större svårighet som slår olika mot bostadsbolag i olika delar av landet är att elnäten inte alltid är tillräckligt utbyggda.
– Flaskhalsen idag är elnätsägarna och vårt elsystem. En del av våra medlemmar får inte sätta upp solceller för att elnätägarna säger att nätet inte klarar av mer energi just nu, säger Björn Berggren.
I år antog EU-parlamentet ett direktiv om att alla nya bostadshus från slutet av 2029 ska utrustas med solceller, och från 2032 även äldre bostadshus som genomgår större renoveringar. Det finns dock en brasklapp om att det ska vara ”ekonomiskt och funktionellt genomförbart”. Det går också att göra undantag för byggnader med särskilda kulturhistoriska värden.
Gabriel Gabrö Agirman Beth-Qathe i Västerås är tveksam till EU-direktivet, eftersom förutsättningarna varierar mycket mellan olika platser och hus.
– Det bör vara en ekonomisk bedömning som styr, för att inte hamna i ett läge där det blir en kostnad i stället för en tillgång för hyresgästerna, säger han.
Rättelse 10/10 kl 10.34: Ett felaktigt svar i enkäten rättades till, vilket innebär att 72 procent (inte 73 procent) av hyresvärdarna som svarade har solceller. 85 (inte 86) värdar svarade på hur många kilowattimmar solel de producerade 2023.
- Hem & Hyra skickade ut en enkät om solceller till alla allmännyttiga hyresvärdar i Sverige.
- 148 värdar svarade på enkäten (en svarsfrekvens på 51 procent).
- Av de hyresvärdar som svarat på enkäten hade 72 procent solceller.
- 7 procent av de svarande hade planer på att installera sina första solceller i år eller nästa år.
- 85 värdar svarade på frågan om hur många kilowattimmar solel de producerade 2023. Andra byggnader än lägenhetshus kan ingå i siffran, beroende på vilka hus bolaget förvaltar.
- Enligt branschorganisationen Sveriges Allmännyttas statistik producerade deras medlemmar totalt 29,8 miljoner kilowattimmar solel under 2023.
- Det motsvarar ungefär så mycket hushållsel som går åt i 15 000 små lägenheter under ett år.
- En normal elförbrukning för en mindre lägenhet, som en etta eller en liten tvåa, är enligt Konsumenternas Elmarknadsbyrå i genomsnitt 2000 kilowattimmar per år. För en större bostad kan det i stället handla om 5000 kilowattimmar.
- De flesta hyresvärdar som har solpaneler använder i första hand elen till fastighetsel – exempelvis till tvättstugor och hissar.
