”Stockholmshus” ska sänka hyran med 25 procent i nya lägenheter
De tre kommunala bostadsbolagen Svenska Bostäder, Stockholmshem och Familjebostäder har fått i uppdrag att ta fram ett typhus liknande Sabos Kombohus, som ska resultera i ett standardiserat sätt att bygga. Huset kallas ”Stockholmshus” och genom att samtidigt se över kostnader och villkor för mark och exploatering är tanken att kostnaden ska sänkas med uppemot 25 procent jämfört med hyran i dagens nyproducerade lägenheter.
Martin Hofverberg, V, och ny borgarådssekreterare på bostadsroteln i Stockholm, säger att målet är att även hyran ska sänkas med 20-25 procent i nyproducerade lägenheter som de tre bolagen bygger. Hyrorna i Stockholmshusen ska ligga i spannet 1300-1800 kronor/kvadratmeter och år.
– Men vi kommer inte att införa några subventioner för att få ner hyran. Det handlar om att bolagen ska upphandla ett par varianter av samma typhus och att det då blir billigare än om bolagen börjar om på nytt för varje projekt.
Ett sätt att få ner hyran är ju att sänka kostnaden för tomträttsavgälden, vad tycker du om det?
– Vi ska titta på hur vi prisätter tomträttsavgälden.
Hur ska de tre kommunala bostadsbolagen i Stockholm agera när det gäller Stockholmsmodellen?
– De ska ta en mer aktiv roll i förhandlingarna om ett nytt hyressystem i Stockholm.
Bolagen ska gå med i Sabo men ska de fortsätta vara medlemmar i Fastighetsägarna Stockholm?
– Ja de kommer att vara medlemmar i båda, medlemskapet i Fastighetsägarna är värdefullt eftersom vi får insyn och kan dela erfarenheter med andra bolag i Stockholm. Vi ska utvärdera medlemskapet under mandatperioden.
Ett diskussionsämne de senaste åren har varit hur bostadsbolagen ska uppfylla kravet på att vara affärsmässiga. Martin Hofverberg säger att den nya politiska majoriteten i stadshuset inte kommer att plocka ut vinst ur bostadsbolagen i samma utsträckning som den borgerliga alliansen gjorde. Men den nya politiska majoritetens syn på affärsmässighet också kommer att märkas på andra sätt.
– Tidigare skulle nyproduktions- och ombyggnadsprojekt vara lönsamma från år ett. Men vi tolkar affärsmässighet på samma sätt som Sabo, dvs att det räcker att bostadsbolaget som helhet är lönsamt. Det innebär att vissa projekt kan vara olönsamma i början men lönsamma på sikt eftersom intäkterna ökar mer än utgifterna. Det måste finnas ett mått av solidaritet inom bolaget.
Vad får ert synsätt på affärsmässighet för konsekvenser?
– Vi hoppas och tror att det kan få konsekvenser för ombyggnadshyrorna men också att det byggs flera hyresrätter i vad marknaden anser vara mindre attraktiva områden, projekt som tidigare hade stoppats för att de hade varit olönsamma i början, säger han.
När du arbetade som förhandlingsstrateg på Hyresgästföreningen kritiserade du hyresvärdar som höjde hyran rejält när de renoverade lägenheter i innerstaden och i närförort. Nu är du på andra sidan och har ansvar för bostadsbolagen i Stockholm stad, vad ska du göra åt ombyggnadshyrorna?
– Vi ska i ökad utsträckning låta hyresgästerna välja mellan olika upprustningsnivåer där bara basnivån är obligatorisk, vilket såklart ska få konsekvenser för hyran. Sen tar vi fasta på lagens skrivning om att bolagen ska vara långsiktiga. Måste ett projekt vara lönsamt från år ett? Vi tror inte det. Men bolagen ska samtidigt inte göra något som är olönsamt på sikt, där är lagen tydlig.
Ni vill att hyresgästkollektivet ska ta en större kostnad vid ombyggnation än idag. Varför ska inte den som får renoverat sin lägenhet ta den stora kostnaden?
– För att värna besittningsskyddet för den enskilde och i förlängningen alla hyresgäster. Vi har sett hur upprustningar och den påföljande hyresökningen gör hyresgäster oroliga, inte bara de som får sin lägenhet upprustad, förr eller senare händer det ju dig också. Att få ombyggt kommer att innebära en hyreshöjning eftersom bruksvärdet har ökat. Frågan är hur stor höjningen måste vara, och där finns det ett spelrum mellan lagens skrivelser om affärsmässighet, långsiktighet och allmännyttigt syfte.
