Stödet som ger miljonärer lägre hyra – så spenderades statens bostadsmiljarder

Investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande infördes i slutet av 2016 med målet att bygga fler lägenheter med lägre hyror. Sedan årsskiftet är stödet borta, efter att M, SD och KD reserverat sig mot regeringens budget.

Länsstyrelserna och Boverket behandlar fortfarande ansökningar som kom in före den 1 januari. Men så här långt har staten beviljat 19 miljarder till byggandet av drygt 53 000 lägenheter. De första 15 åren ska de ha en lägre hyra än motsvarande bostäder byggda utan de statliga pengarna. En lägenhet på 70 kvadrat har i genomsnitt cirka 2 000 kronor lägre hyra än en lägenhet som byggts utan stöd.

Läs ocksåSkuldsatta erbjuds nya och dyra lägenheter – Eksam möter en tuff bostadsmarknad

Slumpen har avgjort

Till en början var investeringsstödet även inriktat mot de ekonomiskt svaga grupperna. Det skriver analysföretaget Evidens i den utvärdering av stödet som publicerades förra året. I rapporten citerar man Boverket som 2016 skrev att en prioriterad grupp var ”hushåll som mest behöver en bostad till rimlig hyra”.

Den här inriktningen övergavs 2017 när regelverket ändrades. Evidens ville ändå veta om investeringsstödet hade nått hushållen med svag ekonomi.

Svaret blev: Det är tveksamt. Några utjämnande effekter mellan svaga och starka grupper på bostadsmarknaden verkar det inte ha haft.

Läs ocksåNygammalt investeringsstöd ska ge 7000 billiga bostäder per år

I stället har slumpen avgjort vilka som fått ta del av de subventionerade hyrorna.
– Det finns ingen systematisk bild som visar att lägenheter med investeringsstöd lockar hushåll med lägre inkomster, säger Evidens vd Ted Lindqvist.

Foto: Karin Gistedt

Börjar bli desperat

En som börjar bli desperat i sin jakt på en lägenhet är 27-åriga Amanda Nielsen Johansson, simskollärare i Trollhättan.
– Jag trodde att fast anställning, medelinkomst och goda referenser skulle göra det möjligt att få tag på en bostad. Men det verkar kört, säger Amanda.

Vi träffas intill kvarteret Mars i centrala Trollhättan. Här har det kommunala bostadsbolaget Eidar byggt 177 lägenheter med hjälp av investeringsstöd. Hem & Hyras granskning visar stödet gått till både fattig och rik. Nästan hälften av 247 hyresgäster i kvarteret Mars tjänar mer än den genomsnittlige Trollhättebon. 26 av dem har en årsinkomst på över en halv miljon. Några tjänar över en miljon och har kapitalinkomster på över en halv miljon.

Läs ocksåJamie fick ett hem till slut: "Jag gick runt och kände på saker för att försäkra mig om att det var mitt"

Amanda tycker att tanken med investeringsstödet var god men hon beklagar att stödet gått till grupper som inte behöver det.

– Det behövs fler lägenheter med rimlig hyra, så att även unga människor har råd. Därför är det synd att stödet gått till hyresgäster som egentligen inte behöver det. Sen är det förstås synd att det är slopat nu, för bostadsbristen är ett problem för både samhället och individen, säger Amanda.

Tjänar miljoner

När Hem & Hyra granskar hyresgästernas inkomster i 19 hus i Mellan- och Västsverige som byggts eller byggts om med stödpengar – ja, då får vi samma bild som Evidens. I några kvarter som vi undersöker tjänar flertalet av hyresgästerna mindre än genomsnittet i sin hemkommun. Många har heller inga tillgångar att tala om.

Men vi hittar också ett kvarter där två av tre hyresgäster har en årsinkomst som är över snittet i hemkommunen. Nästan hälften äger eller har ägt ett hus och flera har dessutom höga inkomster från det som kan vara aktier eller försäljning av fastigheter.

Kort sagt – här bor många som ekonomiskt sett har det riktigt bra. Å andra sidan finns det hyresgäster här som har normala eller låga inkomster. I samma hus som personen med högst inkomst – 1,5 miljon kronor – bor till exempel en pensionär som har 124 000 kronor om året att leva på.

Fler har fått råd

Flera experter som Hem & Hyra varit i kontakt med anser att investeringsstödets stora fördel är att större grupper fått råd att hyra en nybyggd lägenhet. De svagaste grupperna på bostadsmarknaden får man stödja på annat sätt, eftersom det alltid är så dyrt att bygga nytt. Hyresnivåerna blir helt enkelt för höga, även med investeringsstödet.

– Om de här lägenheterna skulle efterfrågas av hushåll med riktigt, riktigt låga inkomster skulle hyran ha behövt vara mycket lägre och stödet mycket högre, säger Stefan Svensson.

Han är ämnesråd på finansdepartementet och den som på politikernas uppdrag utformade investeringsstödet.

Foto: Gry Ellebjerg

Lägre ingångshyror och att hyresvärdarna inte kan ställa höga inkomstkrav på sina hyresgäster – det räcker med att kunna betala hyran. Sammantaget gör detta att många fler har haft möjlighet att hyra en nybyggd bostad, enligt Svensson.

Så du är nöjd med hur stödet har fungerat?
– Ja, jag tänker att det har fått effekt. Det har beviljats stöd för runt 50 000 lägenheter under de här åren. En del hävdar att de skulle ha byggts ändå, vilket jag tvivlar på. Det skulle i så fall ha varit vissa lägenheter, men då med betydligt högre hyror.

Förklara för en marsian

Micael Nilsson är expert på bostadssociala frågor på Boverket. Han tycker det är märkligt att staten spenderat flera miljarder på ett stöd som inte jämnat ut skillnaderna mellan rik och fattig:
– Skulle man försöka förklara för någon från Mars varför staten subventionerar vissa hyreslägenheter som byggs. Ja, då skulle man ändå säga att det är för att en del människor har lägre inkomster och behöver få en lägenhet med lägre hyra.

Foto: Franz Feldmanis

Sverige har en generell bostadspolitik. Det betyder att den ska rikta sig till alla – inte till specifika grupper eftersom det skulle vara utpekande och segregerande.

Micael Nilsson tycker att det är dags att börja diskutera det synsättet. Att fördela bostäder efter behov är ett effektivt sätt att använda statens pengar, anser han.
– Den här prissänkta lägenheten ska gå till den ensamstående tvåbarnsmamman som jobbar deltid. Det kan man säga i andra länder i Europa men i Sverige går det av någon anledning inte, säger han.