Sopmängden växer – här slänger invånarna mest
Allmännyttan vill minska klimatpåverkan rejält fram till 2030, vilket vi rapporterade om tidigare i veckan. För att förbättra möjligheterna att så blir fallet ska hyresgästerna uppmuntras att dra sitt strå till stacken, bland annat genom att se över sina levnadsvanor. I dessa ingår även sådant som ingen vill ha – avfall. Och mängden ökar stadigt. Nya rekord har satts snudd på varenda år sedan 1970-talet.
Förra året tog avfallsföretagen hand om närmare 4,8 miljoner ton hushållsavfall. Utslaget per person – alla inräknade – handlade det om 473 kilo, eller nio kilo per person och vecka. 2016 var det ”bara” 467 kilo per person och år. Lista kommun för kommun: Så mycket slänger dina grannar.
Mängden hushållsavfall varierar mycket mellan de olika kommunerna, visar en färsk kartläggning från branschorganisationen Avfall Sverige.
I Överkalix gjorde sig genomsnittsinvånaren, inklusive spädbarn, sig förra året av med 920 kilo avfall. I Kinda handlade det om 308 kilo – alltså lika mycket som boende i Överkalix slängde på bara fyra månader. Näst bäst i Sverige är Sundbyberg med 317 kilo per person och år. Strömstad ligger i den andra änden av skalan. Det finns även stora skillnader mellan kommuner i samma län. Knappt 200 kilometer och lika många kilo sopor per år skiljer till exempel en boende i Malung från en genomsnittsmas eller för den delen -kulla i Avesta. Lista: Här slängs det mest och minst.
– De kommuner som ligger högt är ofta kommuner som är turisttäta, bland annat Strömstad, säger Jenny Westin, rådgivare statistik på Avfall Sverige.
Men det finns undantag. I turistmagneten Stockholm var den totala avfallsmängden förra året 428 kilo per person. En bra bit under genomsnittet.
Flera andra kommuner i Stockholmsområdet ligger också bra till när det handlar om att generera så lite hushållsavfall som möjligt. Detsamma gäller landets båda andra storstäder Göteborg och Malmö.
Mängden mat- och restavfall varierar stort mellan kommunerna. En av anledningarna är att omkring en fjärdedel av landets kommuner inte har insamling av sådant avfall. En annan anledning är att mängden som komposteras på den egna tomten är större på orter där småhus dominerar.
Statistik visar som bekant inte alltid hela sanningen. Det finns till och med ljuspunkter trots att sopmängden ökar. Förra året ökade energiåtervinningen med 6 procent till 2,4 miljoner ton, det vill säga hälften av allt hushållsavfall. Samtidigt minskade deponeringen, det vill säga mängden som hamnade på tippen, med hela 24 procent. Även det är positivt, men då ska man också veta att det bara handlar om 0,5 procent av allt hushållsavfall. Och om man enbart mäter mängden matavfall är hushållen en betydligt större bov än livsmedelsbranschen – se faktarutan.
Patrizia Finessi, miljöexpert på de allmännyttiga bostadsbolagens branschorganisation Sabo, säger att mängden avfall som de boende genererar påverkar de totala klimatutsläppen från bostadsföretagen.
– Avfallsfrågan är en väldigt viktig del, framförallt behöver vi få med de boende i att minska avfallet. Därför är det viktigt att arbeta med hushållsavfall.
I dag är det inte helt enkelt att föra in hushållsavfallet i ”klimatnotan”, men Sabo hoppas på att kunna hitta en bra mätmetod för det fortsatta klimatarbetet. I det klimatinitiativ som vi tidigare har skrivit om är klimatsmart boende ett fokusområde och hushållsavfall kommer att vara en del i ”klimatbokslutet”.
Örebrobostäder har redan tagit fram bänkar som lyser i olika färger för att i realtid visa hur mycket energi som går åt i bostadsområdet. Vem vet, snart finns det kanske också pedagogiska sopkärl som visar hur klimatsmart de används.
Hushållen står för den största delen av allt matavfall. 2016 slängde hushållen 938 000 ton, inklusive det som hamnade i slasken. Samma år uppstod i jämförelse ynka 45 000 ton i samband med livsmedelstillverkning. Ytterligare drygt 300 000 ton matavfall kom från jordbruk, fiske, livsmedelsbutiker samt storkök och restauranger.
Källa: Statistiska centralbyrån
