Spillvärme från gruvan blir värme och varmvatten
– Vi minskar vårt koldioxidutsläpp i Kiruna med cirka 10000 ton från och med i år. Längre fram när allt klart räknar vi med ungefär 40000 ton, säger han.
Tekniska verken, ett kommunalägt bolag som hanterar bland annat fjärrvärmen i Kiruna, har tillsammans med LKAB investerat i en anläggning som gör att det frigörs mer spillvärme ur gruvans pelletsframställning.
– Man kyler ner rökgaserna och låter dem passera en värmeväxlare som hettar upp vattnet som sedan går ut genom ledningar till husen för att värma upp varmvatten eller element, förklarar han.
Den absoluta majoriteten av hyresfastigheterna och likaså varmvattnet i hyresfastigheterna i Kiruna värms upp med fjärrvärme. I normala fall är det avfallsförbränning som förser Kiruna med fjärrvärmen, men nu och fyra månader framåt köper Tekniska värmen istället spillvärme av LKAB. Tidigare har man bara gjort det i liten omfattning, men i och med den nya investeringen som LKAB har gjort kommer de att kunna ta tillvara på mycket mer. Avfallet lagras och sparas till hösten.
LKAB har garanterat att spillvärmen ska räcka till all fjärrvärme under de fyra sommarmånaderna från mitten av maj till mitten av september.
– Resten av året har vi också utökat samarbetet så att vi tar så mycket som det går.
Det som genomförs idag är första steget, berättar Jan Fjordell. I nästa steg ska de ta en ännu större del av värmen från LKAB och helt sluta elda avfall i Kiruna.
– Den stora vinsten vi gör på det är den miljöeffekt vi uppnår.
Varför är det bättre för miljön än att elda sopor?
– I dagsläget används inte all spillvärme och den som inte används går ju förlorad. Nu tar vi istället vara på den i en cirkulär process mellan industri och samhälle.
När vattnet har värmt upp fastigheterna leds det tillbaka till LKAB igen och används som kylvatten i processen.
Parallellt ska man i Kiruna kommun förbättra källsorteringen och återvinna så mycket material som bara går för att minimera det avfall som behöver förbrännas.
– Det bästa vi kan göra är ju att inte ha något restavfall som behöver förbrännas alls, utan att vi kan ha ett kretslopp. Det finns massor av uträkningar på hur mycket mer det kostar att tillverka nytt papper, ny plast och nya aluminiumburkar jämfört med att materialåtervinna.
Vad kostar satsningen?
– Den lösning vi går in i i steg ett är kostnadsneutral. Steg två däremot kommer att kosta flera 100 miljoner kronor, men då hoppas vi att få stöd av regeringens klimatsatsningar.
Han förutspår att det kommer att skapas ekonomiska stöd både nationellt och från EU som gör att det långsiktigt lönar sig.
