Storvärd förlängde korttidskontraktet – men Aras och familjen åkte ut
– När vi flyttade till Stockholm var det omöjligt att få en fast bostad, så vi hittade ett korttidskontrakt i Solna som vi skrev på för att ha någonstans att bo, berättar Aras, som egentligen heter något annat, och vill vara anonym.
Lägenheten låg i ett av de karaktäristiska blå höghusen som ligger på höjden i Hagalund, som i folkmun kallas för Blåkulla. Aras och hans familj kom snabbt att trivas i området, och barnen fick plats på förskola och skola i närheten.
De flesta korttidskontrakt förnyas varje månad, och får gälla i max fyra år, sedan ska det övergå i ett förstahandskontrakt enligt hyreslagen. Anledningen till att det finns korttidskontrakt är oftast att värdarna ska renovera lägenheten eller behöver ha tillgång till evakueringslägenheter vid renoveringar eller att huset ska rivas.
Risk att åka ut när som helst
För hyresgästerna blir det ett otryggare boende då de riskerar att tvingas lämna sitt hem på mycket kort varsel, då de saknar besittningsrätt.
– Vi fick förnya kontraktet varje månad, vilket var extremt stressande, vi visste aldrig om vi skulle få bo kvar, säger Aras.
”Vi fick förnya kontraktet varje månad, vilket var extremt stressande, vi visste aldrig om vi skulle få bo kvar.”
Familjen fick bo i lägenheten i nästan fyra år, och hann komma in i livet i Solna och barnen trivdes i sina skolor. Men när fyraårsgränsen närmade sig i september i år var de tvungna att lämna bostaden och barnen fick ryckas upp från skolor och kompisar då hyresvärden Rikshem sa att de behövde den på grund av renovering.
– Vi försökte vädja till dem att få förlängt, vi är en barnfamilj som behöver tryggheten, men det gick inte, säger Aras.
Ingen renovering på sex år
När vi tittar närmare på Aras fall framkommer också att renoveringen stått stilla i sex år. Alltså är gränsen för korttid egentligen överskriden för den lägenheten. Något som Rikshem inte är ensamma att göra, visar vår granskning. Flera vi pratat med vittnar om att lägenheter hyrs ut med korttid längre än de fyra åren. Alexander bodde i åtta år på osäkert kontrakt utan att värden kunde bevisa att någon renovering var på gång.
Eftersom hyreslagen bara tillåter fyra år så åker hyresgästen ut. Men lägenheten kan alltså fortsätta hyras ut med korttidskontrakt ännu längre om hyresvärden ansökt om förlängning i hyresnämnden. Men med nya hyresgäster. Det var det som drabbade Aras:
– Rikshem är noga med att inte låta någon bo längre än fyra år enligt hyreslagen, eftersom det då gör över till ett förstahandskontrakt, och där är de konsekventa. De som bor på korttidskontrakt bor där i max fyra år. Hade de gett den här barnfamiljen ett förstahandskontrakt hade det funnits tio stycken andra barnfamiljer som hade krävt ett förstahandskontrakt och då sätter de sig själva i en rävsax, säger Suzan Hjertzell, ordförande i den lokala Hyresgästföreningen i Hagalund.
Resultatet blev alltså att Aras och hans familj åkte ut. Han försökte hitta en annan lägenhet, men med kort tid i bostadskön kändes det för hopplöst. Nu har familjen tillfälligt återvänt till irakiska Kurdistan men hoppas på att flytta tillbaka – om de lyckas få en bostad.
– Det är svårt för barnen här, de har vuxit upp i Sverige, så vi hoppas på att bostadsfrågan kan lösa sig, säger Aras.
Stort rättslöshet för hyresgästen
Hem & Hyra har i en rad artiklar granskat hur utbrett det är med osäkra kontrakt, och hur påfrestande det är för dem som bor under de förutsättningarna med stor rättslöshet, bland annat Robin och Maria i Göteborg som bott på korttidskontrakt i tre år och snart ska få sitt första barn.
I den här delen har vi granskat hur omfattande de osäkra kontrakten är i Stockholms län. Förra året var elva procent av de förmedlade lägenheterna korttidskontrakt, enligt statistik från Bostadsförmedlingen i Stockholm. Det innebär att mer än var tionde kontrakt som förmedlades var ett osäkert kontrakt.
Rikshem, som var Aras hyresvärd, är i toppen bland länets värdar som hyr ut med osäkra kontrakt. Förra året var 55 procent, alltså fler än hälften av lägenheterna som förmedlades av Rikshem via bostadsförmedlingen, korttidskontrakt.
Omständigheter som försenat
I Hagalund där Aras och hans familj bodde har bolaget planerat för renoveringar i sex år, men de har dragit ut på tiden och är en av orsakerna till att det är så många korttidskontrakt i husen som tillhör Rikshem. Av de 444 lägenheterna är ett 50-tal lägenheter med korttidskontrakt.
– Husen i Hagalund, liksom många andra fastigheter i vårt bestånd är i äldre skick och i behov av renovering. Att renoveringen dragit ut på tiden där beror på olika utomstående faktorer som har legat utanför vår kontroll. Till exempel pandemin, säger Peter Skeppström, pressansvarig för Rikshem.
För att kunna hyra ut med korttidskontrakt måste hyresvärdarna ansöka om avstående från besittningsskyddet hos hyresnämnden. Enligt det rådande regelverket ska en renovering vara ”nära förestående” för att en hyresvärd ska kunna säga upp en hyresgäst med hänvisning till ett avstående från besittningsskydd.
Men i det här fallet handlade om en barnfamilj som inte fick förlängt, trots att den planerade renoveringen hade stått stilla i sex år. Går det inte att ta särskild hänsyn till en barnfamilj som riskerar att ställas på backen utan bostad?
– Familjen var fullt medvetna om att det var ett korttidskontrakt de skrev på och vi varslade i god tid om att kontraktet skulle gå ut. Generellt sett så väljer vi att inte göra några avsteg från fyraårsgränsen, så den gäller för alla. Det finns inget oschysst som har hänt här, säger Peter Skeppström.
”Nära förestående” – en juridisk term
Vad är då ”nära förestående” i tid? Enligt Bengt Öhman, jurist på Hyresgästföreningen Region Stockholm, är det en juridisk term där själva tidsaspekten inte är specificerad i lagtexten.
– Ett avstående betyder att man som hyresgäst inte har någon möjlighet att pröva en förlängning i hyresnämnden. Om en hyresgäst vill ifrågasätta giltigheten av ett sådant villkor måste det prövas i domstol, och om man då förlorar får hyresgästen själv betala rättegångskostnaderna. Hyresvärdens ord väger oftast tungt i domstolarna. Det finns ärenden där värdarna inte ens har haft någon konkret tidsplan för renoveringen, men det har ändå ansetts som nära förestående, säger Bengt Öhman.
En som inte håller med om att det har gått schysst till i fallet med Aras familj är hyresgästen Birgitta Ernstdotter, som också bor i ett av Rikshems hus i Hagalund, och som kom att bli god vän med familjen.
– Det är en hänsynslös taktik att säga upp en barnfamilj strax före de har uppnått fyraårsgränsen. Det är inte bara hjärtlöst, utan dessutom ett utstuderat hänsynslöst sätt att slippa ge utsatta människor förstahandskontrakt, som det hade blivit om de fått bo kvar. Den här familjen har skött sig exemplariskt och att säga upp dem är en slags social misshandel, säger hon.
”Otryggheten har ökat lavinartat”
Hon har bott i huset i 22 år och tycker det är mycket oroande med alla korttidsboende i Rikshems hus i Hagalund.
– Det skapar inte bara otrygghet för de som bor så osäkert, utan även för oss som bor i hus där det är många som kommer och går. Otryggheten har ökat lavinartat i Rikshems del av Hagalund. Det har också blivit stökigare, bland annat i tvättstugan. Det är som att ingen bryr sig om att hålla ordning längre.
För Aras och hans familj i Kurdistan har situationen blivit allt mer ansträngande och Aras letar fortfarande lägenhet, helst i Solna.
– Det kändes inte så bra när jag gick in på bostadsförmedlingens sida och såg att vår lägenhet var ute som korttidskontrakt igen. Det är fortfarande ingen renovering på gång. Varför kunde inte de inte bara låta oss bo kvar där i stället.
