Stängningen av regionens kontor väcker reaktioner
Hyresgästföreningen har beslutat att stänga drygt hälften av sina kontor i region Sydost. Norrköping, Kalmar, Västervik, Eksjö och Karlskrona ska stängas igen medan kontoren blir kvar i Linköping, Jönköping och Växjö.
Nedstängningen ska påbörjas under nästa år och berör regionens cirka hundra anställda som delvis kommer få nya placeringsorter. Men beslutet väcker reaktioner både bland medlemmar och förtroendevalda.
— Det här kom som en överraskning, det är inget vi diskuterat innan. Vi behöver ha någonstans där vi kan träffas, annars är det inte lönt att hålla på, säger Bo Sköldestig, ordförande för Hyresgästföreningen i Norrköping, Söderköping och Finspång.
Hur mycket nyttjar ni kontoret i Norrköping?
— Det är där vi har alla styrelsemöten, förhandlingar och träffar med anställda. Vi är den största föreningen i regionen med 12 000 medlemmar. Vi kan inte ha våra möten hemma hos folk. Ska vi resa till Linköping för det? Det tycker jag inte verkar så lyckat, säger Bo Sköldestig.
Medlemmen Anita Landegren, som tidigare har varit förtroendevald, är kritisk till kontorsstängningen och hur beslutet har gått till.
— När det handlar om en så pass stor förändring så borde förtroendevalda och medlemmar fått chansen att komma med synpunkter. Man borde haft en öppen diskussion och tagit beslutet på fullmäktige. Jag tycker det här bevisar att man inte är en folkrörelse längre, säger Anita Landegren.
Detta är inte första gången som Hyresgästföreningen stänger kontor i region Sydost. 2016 bommade expeditionen i Motala igen och de tre anställda fick flytta till kontoret i Linköping. Områdeslokalen Gula huset gjordes om till föreningslokal för att de förtroendevalda ska ha någonstans att träffas. Det har inte fungerat smärtfritt, enligt Ewa Karlsson och Urban Gunnarsson som båda har lång erfarenhet som förtroendevalda i Motala.
— Det är inte lika personligt längre. Behöver man hjälp med flygblad till exempel så får man ringa eller mejla och sen kommer de med posten. Och det finns ingenstans att gå för att prata av sig om det skulle vara något problem, säger Ewa Karlsson.
Urban Gunnarsson saknar framför allt möjligheten att få hjälp med att kopiera och utföra andra administrativa uppgifter.
— Men det var jobbigare i början än det är nu. Man vänjer sig, säger han.
Vad tycker ni om att centraliseringen fortsätter?
— Det är dåligt, svarar Ewa Karlsson.
Urban Gunnarsson ingår även i regionstyrelsen och säger att han kan förstå det ur ett ekonomiskt perspektiv.
— Men samtidigt så tror jag att medlemmarna saknar förmånen att få komma till expeditionen, säger han.
Inger Borg, tillförordnad regionordförande, säger att hon förstår att stängningen väcker reaktioner men försvarar beslutet. Bakom stängningen finns flera orsaker. Den främsta är att föreningen behöver arbeta på nya sätt för att nå de nationella målen om att värva fler medlemmar och förtroendevalda. En annan bidragande orsak är att föreningen tappar medlemmar och intäkter när coronasmittan stoppat värvningen ute vid dörrar.
— Det här är inget som hastigt och lustigt togs beslut om i spåret av corona utan det är en utredning och en översyn av organisationen som har skett. Jag tror det på sikt kommer att leda till något väldigt bra. Om vi fortsätter att jobba likadant som tidigare så kommer vi inte att nå målen. Vi har många orter som inte har kontor och där verksamheten sprudlar i samverkan mellan förtroendevalda och anställda, säger Inger Borg.
Vilka orter är det som ser ut så?
— Du har Nässjö bland annat där det varit en jätteaktivitet i samband med utförsäljningen i höstas. Där finns inget kontor men där är det verkligen vitalt. Sedan har du Finspång, där finns inget kontor men där har det bildats en ungdomsstyrelse.
På vilket sätt bidrar kontorsstängningen till att ni når målen?
— Det är inte så att vi ska jobba på nytt sätt och därför stänger kontoren, den kopplingen finns inte. Det finns väldigt mycket som ligger bakom beslutet, men det är en gyllene möjlighet att se över hur vi jobbar.
Enligt Inger Borg innebär minskningen av antalet kontor att verksamheten blir mindre sårbar. De mindre kontoren har haft en utsatt situation när någon anställd slutar eller är sjukskriven.
— Det är ett sätt att stärka upp organisationen så att förtroendevalda kan få det stöd man behöver oavsett var det finns kontor. För stödet kommer inte minska det kommer tvärtom att stärkas i och med att det blir starkare grupperingar.
Ordföranden i Norrköping säger att de får svårt att driva verksamheten utan någon lokal. Hur ser du på det?
— Det är något man får se från ort till ort. På de allra flesta platser så finns det ju föreningslokal som inte är knuten till något kontor. Nu vet jag att det är så i Norrköping, men då får man titta på det där. Det blir ett uppdrag för oss att gemensamt se till att varje förening har någonstans att träffas och ha sina möten. Men det är inget vi har något svar på än.
Beskedet om stängningen kom som en överraskning för en del förtroendevalda. Borde ni diskuterat frågan mer?
— Det är faktiskt så här att det är vår regionchef som leder och bestämmer den här frågan. Det kan inte läggas över på de förtroendevalda. Sedan om man skulle ha haft en bredare diskussion innan beslutet togs då är det med de anställda, inte de förtroendevalda.
Det finns kritik mot att kontorsfrågan inte beslutats på regionfullmäktige och att medlemmarna inte fått ge sina synpunkter. Hur ser du på det?
— Jag förstår att en del tycker det. Men vad förväntar de sig att de på alla orter där kontor inte finns ska tycka om nedläggningen i Norrköping eller Kalmar? Är det en fullmäktigefråga? Jag tycker inte det. Jag förstår att bor man på en ort där kontoret ska försvinna, både som anställd och förtroendevald, att man undrar vad ska hända och hur kommer det att bli. Där är mitt svar att det ska vi grunna på nu och tillsammans. Hur vår verksamhet ska se ut i framtiden.
I höstas visade Hem & Hyras genomgång att det skulle ta 84 år med dåvarande takt att nå de nationella målen som ska vara uppfyllda 2027. Det är sju år bort. Hur ska ni göra?
— Det är tuffa mål, men för att nå målen måste vi ändra vårt arbetssätt. Gör vi som tidigare så kommer det ta 84 år. Vi är fortfarande i försöksverksamhet, vi har möjlighet att testa olika grejer och se vad har det gett för resultat.
Är det något nytt sätt att jobba som du tror mer på?
— Själv känner jag att det som borde göra att vi når målen är att vi syns mer än vad vi gör i dag. Ute i bostadsområden eller på stan i olika sammanhang. Att man öppnar en föreningslokal och att man syns i debatten. Mer synlighet ute i vimlet, säger Inger Borg.
