Lagen som tvingar kommuner ta emot nyanlända – så bra är den: ”Strider mot självstyre”
För att få en jämnare fördelning i flyktingmottagandet infördes bosättningslagen i mars 2016. Den innebär att varje kommun är skyldiga att ta emot ett visst antal nyanlända som fått uppehållstillstånd. Fördelningen grundar sig bland annat på befolkningsstorlek, arbetsmarknad, och tidigare mottagande.
För några veckor sedan blev fördelningen klar för 2022. Sammanlagt är det 7 500 flyktingar som ska fördelas över landet. Lista kommun för kommun finns längst ner i artikeln. Det handlar alltså om flyktingar som kommer till Sverige och inte själva ordnar boende hos exempelvis en vän eller släkting.
Bosättningslagen ger kortare väntetid
Nu har Riksrevisionen granskat besättningslagen. Överlag konstaterar myndigheten att lagen fungerar bra.
Nyanlända tas snabbare emot i kommunerna. Den genomsnittliga väntetiden från att en nyanländ på anläggningsboende beviljats uppehållstillstånd tills dess att han eller hon mottagits i en kommun, har minskat med 32 dagar. Mottagandet har också blivit jämnare fördelat i relation till kommunernas befolkningsstorlek, andel arbetslösa och tidigare mottagande.
Fler nyanlända tas emot i kommuner med lägre arbetslöshet efter bosättningslagens införande. Det har inneburit att nyanlända i genomsnitt fått högre inkomst och sysselsättning, efter några år. Men förändringen är liten, så det är svårt att med säkerhet slå fast hur stor betydelse bosättningslagens inverkan varit.
Hem & Hyra har tidigare följt upp den nya lagen. Det har visat sig att den successivt fungerat allt bättre. När vi följde upp nya lagen efter ett halvår var jakten på bostäder till dem desperat i många kommuner. I oktober 2016 hade bara 45 procent fått flytta till sin kommun.
Ett år senare hade 67 procent fått flytta till sin anvisade kommun, även om det ibland inneburit tillfälliga lösningar.
”Försvårar att följa barnkonventionen”
Men allt är inte bra, enligt Riksrevisionen. Dels kan Migrationsverket bli bättre på att samla in uppgifter om de nyanländas yrkes- och utbildningsbakgrund, så att det kan användas när det ska beslutas om vilken kommun som ska ta emot den nyanlända.
Men den allvarligaste kritiken är att Migrationsverket inte alltid kan ta hänsyn till barnets bästa vid när de bestämmer var nyanlända ska bo. Det försvårar för myndigheten att följa FN:s barnkonvention, som är lag i Sverige. Myndigheten kan inte anvisa barn som är ensamkommande kvotflyktingar till den kommunen där anhöriga bor, om kommunen redan tagit emot den beslutade antalet nyanlända per år. Enda möjligheten är att kommunerna går med på ett undantag.
– Det är något som regeringen behöver åtgärda så att det blir möjligt att göra vissa undantag när det bedöms vara till barnets bästa, säger Frida Karlsson, projektledare för granskningen vid Riksrevisionen.
Staffanstorp förlorade i Högsta förvaltningsdomstolen
Så långt Riksrevisionen, som alltså är ganska nöjda med att myndigheterna kan placera ut flyktingar utan kommunernas medgivande. Lika nöjda med den ordningen är inte alla kommuner, det råder minst sagt olika uppfattningar, visar Hem & Hyras rundringning.
I somras avgjordes en strid mellan Malmö och Staffanstorp slutligen i Högsta förvaltningsdomstolen. Staffanstorps kommun hade hyrt en lägenhet i Malmö åt en familj och menade därför att ansvaret låg hos den nya kommunen, efter den två år långa etableringstiden. Fel, ansåg Malmö kommun som till slut fick rätt. Ansvaret för familjen ligger fortfarande hos Staffanstorp, enligt Högsta förvaltningsdomstolen.
Christian Sonesson, moderat kommunalråd i Staffanstorp, är kritisk.
– Bosättningslagen strider mot det kommunala självstyret och borde skrotas. Det har jag tyckt redan från att den infördes.
Ensamkommande män bor i husvagnar
Den skånska kommunalrådet menar att man saknar bostäder att kunna ta emot de anvisade nyanlända. För några år sedan ställde Staffanstorp upp husvagnar utanför samhället som tillfälliga bostäder. Dessa finns kvar men är färre till antalet, omkring en handfull numera, enligt Christian Sonesson. Det bor endast ensamkommande män i husvagnarna.
Under 2022 ska Staffanstorp ta emot 36 nyanlända enligt bosättningslagen.
Hur kommer ni hitta bostad åt dessa människor?
– Det får vi se, men sannolikt både i Staffanstorp och i grannkommunerna. Vi söker bostäder där det finns.
Enligt domen i Högsta förvaltningsrätten bär ni försörjningsansvaret för familjen som flyttade till Malmö.
– Vi ser inte att det enskilda fallet är överförningsbart till samtliga fall. I domen bedömdes ansvaret utifrån vilken kommun familjen hade starkast anknytning till
Staffanstorp sålde sin allmännytta för snart tio år sedan. Har det någon betydelse för svårigheter att hitta bostäder till nyanlända?
– Egentligen inte. Det skulle inte ha funnits några tomma lägenheter även om vi haft allmännytta och vi kan inte låta nyanlända gå före dem som stått flera år i kön. Så kan man inte bygga ett samhälle.
Östersund vill ta emot fler
I Östersund är kommunalrådet Bosse Svensson (C) också kritisk – men av helt motsatt orsak. Han skulle vilja ta emot betydligt fler än de 53 nyanlända som kommunen anvisats för 2022. Jämtlands län ska ta emot sammanlagt 153 människor enligt bosättningslagen men skulle kunna välkomna tre till fyra gånger fler, enligt Bosse Svensson.
– Det är märkligt att vi har en lag så att vi i Jämtland som kan och vill ta emot fler inte ska få göra det. Vi har långsiktiga utmaningar vad gäller kompetensförsörjning. Det är alltid armbrytning mellan kommunerna i länet om vem som ska få ta emot fler.
Hur löser ni bostadsfrågan i Östersund?
– På något vis har det ordnat sig trots bostadsbrist. Vi har inflyttning från många håll och vi struntar i om du kommer från Aleppo eller Alingsås.
Hällefors får en paus i mottagandet
Hällefors i norra Örebro län har genom åren tagit emot många flyktingar i förhållande till sin storlek. I år har länsstyrelsen beslutat att kommunen inte behöver ta emot några flyktingar alls, enligt bosättningslagen. Bra, tycker kommunstyrelsens ordförande Annalena Järnberg (S), men hon påpekar att det är länsstyrelsen som fattat beslutet utan påverkan från kommunen.
– Hällefors har tagit emot många genom åren och framför allt från 2015 och framåt. Vi är en liten kommun som ligger långt ifrån de stora arbetsmarknaderna. Flyktingmottagande kan inte bara vara landsbygdskommunernas ansvar.
Men ni har lediga bostäder, något som många kommuner saknar. Passar det inte att ni tar emot fler?
– Det är ett större ansvar att ta emot nyanlända än att erbjuda bostad. Genom åren har framför allt vår skola dragit ett tungt lass. Dessutom kommer många nyanlända till Hällefors på andra vägar, exempelvis genom så kallad social dumpning, säger Annalena Järnberg.
Lista över hela landet: Så många flyktingar ska din kommun ta emot:
Källa: Migrationsverket
