Det orättvisa boendestödet – så sviker samhället de psykiskt sjuka

Stöd för att städa lägenheten, betala räkningarna eller ringa hyresvärden. Så kan boendestöd se ut i praktiken.

Ofta behövs inte mycket. Men stödet gör det möjligt att bo kvar i en vanlig lägenhet, på samma villkor som andra hyresgäster.

Läs ocksåKommunen om svartbyggena efter Hem & Hyras granskning: ”Kan inte ge bygglov”

– Vi hjälper våra klienter att klara sig själva. Men till skillnad från hemtjänsten utför vi inte själva jobbet. Vi bara finns där och stöttar för att få vardagen att fungera. Det kan handla om att lägga upp en planering för veckan, att finnas som stöd vid städning eller matlagning. Eller att följa med när det är dags att veckohandla. Målet är att göra oss själva överflödiga. Att se till att klienterna blir så självständiga som möjligt.

Det säger boendestödjaren Jari Kuittinen Kratz i Alingsås.

Läs ocksåRekordhöjning i Alingsås – kommunala bostadsbolaget står för årets hittills största höjning

Hem & Hyras granskning visar att 5 907 personer i Västra Götaland har boendestöd.

Men granskningen visar också att stödet ges på olika villkor.

I 34 kommuner är stödet gratis. I övriga 15 kostar det. I vissa fall endast en symbolisk summa på 250 kronor per månad. Men oftast är det en inkomstbaserad avgift. Och då kan kostnaden bli upp till 2 125 kronor i månaden. Det betyder att närmare ett tusen västsvenskar, alltså nästan var femte av alla som får stöd, måste betala för en hjälp som är gratis i grannkommunerna.

Läs ocksåHemlös dömd till fängelse – tog sig in i tom lägenhet: "Vad ska man göra – ska man dö?"

En som har fördjupat sig i boendestödet är Michelle Foroughi. Hon är verksamhetschef på socialförvaltningen i Solna. För två år sedan, när hon utbildade sig till socionom, skrev hon och ett par medstudenter ett examensarbete om boendestöd. De kom fram till att 47 av landets 290 kommuner tog betalt.

– Vi blev förvånade över att möjligheten att få det stöd du har laglig rätt var så olika beroende på vilken kommun du bor i, säger Michelle Foroughi.

Kommunerna tolkar socialtjänstlagen olika, vilket leder till att människor inte får samma rätt och möjlighet att leva ett självständigt liv.

– Det inte är individens behov av stöd som står i centrum, utan kommunernas ekonomi, säger Michelle Foroughi.

Hur resonerar då de kommuner som inte tar betalt? 

Svaret är ofta att en avgift skulle förfela sitt syfte. Så här säger Lars Ivarsbo (C), omsorgsnämndens ordförande i Lilla Edet:

– Främsta orsaken till att vi inte tar ut någon avgift är att vi tror att många som behöver stödet i så fall skulle välja bort det. De flesta i den här målgruppen har svag ekonomi. Om de skulle avstå från det frivilliga boendestödet kan det på sikt innebära att behoven av andra, större, insatser skulle öka. Och då till en mycket högre kostnad för kommunen.

Kerstin Göss-Lindh (S), socialnämndens ordförande i Svenljunga, är inne på samma linje.

– De som får stödet är oftast personer med kontakter hos psykiatrin i kommunen. De har liten eller ingen inkomst och är beroende av försörjningsstöd. Om boendestödet skulle bli avgiftsbelagt skulle många tacka nej till insatsen, säger hon.

I Uddevalla där 170 personer just nu har boendestöd har man tidigare tagit ut en inkomstbaserad avgift för boendestöd. Men nu har socialnämnden bestämt att avgiften ska slopas. Ordförande Stefan Skoglund (S) förklarar varför:

– Vi gjorde en utredning och kom fram till att det var kontraproduktivt att ta betalt. Människor som behövde hjälp valde bort den på grund av avgiften, säger han.

Även på andra håll i landet har kommuner valt att slopa en tidigare avgift. Stockholmskommunen Tyresö slutade ta betalt för sex år sedan. Orsak? Att personer som behövde stödet valde att tacka nej.

I underlaget till beslutet står det att detta handlar om en ”…målgrupp som kan ha svårt att se sina behov, men som behöver ta emot boendestöd för att få ett fungerande liv. Det kan också vara svårt att först motivera en person att ta emot stöd och sedan kräva betalt för stödet. Kommunerna har en skyldighet att arbeta med uppsökande verksamhet för målgruppen och avgifter komplicerar möjligheterna för boendestödjarna motiverande och uppsökande”.

Hänvisar till lag och rättvisa

Kommuner som tar betalt hänvisar ofta till sin lagliga rätt att göra det. Socialdemokraten Lena Hult är ordförande för omsorgsnämnden i Trollhättan. Här har man tagit betalt för boendestödet sedan år 2008. Kostnaden kan bli upp till 2 125 kronor i månaden. Så här förklarar Lena Hult varför:

– Insatsen boendestöd beviljas enligt Socialtjänstlagen och enligt lagstiftningen har kommuner rätt att ta ut avgift utifrån bestämmelsen om maxtaxa.

Ett annat argument som används är rättvisa. Flera kommuner som tar betalt jämför boendestödet med hemtjänst. Och eftersom hemtjänst kostar så ska även boendestödet göra det.

I Mariestad infördes avgift på boendestödet för två år sedan. Enligt socialnämndens ordförande Richard Thorell (M) skedde detta efter att hemtjänsten i Mariestad blivit mer anpassad till individen och att detta i sin tur gjorde att insatserna boendestöd och hemtjänst blev allt mer lika. När vi frågar varför Mariestad började ta betalt citerar Thorell tjänsteskrivelsen som låg till grund för beslutet:

– Att den ena insatsen är kostnadsbefriad medan den andra är förenad med avgift kan inte anses förenligt med likabehandling för samtliga kommuninnevånare.

Vår granskning visar att det inte är partipolitik som avgör. Av de 15 kommuner i Västra Götaland som tar ut en avgift är det sex som leds av helt borgerliga allianser. I övriga består den politiska ledningen av samarbeten över blockgränsen. I Vänersborg där socialdemokraterna, centern och miljöpartiet styr tillsammans kan boendestödet kosta den enskilde 2 125 kronor i månaden.

Dan Nyberg (S) är ordförande för socialnämnden i Vänersborg. Även han förklarar avgiften med att boendestöd kan jämställas med hemtjänst:

– De ska båda underlätta för den enskilde att bo hemma och ha kontakt med andra.