Mellanhanden delar hyreshuset i två
På väggen i Juha Heinonens lägenhet hänger färgsprakande tavlor och en handmålad bonad från Indien. Dit åker han varje vinter för att besöka Goa. Men det är ettan med kokvrå på Sofielund i östra Malmö som är hans bas i livet. Han hör till den del hyresgäster i huset som har förstahandskontrakt.
Vissa bor under helt andra villkor, som om det uppstått ett A-lag och ett B-lag. Juha Heinonen är bekymrad och vill bara att det ska vara ”som vanligt”.
– Förr hade vi en gård där vi satt och grillade och umgicks. Det har vi inte längre. Vi få som bor kvar känner varandra och hälsar men de andra…Jag vill bara att folk ska hälsa. Jag vill ha en relation till mina grannar, säger han.
Över en tredjedel av husets lägenheter används av Malmö stad som hyr via en mellanhand. Mellanhandsföretagen är en del av hemlöshetsindustrin i Malmö där företag tjänar miljonbelopp på att hyra ut hyresrätter i andra eller tredje hand till kommunen. De som bor i de sju lägenheterna på Brobygatan klassas som hemlösa och saknar grundläggande rättigheter som hyresgäster men betalar i gengäld inte hyran själv, den står Malmö Stad för.
Juha Heinonen har bott på adressen i 35 år, i olika lägenheter. Det är mycket som har förändrats under senare tid och han tycker att det har blivit rörigt.
– Här är det in och ut och in och ut. Hur det har gått till? Ingen har frågat oss som bor här vad vi tycker.
För två år sedan köpte Öresunds bygg och fastighetsservice huset. Ägaren Carl Håkansson berättar att det var i ett bedrövligt skick när han tog över och att flera lägenheter stod tomma. ”Den primära drivkraften för mig var att så snabbt som möjligt få fastigheten i nyskick igen”, skriver han i ett mejl.
Som ett led i det arbetet hyrde han ut en dryg tredjedel av lägenheterna till Rut & Annas fastighetsförvaltning, genom ett blockuthyrningsavtal. Specialavtalen öppnar upp för höjda hyror, borttaget besittningsskydd och ansvar för underhåll från fastighetsägaren och har blivit allt vanligare. Systemet skapades på åttiotalet för att underlätta för främst LSS-boenden, studentlägenheter eller personalbostäder men används idag på ett helt annat sätt. Läs mer här.
Carl Håkansson beskriver blockuthyrningen som ett sätt att få loss tid för att arbeta med upprustningen av fastigheten. Att konsekvensen blivit mer ”spring” i huset tycker han inte är konstigt eftersom fler personer bor där nu jämfört med tidigare. Han menar samtidigt att det inte är rimligt att enbart lägga skulden på de som flyttat in på senare tid. Han sammanfattar sin egen roll så här:
”Mitt ansvar är att förvalta min hyresfastighet på bästa sätt och med bästa tänkbara service, för alla hyresgäster oaktat deras avtalsform. Där underhållet är en ständigt löpande process.”
Även Cecilia Ekholm, delägare på Rut och Annas fastighetsförvaltning, svarar i ett mejl. Hon känner inte igen bilden av ett stökigt hus och skriver att ”vi tar fullt ansvar för våra gäster”.
Inne i porten till det bruna tegelhuset finns det ingenting som avslöjar att halva fastigheten har slutat att fungera som ett vanligt hyreshus. Ett anslag på väggen informerar om stambyten och ger instruktioner för sophantering som inte drar till sig fåglar eller råttor. På namntavlan intill står bara vanliga för- och efternamn. Inga spår av företag eller Malmö stad.
Rebecca Bichis är avdelningschef på Malmö stad med ansvar för boende. Hon menar att kommunen generellt inte vet hur många liknande lägenheter som finns i ett hus när staden hyr via mellanhand.
– Läget är ansträngt för vår del. Det mest optimala scenariot hade varit lägenheter spridda över hela staden. Här och där och helt oberoende av om man behöver stöd eller inte för att man ska bli del av ett större sammanhang än bara andra med liknande utmaningar. Men så ser inte situationen ut, säger hon.
Om grannar är missnöjda med akutboenden i hyresrätter hos mellanhänder tycker hon att de först ska kontakta företaget, mellanhanden.
– Fungerar inte den dialogen tycker jag att man ska kontakta oss och så får vi ha en dialog med företaget, säger hon.
I en av de sju mellanhandslägenheterna på Brobygatan bor journalisten Firas med sin fru och deras fyra barn. Familjen kommer från Irak och har inte lyckats hitta någon egen bostad.
– Vi kom till Sverige för tre år sedan. Det är jättesvårt att hitta bostad i Malmö, säger han.
Efter nio månader i den här lägenheten ska familjen snart flytta vidare till en lägenhet hos MKB, med ett riktigt förstahandskontrakt, och det är han glad över. Samtidigt trivs de i huset på Sofielund.
– Det är bara bra här, säger han.
Uppdelningen av hyresgästerna Brobygatan 10 i två kategorier kommer att fortsätta. Det blev klart under slutet av sommaren. Malmö stads dokument visar att de sju mellanhandslägenheterna finns bland de hundratals hyresrätter som staden har upphandlat till hemlösa. Systemet och kostnaderna har kritiserats av ledande politiker men staden kör vidare i samma spår. Mellanhandssystemet innebär att hyrorna går upp. Firas lägenhet kostar Malmö stad 56 000 kronor i månaden enligt upphandlingen, trots att den har en förhandlad hyra på 7 500 kronor.
Cecilia Ekholm på Rut och Annas fastighetsförvaltning motiverar priset i sitt mejl:
”Vi driver ett akutboende för hemlösa. Detta innebär en hel del ska-krav på oss som verksamhet med personal och dygnetruntjour bland annat. Detta kan förklara hyresförhållandena som råder”.
Hyresgästföreningen förhandlar hyrorna för de totalt 18 lägenheterna på Brobygatan 10. Men helt i onödan i flera av fallen eftersom blockuthyrningsavtalet och Malmö stads pengar sätter förhandlingssystemet ur spel. Enligt Joakim Lund, förhandlingschef på Hyresgästföreningen i södra Skåne, är det ytterst sällan som fastighetsägare tar upp frågan om blockuthyrningar vid förhandlingar. Det kommer helt enkelt aldrig fram. Som i det här fallet.
Joakim Lund menar att föreningen har små möjligheter att agera i frågan.
– Det är ett avsteg från poängen med hela systemet och känns som om någon har hittat ett kryphål. Det finns en tanke bakom hur man ska hyra ut lägenheter och det här är inte det. Men vi kan inte påverka det formellt utan bara säga vad vi tycker, säger han.
Juha Heinonen säger att han vill kunna lämna dörren öppen men tycker att det är för stökigt i huset. Omflyttningen är för stor, tycker han.
– Boom, boom, boom! Det kommer nya grannar hela tiden. Jag känner ingen och ingen hälsar.
Han är inte heller speciellt nöjd med underhållet. Han öppnar vattenkranen i köket och pekar. Trycket är lågt och någon riktig stråle blir det aldrig.
– Lyxlägenhet kallar dom det här, säger han och slår ut med armarna.
En fastighetsägare kan hyra ut hyresrätter i klump till ett företag eller en kommun enligt andra regler än vad som gäller för hyresrätter över lag, och det kallas blockuthyrning. Avtalen är bostadshyresavtal med inslag av villkor som förekommer i lokalhyresavtal. En fastighetsägare måste få upplägget godkänt av hyresnämnden.
Hem & Hyra har kartlagt Malmö stads lägenhetsaffärer. Läs hela granskningen Bostad till varje pris här.
I korthet: När kommunen löser situationen för hemlösa är det många gånger via mellanhänder som hyr ut hyresrätter i andra eller tredje hand. Det innebär att en trea med en förhandlad hyra på runt 7500 kronor kan kosta skattebetalarna över 40 000 kronor i månaden.
Det kallas akutboende och ska vara tillfälligt men kan vara i månader eller år. Det har tidigare skett utan skrivna avtal eller kontrakt för Malmö stads del och i vissa fall säger sig fastighetsägarna inte ens ha känt till det.
