Lägre hyra när soporna sorteras – Höganäs kan ha hittat lösningen
Under minst 15 år har Jesper Månsson funderat och klurat: Hur ska man få soprum att fungera? Han är vd på det kommunala bostadsbolaget i Höganäs och både här och på andra håll verkar det stört omöjligt. Det kastas saker i fel kärl, sopor hamnar på golvet utan att någon plockar upp och det luktar illa. Det är varken roligt för hyresgäster, personal eller sopåkare och det kostar massor av pengar.
Men nu kan Jesper Månsson ha kommit på en lösning.
Först kontaktade han en gymnasieskola som bostadsbolaget tidigare har samarbetat med. Eleverna fick granska problemen ur olika vinklar, de intervjuade hyresgäster och mätte utrymmen under vasken. En sak de kom fram till var att det mesta av sorteringsjobbet måste göras i hemmet. De kom också fram till att mjuka flexibla kassar var bättre än hårda kärl. De fick plats under vasken och var lätta att bära ut.
Sedan symbolmärktes och färgkodades allt mycket tydligt. Kassarna under vasken fick samma färg som de motsvarande kärlen i soprummet. Även soprummets väggar färgmatchades med kassarna. Wivianne Grapenholt tycker att kodningen är genialisk, inte minst när barnen hjälper till. Det kan inte bli för pedagogiskt. Hon går ut till sophuset med matavfall nästan varje dag och runt tre gånger i veckan med övriga kassar.
Förr var det ingen rolig historia att slänga sopor.
– Kärlet för plast var till exempel alltid helt överfullt och det låg fullt med sopor på golvet. Den som tappade något tog aldrig upp det. Nu är det renare och trevligare, säger hon.
Hyresgästerna i det aktuella området informerades flera gånger på olika språk men det ville ändå inte fungera så bra som Jesper Månsson önskade.
Då tog han till moroten: Ekonomisk kompensation. Det säger han var något som länge legat och grott i bakhuvudet. Han jämför med återvinning av PETflaskan. Att den är framgångsrik beror troligtvis helt på panten.
– Jag tänkte att vi testar ekonomin i detta också. Vi visar att hyresgästerna kan påverka hyran beroende på hur det fungerar i soprummet.
Det fungerade så bra att nu, ett halvår efter att pilotprojektet satte i gång, har det bestämts att systemet ska införas i Höganäshems alla 30-40 miljöhus. Totalt har avfallskostnaderna gått ner med 15-20 procent i soprummen som pilottestades.
Wivianne Grapenholt tar fram en hyresavi och visar. Nu är det specificerat hur stor del av hyran som brukar vara sopkostnader och hur mycket den i verkligheten blev den aktuella månaden.
Under tiden som projektet har pågått har det alla månader utom en blivit minus på avin, det vill säga hyran har sänkts. Som mest cirka 20 kronor, ingen jättesumma idag men det kan bli mer. Enligt bostadsbolaget kan förtjänsten landa upp mot 600 kronor på ett år. Wivianne Grapenholt tror att hyresavdrag har effekt.
– Folk har inte tidigare kopplat ihop att om man slänger hur som helst blir det dyrare.
Det låter bra att hyresgästerna själva kan påverka. En liten hake finns dock – grannarna måste göra jobbet tillsammans. Beräkningarna görs soprum för soprum. Sorterar inte också Wivianne Grapenholts 40-tal grannlägenheter drabbas hon. Det fungerar bra än så länge, ingen irritation utan man hjälps åt och det blir hela tiden bättre.
– Jag kan säga att tidigare, innan det blev på riktigt, då var jag ofta förbannad.
•Det är framför allt hanteringen av det osorterade restavfallet som kostar bostadsbolaget stora pengar, enligt Höganäshem cirka 2/3 av totalkostnaden. Enligt bolaget skulle mycket mer kunna sorteras och därmed hanteringen bli billigare.
•Bra sortering förbättrar ordningen i miljöhusen och bolagen kan lägga färre timmar på städning.
•Ju bättre soporna hanteras desto färre transporter.
1. Snittkostnaden för sophanteringen i Höganäshem är 21 kronor per kvadratmeter och år. Exempelvis 1 260 kronor/år för en lägenhet på 60 kvadratmeter.
2. Efter att den faktiska förbrukningen mäts i respektive soprum redovisas skillnaden på hyresavin, där sopkostnaderna skiljs från grundhyran. Enligt Höganäshem kan bra sortering leda till hyressänkningar på upp emot 600 kronor/år.
