Stor minskning av antalet inbrott i landet

Kanske är det för tidigt att ropa hej riktigt än, men statistiken talar ett tydligt språk: Sverige ser ut att vara på väg att bryta en trend av skenande bostadsinbrott.

Under ett drygt decennium har antalet anmälda inbrott svenskarnas i bostäder fördubblats – men nu anas ett ordentligt ljus i tunneln. Enligt dagsfärsk statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå, är stöldbrott den typ av lagöverträdelse som minskat mest under årets första hälft jämfört med samma period i fjol – och kategorin som minskar allra mest är inbrotten.

Läs också3 tips från polisen - så skyddar du dig mot bedragare i hemmet

Enligt preliminär statistik anmäldes under första halvåret 8 390 fall av inbrott runtom i landet, vilket motsvarar en minskning på 16 procent jämfört med första halvåret 2017. Överlägset bäst utveckling har skett för villainbrotten, som gått ner med hela 21 procent. Lägenhetsinbrotten har i sin tur minskat med 7 procent under årets första sex månader. Allt som allt har 4 860 inbrott rapporterats för villor och radhus medan 3 540 inbrott har skett i lägenheter.

Hem & Hyra har tagit del av Brås samlade statistik och brutit ner den på kommunnivå. Den visar tydliga ljusningar i samtliga av landets fyra största städer samt en i stort sett oförändrad situation i Örebro. Av alla kommuner minskade antalet bostadsinbrott mest i Malmö, som fått se en nedgång från 493 anmälda fall under fjolårets första halvår till 323 stycken i dag. En bantning på 34 procent.

Tomas Håkansson, verksamhetsspecialist på mängdbrott hos Utvecklingscentrum syd, berättar att det krympande antalet bostadsinbrott är en direkt effekt av brottsförebyggande insatser och samarbete mellan polisregioner samt kommuner.

Läs ocksåPolisen ser större risk för våld när gängkriminella lurar äldre i deras hem: "Mer hotfullt beteende"

– Visst känner vi av att inbrotten har minskat. I hela region syd har vi haft en minskning av bostadsinbrotten på 43 procent. Vi har satt ett nationellt mål att halvera bostadsinbrotten i Sverige till utgången av 2019 och här ser vi helt klart att metoderna och stöden som gått ut i verksamheten har gett resultat.

Han lyfter fram tre viktiga verktyg i kampen mot inbrottstjuvarna. Dels informationsinsatser för grannsamverkan, där boende hjälps åt att hålla ögonen öppna, och dels tekniska hjälpmedel som gör det lättare att spåra och identifiera stöldgods. En satsning på så kallad märk-dna har varit särskilt lyckosam. Den nya tekniken gör det möjligt för villa- och lägenhetsinnehavare att märka upp sina ägodelar med sina egna fingeravtryck, vilka sedan används för att avgöra vem som är den verkliga ägaren.

– Bara att det sitter en skylt uppe om att man dna-märkt sina saker har visat sig ha en avskräckande effekt, säger han.

Läs ocksåTog fastighetsförvaltarens nycklar – stal sedan vin från grannar

Den tredje byggstenen är en ny typ av brottssamordning hos polisen, där ett flertal brott samkörs för att lättare kopplas samman med en gärningsman.

Inga polisinsatser i världen står sig dock mot en sammansvetsad grupp grannar, konstaterar Tomas Håkansson.

– Just det här med att öka medvetandet i lokalsamhället är det bästa brottsförebyggande knepet som finns.

Även om det med säkerhet går att säga att inbrotten minskat är det svårare att avgöra vad som har hänt angående antalet inbrottstjuvar.

– Jag vågar inte säga om antalet presumtiva gärningsmän blivit färre eller inte, men det är i alla fall fler som avhåller sig från inbrott än tidigare. Framför allt är det kanske lokala gärningsmän som avhåller sig – de internationella brottsnätverken är det stora problemet.

Brås studie av brottsstatistiken visar att villainbrott har en mer säsongsbetonad prägel, med flest inbrott i november, tätt följd av december och oktober. Lägenheter är i stort sett lika utsatta året om.