Strulet på seniorboendet tog knäcken på Kristina – flyr och förlorar 27 års ködagar
Att huset på Börjegatan i Luthagen i Uppsala är ett seniorboende är inte uppenbart för den som är på besök. Portarna är tunga och kräver tvåhandsgrepp för att öppna. Det finns bara dörröppnare i anslutning till den enda hissen, som inte går ner till tvättstugan och förråden i källaren (se film). De som bor längst ner har en halvtrappa upp till lägenheten, utan hiss. När Hem & Hyra är på plats verkar porttelefonen dessutom inte fungera. Men det finns faktiskt inga särskilda myndighetskrav på det som kallas seniorboende – vilket vi ska återkomma till.
Flyttar till Umeå i desperation
För Kristina Lundgren, som är sjukpensionär och lider av kronisk smärta och trötthet, blev det nya boendet en stor besvikelse. Efter att ha kontaktat hyresvärden gång på gång om olika brister har hon till slut gett upp och sagt upp lägenheten.
– Jag hade 27 år i bostadskön, men de ködagarna får jag inte tillbaka. Jag blev så desperat att jag bestämde mig för att flytta till Umeå där jag kan få en lägenhet direkt. Den här flytten kommer att kosta mig över 30 000 kronor. Det är pengar jag inte har. Det är fruktansvärt, säger Kristina Lundgren, där hon sitter vid det jättelika vita skrivbordet i vardagsrummet.
I hörnen av rummet står flyttlådor staplade på varandra. Här hade Kristina tänkt leva resten av sitt liv, men i stället blev det alltså bara en mellanlandning. Efter att ha bott i Uppsala sen hon var 18 år ser hon inte längre någon framtid här.
Nyrenoverat seniorboende
När hon skrev på lägenhetskontraktet efter en skilsmässa såg hon fram emot ett bekvämt, fräscht och funktionellt boende. Huset från 1940-talet skulle vara helt nyrenoverat när hon flyttade in. Men problemen började redan före flytten, som skulle ha skett 25 november förra året.
– De ringde på morgonen den 24 november och sa att inflyttningsdatumet var uppskjutet på obestämd tid. Jag hade bokat flyttbil och min bror skulle hjälpa till med flytten. Och så stod man där med allt nedpackat i kartonger, säger hon.
Någon vecka senare fick hon äntligen flytta in. Strax upptäckte hon att diskhon läckte. Byggarbetarna fick komma och skruva åt den. Loftgången var smutsig och utanför hennes lägenhet hängde en plastkruka full av cigarettfimpar, berättar hon.
16 grader i badrummet
Den första tiden präglades också av att hon frös inomhus. Hon mätte upp att det var 18 grader i lägenheten och 16 grader i badrummet. Några dagar före jul fick hon ett elektriskt element av hyresvärden. I januari påbörjades arbetet med att installera ett vattenburet element i badrummet.
– Då behövde de ta bort kakel, borra hål och dra rör längs väggarna. Det var ett stort arbete som pågick i tre veckor, säger Kristina Lundgren.
Men problemen med kyla och drag fortsatte, särskild mot loftgången. Samtidigt har en mängd andra saker strulat. Paket och leveranser har inte kommit fram, eftersom alla hyresgästers namn lades till i porttelefonen vid hissen först i mars och bristen på skyltar har gjort det svårt att hitta till rätt dörr. Grannarnas matos har kommit in i lägenheten och i badrummet har det plötsligt börjat lukta avföring från ventilationen.
– Det är så kraftig lukt att man nästan kräks, det är så märkligt, säger Kristina, som också har dragit sig för att hänga tvätt i vardagsrummet och sovrummet på grund av matoset.
Sopsortering kräver en promenad
Det finns bara sophämtning av brännbart och matavfall, alla annan sortering behöver hyresgästerna själva bära till återvinningsstationen fem kvarter bort. Enligt Kristina fick hon dessutom ligga på för att hyresgästerna skulle få påsar och hållare till matavfallet – och när det väl delades ut fick hon en hållare som var kletig av smuts.
– Det har varit Kafka-artat med alla brister och problem och all tid och energi jag har behövt lägga ner. Jag har varit så fruktansvärt arg. Hyr man ut till 55+ och kallar det för seniorboende tycker jag också att man ska ha bättre tillgänglighet, säger Kristina Lundgren, och berättar om svårigheter olika grannar har haft.
Hem & Hyra vände sig till Rikshem för att höra hur de ser på tillgängligheten och problemen som kantat de första månaderna efter renoveringen.
Vad är det som gör det här till ett seniorboende mer än de som bor där?
– Seniorbostäder handlar egentligen helt och hållet om vilken åldersgrupp som erbjuds hyresrätterna. Det finns inga myndighetskrav som avviker för seniorbostäder i förhållande till vanliga hyresbostäder, säger Kristian Rolfsen Sandsborg, fastighetschef på Rikshem i Uppsala.
I marknadsföringen av det renoverade seniorboendet på Börjegatan lyfte Rikshem fram att det skulle finnas lokaler där man kunde umgås med sina grannar. I oktober 2022 stod det på Rikshems webbsida ”I huset finns café Fröja för social samvaro” och fortfarande 20 april i år stod det ”Social samvaro med grannar främjas genom flera gemensamma lokaler”. Någon gång mellan 20 och 25 april plockades den formuleringen bort.
– Det kan hända att det på någon projektsida i något tidigt skede har stått att det har funnits gemensamhetslokaler men i uthyrningen och i samband med visningen av lägenheterna så har det varit tydligt att det är vanliga hyreslägenheter, 55+, men att någon gemensamhetslokal finns inte i det här fallet, säger Kristian Rolfsen Sandsborg.
Hyresgästen jag har pratat med har inte uppfattat det som tydligt och det har inte heller varit tydligt på er hemsida, där informationen om gemensamma lokaler ju har legat kvar?
– Det är beklagligt om kommunikationen är missvisande på något sätt. Men det har varit tydligt i samband med visning och förmedling av bostäderna, säger han.
”Det finns inga myndighetskrav som stipulerar att det måste finnas hiss.”
De som bor längst ner har en halvtrappa upp utan hiss, är det rimligt i ett seniorboende?
– Det finns inga myndighetskrav som stipulerar att det måste finnas hiss där. Det är egentligen samma sak här, att det har varit tydligt i förmedlingen av bostäderna, säger Kristian Rolfsen Sandsborg.
Varför har ni inte tillgänglighetsanpassat alla portar i huset?
– Det är helt i enlighet med gällande myndighetskrav.
Ja, men det kan ju vara ett problem för hyresgästerna ändå. Varför har ni valt att inte tillgänglighetsanpassa portarna?
– Vår uppfattning är att de som bor på Börjegatan idag generellt sett är väldigt nöjda, men finns det en önskan från hyresgästerna att det ska installeras dörröppnare så får vi såklart se över möjligheterna, säger han.
Tvättstugan och förråden finns i källaren, dit hissen inte går. Är det rimligt i ett seniorboende?
– Det är helt i enlighet med gällande myndighetskrav och kombimaskiner har satts in i alla lägenheter just för att vi ska kunna tillgodose allas behov av att tvätta.
Rikshem ser över sopsorteringen
Kristian Rolfsen Sandsborg känner inte till att det tog tid att få ut startkit för matavfallshantering eller att någon av de hållare som delades ut skulle ha varit smutsig, men säger att Rikshem just nu ser över sopsorteringen.
– Vi ser över möjligheterna att få plats med en bredare sortering på det som är en ganska liten innergård, för att underlätta mer för hyresgästerna.
Flera av hyresgästerna har haft problem med kyla och drag. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att det ska vara minst 22 grader inomhus där äldre eller rörelsehindrade personer bor. På vilket sätt har ni tagit hänsyn till äldres behov?
– Värmesystemet är dimensionerat för att kunna leverera 22 grader. Jag vet att det fanns en hyresgäst där vi fick komplettera med ytterligare radiator för att nå rätt temperatur, men nu ska temperaturerna vara korrekta. Vi har temperaturgivare i alla lägenheter för att kunna säkerställa det. Det finns variationer i samband med väderomslag, som kan göra att man tillfälligt har lägre än så, men över tid är vår ambition att det ska vara 22 grader, säger Kristian Rolfsen Sandsborg.
Han känner inte till att det funnits problem med leveranser som inte kommit fram, porttelefoner eller bristande skyltning.
– Det är ingenting som vi har fått till oss som något generellt problem. Men då får jag ta med mig den frågan.
”Ventilationen är kontrollerad”
Att någon skulle ha haft problem med dålig lukt i badrummet är inget han känner igen.
– Däremot kan jag konstatera att ventilationen är kontrollerad efter renoveringen och den fungerar precis som den ska. Det jag har förstått är att det har varit vissa problem med att matos har spridit sig mellan lägenheterna när fönster stått på glänt. Det har gått ut information om det.
Hur kom det sig att ni hade så dålig framförhållning när inflyttningsdatumet sköts fram?
– Vi hade problem med hissen initialt. Där handlade det först om materialbrist, där en viss komponent inte gick att frambringa, vilket gjorde att vi inte fick slutbesked från kommunen. Det beskedet kom väldigt sent och det är såklart väldigt beklagligt. Vi gjorde vårt bästa för att ha en löpande daglig dialog med de som drabbades. Vissa erbjöds ersättningsbostad och det har gått ut ekonomisk ersättning.
Han berättar också att Rikshem gjorde en extra städning av loftgången när de fick veta att den var smutsig.
Hyresgästen jag har pratat med upplever att det har så mycket strul att hon inte orkar med mer, så hon har sagt upp lägenheten och förlorar 27 års ködagar. Vad skulle du vilja säga till henne?
– Det är såklart beklagligt om hon har haft felaktigheter i sin lägenhet. Jag känner mig däremot helt trygg med att vi i förmedlingen av bostäderna har varit tydliga med vad vi erbjuder. Ibland blir det ett glapp mellan förväntansbilden och det som faktiskt är. Vi får ta med oss den här frågan och se om det finns någonting vi kan göra annorlunda framöver. Vår generella uppfattning är att boende i det här huset är väldigt nöjda med fastigheten och lägenheterna efter renoveringen. Men upplever man något problem går det såklart alltid bra att höra av sig till oss så gör vi vårt bästa att göra något åt det så fort vi kan, säger Kristian Rolfsen Sandsborg.
- Det finns inga regler för vad som måste ingå för att få kalla något för ett seniorboende, eller vilken åldersgrupp som ska bo där.
- Däremot går det att söka statligt stöd för bygga (eller bygga om lägenheter till) seniorboenden för personer över 65 år, om de har gemensamhetslokaler och daglig personal eller tillgång till gemensamma tjänster.
