Stopp i avloppet – ett problem för glesbygden

I veckan rapporterade Sveriges radio om baksidan med att installera snålspolande toaletter i badrummet. Enligt Konsumentverket bidrar de miljövänliga klosetterna oftare till stopp i rören, eftersom ett tryck på knappen genererar mer än hälften så lite vatten som en traditionell toalettstol.

I hus med gamla ledningar orkar inte alltid spolvattnet bära med sig toalettinnehållet, vilket i stället blir liggande kvar i rören och bildar en propp. Fastighetsägaren blir då så illa tvungen att anlita hjälp för att rensa avloppsledningarna – en insats som kostar runt 2 000 kronor per utryckning.

Läs ocksåHyresgäst stämdes för att ha målat med fel färg – ovanlig badrumstvist avgjord efter fem år

Hos Bostadsbolaget, Göteborgs största hyresvärd, är problemet väl känt sedan tidigare.

– Det har förekommit problem på vissa ställen. I de hus där man från början byggt in ett för dåligt fall eller där det av annan orsak behövs bättre tryck i ledningarna, säger Leif Andersson, fastighetsutvecklingschef på Bostadsbolaget i Göteborg.

I samband med nyproduktion är snålspolande toaletter närmast standard. Och just i nyare hus blir det heller sällan något krångel med stopp, berättar han.

Läs ocksåKjell-Otto och Majvis kamp för värme i badrummet - varit utan i ett halvår: ”Vi är rädda att få mögel”

– Vi har blivit bättre på att bygga så att man undviker problem. Vid nybyggnation är normen skriven så att man ska klara snålspolande toaletter och är vaken för att få till bättre vattengenomströmning.

Hos Stockholms största hyresvärd, Svenska bostäder, har frågan om stopp på grund av snålspolande toaletter aldrig ens tagits upp till bredare diskussion.

Förvaltningschef Jonas Schneider tror att en av anledningarna är att man ofta byter stam i samband med toaletter.

Läs ocksåSkyllde vattenskadorna på hyresgästen - krävde 600 000 kronor: ”Var finns rättvisan?”

– Vi byter successivt till snålspolning i vårt bestånd och har även ett stambytesprogram i anslutning till renoveringar. Det verkar fungera.

Ett annat skäl till att avloppsvattnet rinner fritt i Stockholm är en lycklig konsekvens av den täta bebyggelsen. Det är kort sagt inte så lång färdväg mellan lägenheternas avlopp, husets huvudledning samt det kommunala ledningssystemet, berättar Jonas Schneider.

– Vid glesare bebyggelse, där det är längre mellan lägenheter och fastigheter, är det ett större problem. Här bygger vi dessutom mycket på höjden, vilket gör att vi får ett bättre fall och därmed bättre tryck i ledningarna.