Stora skillnader i styrelsearvoden

Hem & Hyras fortsatta genomgång av de kommunägda bostadsföretagens nya styrelser visar att det är mycket stora skillnader i hur ledamöterna arvoderas. Någon koppling mellan bolagens storlek och arvodena finns inte. I stället är det lokala, politiska bedömningar som avgör hur uppdragen värderas ekonomiskt.

I genomsnitt har ordförandena i de 27 styrelserna vi granskat knappt 7 000 kronor i månaden i fast arvode. Lars Korkman, styrelseordförande i Mimer med drygt 835 miljoner i omsättning och 11 293 lägenheter att förvalta, tillhör den undre halvan. Han får blygsamma 4 100 kronor för sitt arbete. De vanliga ledamöterna i styrelsen får bara ersättning när de går på möten.

Läs ocksåOkända män i trapphuset – grannlägenheten var en bordell: ”Jag misstänkte att något inte är som det ska”

– Jag kan inte svara på varför det ser ut så. Det beror väl på att Västerås är en sparsam kommun, säger den 75-årige S-politikern.

Lars Korkman räknar med att han lägger cirka två dagar i veckan på uppdraget. Han säger att han inte reflekterat över den låga ersättningen.

– Jag har ju fördelen att vara pensionär, så det spelar inte så stor roll för mig. Jag har inte heller tagit uppdraget för arvodet. Var jag ute efter pengar skulle jag göra något helt annat.

Läs ocksåHyresgästerna går samman för att rädda sina uteplatser: ”Vi vill bara ha trygghet”

Finns det inte en generell risk med att låg ersättning för tunga uppdrag kan öka faran för korruption?

– En hypotetisk fråga. Det är ingenting som jag upplevt. Jag blir inte ens bjuden på luncher och åker jag någonstans i uppdraget är det Mimer som betalar.

Lite generösare arvodepolitik har Katrineholms kommun. I bostadsbolaget Katrineholms Fastighets AB med 1 911 lägenheter och 331 miljoner i omsättning har alla styrelseledamöter ett fast månadsarvode. Ordförande är S-riksdagsmannen Fredrik Olovsson. Han får 12 200 kronor för sitt ”extraknäck”. Övriga ledamöter får 3 050.

Läs ocksåHär vräks flest – Mikaela kämpar för att fler ska kunna bo kvar

– Jag har inga synpunkter på arvodet. Det är inte jag själv som valt det. Rent allmänt är det styre, demokratisk insyn och kontroll som ska vägas mot kostnader och styrelsens storlek, säger Fredrik Olovsson. För egen del ser han inga problem i att kombinera rollen som riksdagsman, med en stor del av arbetstiden förlagd till Stockholm och 61 000 i arvode, med att också vara fast arvoderad styrelseordförande hemma i Katrineholm.

– Nej, jag lägger ned mycket tid och hinner med det jag ska. Vissa dagar är jag bara styrelseordförande.

Låga arvoden har stora Uppsalahem med 1,3 miljarder i omsättning. Styrelseordförandes ansvar värderas där till bara 8 540 kronor i månaden plus mötesersättning.

Bland högarvodesbolagen återfinns däremot lilla Arbogabostäder, som omsätter 33 miljoner med en ordförande som har 10 980 kronor i månaden.

– Men det är en samlad ersättning för att jag är ordförande i fyra fastighetsbolag varav ett har så lite personal att jag själv ibland går in och jobbar aktivt, förklarar styrelseordförande Kjell Cladin.

Göran Hogestadh, ordförande i Styrelseakademien i Mälardalen, är styrelseproffs och utbildare av styrelseledamöter i båda privata och offentligägda bolag. Han konstaterar att det är mycket stora skillnader på ersättningen i bolagsstyrelserna beroende på vem som är ägare.

– De kommunala bolagen släpar efter rejält. Det hänger väl samman med att det är politiska partier som utser ledamöterna. Styrelsearbete jämställs med att sitta i en nämnd.

Göran Hogestadh ser dock inte heller han att låga arvoden för tunga uppdrag kan hota rättssäkerheten.

– Nej, jag vill inte tro det. När det uppstår korruption handlar det i regel om okunnighet och girighet.

Är det bra eller dåligt med låga arvoden i kommunala bolag?

– Gemene man tycker säkert det är bra att de håller igen kostnaderna. Men blir jag själv erbjuden ett styrelseuppdrag med en relativ hög ersättning vet jag också att det här är en ägare som ställer krav på mig. Det gör att jag måste bli ännu mer engagerad.

På sikt, menar Göran Hogestadh, kan det bli ett problem för kommunala bolag om ersättningen fortsätter släpa efter. – Då kanske det inte är så intressant att ta ett så tungt uppdrag som att arbeta i styrelsen för ett bostadsföretag.