Striden om Robert Dicksons hyror fortsätter – länsstyrelsen överklagar
Robert Dicksons stiftelse i Göteborg ska tillhandahålla bostäder åt arbetare och mindre bemedlade till billiga villkor. Det säger stiftelsens stadgar.
Problemet är att stadgarna är skrivna för mer än hundra år sedan och inte helt lätta att översätta till 2020-talets verklighet.
Länsstyrelsen i Västra Götaland vill skapa en tydlig ram för vad begreppet ”mindre bemedlad” innebär. Metoden är att sänka inkomsttaket för vem som ska få söka stiftelsens lägenheter. I förlängningen ett sätt att tvinga Robert Dicksons stiftelse att hålla nere hyrorna.
Men förvaltningsrätten i Göteborg har upphävt länsstyrelsens beslut, som Hem & Hyra kunde berätta om för några veckor sedan.
Då hade inte länsjurist Brita Rustad Karlsson bestämt sig för om hon ville överklaga. Nu meddelar hon att länsstyrelsen kommer att ansöka om prövningstillstånd i kammarrätten (se faktaruta).
– Förvaltningsrätten anser inte att det finns fog i stiftelsens reglemente för ett inkomsttak. Men vi menar tvärtom att formuleringen ”mindre bemedlade” är instiftarens sätt att sätta en sådan begränsning, säger Brita Rustad Karlsson.
Det är inte alla överklaganden som får prövningstillstånd i kammarrätten. Men Rustad Karlsson menar att det borde kunna finnas ett intresse att få ett prejudikat i det här fallet.
– Själva knäckfrågan är just hur begreppet ”mindre bemedlad” ska förstås. Stiftelsens styrelse har tolkningsföreträde, men vi tycker att de gör en orimlig tolkning, säger Brita Rustad Karlsson.
Stiftelsens ordförande Sverker Cassberg menar i sin tur att det är orimligt att länsstyrelsen ska detaljstyra inkomstnivåerna för hyresgästerna.
– Om vi tittar fem år framåt, vad skulle hända om stiftelsen behöver justera inkomsttaket? På grund av inflationen till exempel, sade Sverker Cassberg till Hem & Hyra i februari.
Men Brita Rustad Karlsson påpekar att länsstyrelsens föreläggande använder precis samma metod som stiftelsen redan använder för sitt eget (högre) inkomsttak.
– Det bygger på inkomstbasbelopp, och de beloppen justeras varje år. Så det finns en tanke bakom det hela, säger Brita Rustad Karlsson.
LÄS MER: Förvaltningsrättens dom: Robert Dickson behöver inte sänka hyrorna
Tar upp mål som rör olika typer av myndighetsbeslut.
I Sverige finns tre nivåer av förvaltningsdomstolar. Det motsvarar nivåerna i de allmänna domstolarna (tingsrätt, hovrätt, Högsta Domstolen).
Förvaltningsrätten är den första instansen. Det finns tolv förvaltningsrätter i landet.
Domar från förvaltningsrätten kan överklagas till kammarrätten. Det finns fyra kammarrätter i Sverige.
I allmänhet krävs prövningstillstånd för att ett mål ska tas upp i kammarrätten, det är alltså svårare att överklaga än från tingsrätt till hovrätt.
Den sista instansen är Högsta Förvaltningsdomstolen. För att den ska ta upp ett fall krävs alltid prövningstillstånd, precis som till Högsta Domstolen.
Källa: Sveriges domstolar, Wikipedia
