Soptävling både på lek och allvar
Diskborsten och stekpannan. Två klassiska ”fulsläng” avslöjas i soprummet på Havrevägen.
– Det är bara förpackningar som ska sorteras och återvinnas, förutom papper och matavfall. En diskborste är ingen förpackning. En del börjar i fel ände och utgår från materialet i stället och då kan en diskborste av plast hamna bland plastförpackningar. Men den ska slängas i ”vanliga” soporna, förklarar Ylva Anger.
Hon jobbar med energi och miljö på Östersundshem och idag har vi stämt träff på Torvalla i kvarteret Ardennern. Här pågår nämligen en kamp i det fördolda, bakom dörrarna till soprummen.
Ardennern tävlar mot kvarteret Väghyveln på Körfältet i att återvinna så mycket som möjligt av sina sopor. De som slänger minst brännbart vinner.
– Soprummen har fått en ”make over” och vi delar ut sopsorteringsutrustning och information till de boende.
Varför här? Är de som bor här sopigast på återvinning i Östersund?
– Nej, de har inte valts ut för att de är unika på något vis. De är snarare representativa för hur det ser ut i Östersund och i resten av landet.
Och vad är syftet med tävlingen?
– Att öka kunskapen kring sopsortering för att förbättra hanteringen. Lyckas vi med det så vinner många mycket.
Som till exempel?
– Sophämtningen blir billigare, miljön trivsammare, hyresgäster som är mer mån om miljön leder till minskat slitage och underhållsbehov. Samhällsekonomiskt och miljömässigt är det bra för att vi sänker vår resursförbrukning genom att mer material återvinns.
– Och bara en så enkel sak som att platta ihop förpackningarna innebär färre resor och mindre bensin för sopbilen, säger Ylva och demonstrerar exemplet bokstavligen genom att hoppa på en skrymmande flyttkartong.
Runt hörnet står hyresgästen Kerstin Andersson. Hon flyttade till Ardennern för några år sedan. Kerstin gillar soptävlingen, men tycker att fastighetsägarna har ett stort ansvar också.
– A och O är ju att de tömmer soporna tillräckligt ofta. Det kan se helt bedrövligt ut här när man kommer, säger hon.
– Jag tror heller inte att folk förstår att det är vi hyresgäster som får betala när sophanteringen inte fungerar, det läggs ju in i hyran.
På Körfältet några kilometer bort finns utmanarna, Rikshems hyresgäster i kvarteret Väghyveln.
Soprummet ser ut att vara i gott skick och hyresgästen Kjell Kronsten berättar om nya gröna plastpåsar som delats ut för matavfall.
– Kampanjen har fått ett positivt bemötande, säger han.
Men även här tycks det finnas en och annan miss. I ett hörn tittar ett par slitna övervintrade stövlar fram.
– Alla känner inte till tävlingen. En del tycks ha missat informationen, säger Kjell medan han slänger tidningar i återvinningen.
– Allt papper man kan bläddra i ska dit, annars är det kartong.
Kjell tycks i alla fall ha gjort sin hemläxa. Om alla kan den lika bra återstår att se när det är dags för den sista avgörande vägningen i sommar.
Det råder hittills jämnt lopp i sopkampen.
Utgångsvikten för soporna som går till förbränning låg vid starten på 5,3 kilo per lägenhet och vecka för båda kvarteren. Aprilvägningen visade 23 % minskning på Ardennern och 17% på Väghyveln. Sista vägningen görs under försommaren och en segrare ska koras i juni.
Priset är i skrivande stund ännu oklart.
Vinn vinn sopsortering!
Så heter kampanjen och tävlingen som utkämpas i kvarteren Ardennern i Torvalla, Östersundshem och Väghyveln på Körfältet, Rikshem.
Innan startskottet 10 oktober 2017 analyserades kvarterens hushållssopor. Det visade att 70 procent av soporna hade kunnat återvinnas, främst plast, papper och matrester.
Projektet är ett samarbete mellan Hyresgästföreningen, Östersundshem, Rikshem, kommunen och Lundstams.
Varje år slängs cirka 19 kilo fullt ätbar mat per person och 26 kilo mat och dryck hälls ut i slasken
Ett hushåll kan spara 3 000–6 000 kronor per år i matsvinn.
Avgiften för brännbara sopor är dubbelt så hög som för matavfall och förpackningar.
Rätt sortering är värt miljoner för fastighetsägare–och hyresgäster.
Att inte sopsortera är ett lagbrott som kan stå dig dyrt.
