Storsatsning på kameror i bostadskvarter – polisens vapen mot gängkriminalitet
De tegelröda höghusen i Nacksta utgör hem för tusentals hyresgäster. Här bor barnfamiljer, studenter och pensionärer. Området ligger nära skog och natur och har stora grönytor och lekplatser.
Nacksta är också ett av de bostadsområden i Sundsvall som polisen håller under särskild uppsikt. Rivaliserande narkotikanätverk ger upphov till grova brott och så kallade tillfälliga kameror är strategiskt utplacerade för att fånga upp kriminell verksamhet.
– Det är toppen! De får gärna sätta upp ännu fler, säger hyresgästen Leif Sjöberg som flyttade till Nacksta för tolv år sedan.
Han berättar att polisen brukade cirkulera i området flera gånger varje dag innan kamerorna sattes upp. Nu känns det lugnare.
Även Leifs granne Agneta Henricsson uppskattar övervakningen som hon tycker inger trygghet.
– Jag vet att kamerorna finns där, men tänker inte särskilt mycket på dem och känner inget obehag över att bli iakttagen. Det är bara bra om polisen ser nåt skumt och tar nån, säger hon.
1 januari 2020 ändrades kamerabevakningslagen och kravet på tillstånd för att sätta upp kameror slopades för brottsbekämpande myndigheter. Digital bevissäkring har fått en allt större betydelse och sedan 2022 tilldelas polisen 400 miljoner årligen för att satsa på teknik.
Hem & Hyra har tidigare skrivit om att kombinationen av lagändring och mer pengar har lett till en markant ökning av kameror över hela landet.
Från 4 till 79 kameror i Norrland – men polisen vill se många fler
- I januari 2020 fanns det fyra kameror i hela Norrland.
- I dag är siffran 79, och antalet kameror ökar hela tiden.
- De hittills obevakade städerna Skellefteå, Boden och Kramfors står näst på tur.
- Och inom polismyndigheten anses behovet vara långt ifrån mättat.
– Om pengarna skulle räcka ser jag gärna en fördubbling av kameror. Vi har absolut en stor nytta av dem. De kan förebygga en del brott, men främst ger de oss viktig information som vi kan använda i utredningar, säger Christian Hald, områdespolis och samordnare för polisens kameraförmåga i Västernorrland.
Polisens kamerabevakning delas upp i fasta och tillfälliga kameror. De fasta riktas ofta mot allmänt stökiga gator och torg medan de tillfälliga är tidsbestämda och kräver en särskild anledning.
Tillfälliga kameror placeras ofta på adresser där polisen misstänker att gängkriminella vistas och därför vill dokumentera händelser i området. De används sällan för bevakning i realtid för att upptäcka och sätta stopp för pågående brott.
– I vissa fall kan själva brottet ha fångats på bild, i andra fall kan det handla om att bekräfta att en viss person funnits på platsen, vilket kan användas som en del i en beviskedja i en rättsprocess.
Christian Hald berättar att tekniken möjliggör zoomningar med hög skärpa och att kamerorna kan fjärrstyras.
En allt mer utvecklad teknik innebär också att ”vanligt folk” hamnar mer i fokus. Alla som bor i ett bevakat område fångas på film oavsett om man är en hederlig medborgare eller inte.
– Så är det ju, men lägenheter, kontor och balkonger maskas bort. Vi har inget intresse av de som inte begår brott, säger Christian Hald.
Hur har de boende reagerat på kamerorna?
– Generellt är de jättepositiva, men det finns alltid några som kopplar ihop kameror med ett slags övervakningssamhälle, säger Christian Hald.
Kamerorna är dock inte gömda utan väl skyltade, både vid infarten till området och vid varje uppsatt kamera.
I dag möter inte övervakningen samma typ av kritik som den gjorde för några år sedan när fenomenet var nytt. Men advokaten Peter Hellman är en av rösterna som regelbundet hörs i debatten.
Hellman kopplar ihop polisens kameror med en allmän samhällsutveckling och menar att mängden kameror kan innebär en risk för avtrubbning.
– Tillvänjningen innebär en långsam glidning mot ett mer totalitärt och auktoritärt samhälle. Vi ser i andra europeiska länder där kritiska röster inte kan höras lika väl som förr; att i ett sånt samhällsklimat ge staten ett verktyg för massövervakning kan visa sig bli farligt, säger han.
Peter Hellman riktar också stark kritik mot polisen som han anser fattar ”slentrianmässiga” beslut om kameraövervakning som inte alltid är motiverade.
– Polisen missbrukar det här i ganska stor skala och övervakar trots att man egentligen inte har skäl att göra det. Där finns en brist. Som vanlig medborgare kan man klaga till Integritetsskyddsmyndigheten och hoppas att de gör något.