Sopkameror halverar stöket – ändå nödlösning: ”Ger en konstig känsla hos många”
Vid sopstationen på Peppareds torg i Mölndal vakar två blanka kameraögon från varsin stolpe. Här brukar småbarnsföräldern Mattias Hörnsten slänga familjens avfall. Den här dagen ligger en uttjänt, ihoprullad bäddmadrass på asfalten nedanför behållarna.
– Det är väldigt stökigt här emellanåt. Det står soppåsar på marken som folk inte slängt i. Ibland beror det på att det är fullt. Men om det är fullt i alla bingar så finns det ändå oftast plats i den längst bort, säger Mattias.
De nya kamerorna har han inget emot, tvärtom. Efter många år som budbilschaufför för flera företag är han van vid att övervakas i realtid, med gps-sändare.
– Det är okej, tycker jag. Men det får användas på rätt sätt.
I Mattias Hörnstens eget kvarter undrar han snarare varför hyresvärden, kommunägda Förbo, inte utnyttjar övervakningsmaterialet mer än de gör. Han säger att städbolaget ändå är där och plockar varje dag, och att det fortfarande står skräp på fel ställen.
– Jag undrar vad de använder kamerorna till? Om det blir förstört, kanske. Jag trodde att de skulle göra mer. Nu har taggarna till luckorna inte funkat på över en månad heller, så behållarna är olåsta. Så nu kan även utomstående komma hit och kasta saker.
”Ett enkelt sätt att lösa problemet”
En bit upp på höjden ovanför Peppareds torg bor Mattias Silanen i en radhuslägenhet på Gundefjällsgatan. Vid sopstationen dit han kommit för att slänga dagens påse med restavfall finns hittills inga kameror uppsatta.
– Det brukar inte vara så stökigt. Men det händer att folk ställer saker här ibland, säger han och pekar in i utrymmet mellan återvinningen och ett skyddande sidoplank.
Kameror är annars effektiva i förebyggande syfte, tror Mattias Silanen. Den som tänkt slarva avstår när kamerans blanka öga ser på.
– Sitter det en kamera där så sköter folk sig. Det är ett enkelt sätt att lösa problemet.
Själv skulle han inte bry sig om hans egen sopstation kameraövervakades, säger han.
– Storebror ser oss lite här och där ändå, en kamera spelar inte så stor roll.
Övervakningen har halverat städkostnaden
Förbo installerade totalt sju sopkameror vid utomhusstationer i Mölndalsområdena Balltorp och Lindome för ett år sedan, under april–juni 2021. Innan dess sopstädade bostadsbolagets egen personal, vilket tog ungefär sex timmar i veckan. Sedan kamerorna sattes upp anlitas numera en underentreprenör, som lägger hälften så mycket tid som tidigare – alltså tre timmar i veckan.
Ytterligare fem kameror monterades upp vid inomhusstationer i några av Förbos bostadsområden i Kungälv under hösten. Enligt förvaltningschef Mats Carlsson har den totala månadskostnaden för städ och bortforsling av grovsopor halverats sedan dess, från 10 000 kronor i månaden till 5 000.
– Vi har valt att testa i både miljöhus och ute på öppna platser där vi har avfallsstationer. Dumpningen av grovavfall har minskat med nästan 90 procent, säger han.
Bedömningen bygger på medarbetarnas upplevelse när de åker ut, vilket sker så gott som dagligen. Insatserna mot sopslarvet sker i flera etapper.
– Steg ett var att bli av med dumpningen, att folk bara häver in saker eller ställer ut soffor och kylskåp. Bara att minska på bortforslingen ger stora pengar. Steg två blir att titta på hur vi får ordning på sorteringen, att få människor att sortera rätt. Det jobbar vi mer med nu.
En hållbar sophantering bygger också på rimliga tömningsfrekvenser, vilket ingår i Förbos översyn. Även utökad kamerabevakning ingår i bolagets plan.
– Absolut, där det behövs för att skapa ordning. Men det är inte vårt förstaval, kamera är mest ett strategibeslut. Det kan ofta upplevas som en maktpåverkan, det här med övervakning, tillsyn och registrering. Det ger en konstig känsla hos många. Vi vill ge våra hyresgäster en chans att faktiskt göra rätt, utan att vi ska behöva ta till det. Vi har många områden där det fungerar bra.
