Struntar i hyresgästerna – värsta värden upptagen med att strida i rätten
Den 18 augusti stängdes strömmen av på nytt för Monica Jonsson i Ställdalen. Hyresvärden, Kichisaga Sverige AB ägt av Jonathan Bessou, hade skippat att betala elen – som ingår i hyran.
– Jag har fått hyra ett portabelt elverk för egna pengar, berättar Monica.
Mönstret känns igen. Jonathan Bessous far är skandalvärden Tino Bessou – som också struntade i elräkningen när han ägde de tre så kallade Centrumhusen via sitt bolag Hilldex.
Styr bakom kulisserna
Husen i Ställdalen bytte ägare i januari fast mycket tyder på att Tino Bessou fortfarande styr bakom kulisserna.
Men Bessou är upptagen med annat än att ta hand om sina hyresgäster och fastigheter. En kartläggning Hem & Hyra gjort visar att han ägnar stor del av sin tid åt att bestrida räkningar, överklaga beslut och strida i domstolarna.
Bara i år, fram till mitten av oktober, har Bessous bolag varit inblandade i minst 24 rättsprocesser i olika domstolar.
Ett exempel är den enskilda firma i Trollhättan som i mars begärde Hilldex i konkurs. Orsaken var en skuld på futtiga 6 057 kronor. Turerna i detta ärende har varit många. Efter att en konkursförhandling hållits i Värmlands tingsrätt skulle ett beslut fattas den 8 oktober.
Men i sista stund betalade Bessou skulden till företagaren, som drog tillbaka sin konkursansökan. Det här är ett mönster som känns igen sedan tidigare – Tino Bessou betalar skulden först efter att hans bolag dragits inför domstol. Det finns flera exempel på det från olika domstolar.
Går man tillbaka tio år har vi hittat runt 80-90 rättsprocesser som kan kopplas till bolag Bessou har anknytning till. Det gäller allt från vitesförelägganden, konkursansökningar, myndigheter och företag som vill få sina skulder betalda.
Att en näringsidkare agerar på det här sättet är mycket ovanligt, även om det förekommer. Det berättar Martin Weyler som är rådman vid Solna tingsrätt.
– Systemet bygger på att man gör rätt för sig och det vill de flesta göra. Men den här personen verkar ha satt i system att inte betala sina skulder, säger han.
Kostnad 700 000 kronor
Domstolsverket har en lista på vad olika mål i snitt kostar i domstolarna. Till exempel kostar ett konkursärende 15 798 kronor att handlägga vid en tingsrätt, ett miljömål 52 966 kronor.
Räknar man på det här sättet har Tino Bessou bara i år kostat svenska domstolar närmare 700 000 kronor.
– Staten har en enorm kostnad för att hålla domstolar åt en sådan här person som hela tiden sabbar och inte betalar sina skulder, säger Martin Weyler.
Lägger man sedan till den tid som Tino Bessou sysselsätter kommunala förvaltningar, räddningstjänster, Kronofogden och andra myndigheter lär kostnaden för det allmänna bli betydligt högre.
Miljö- och hälsoskyddsinspektör Charlotte Olsson i Ludvika har haft mycket att göra med Tino Bessou under årens lopp. Många gånger har hon varit med om att inspektera de nedgångna hyreshusen i byn Blötberget som ägs eller har ägts av Bessous bolag.
Miljö- och byggnämnden har flera gånger begärt att viten ska utfärdas mot bolagen, ibland med framgång, ibland inte.
Vissa ärenden har dessutom gått ända upp till Högsta domstolen.
– Jag förstår inte hur han kan hålla så många bollar i luften, säger Charlotte Olsson när hon får höra om Hem & Hyras sammanställning.
”Tar enormt mycket tid”
Under cirka 2,5 års tid – från senhösten 2018 till våren 2021 – lade bygg- och miljökontoret ner runt 400 arbetstimmar på husen i Blötberget.
– Bara ett enda överklagande tar enormt mycket tid att hantera. Det är de i särklass svåraste bolagen (Hilldex och Blötbergets Fastigheter) att kommunicera med, säger Charlotte Olsson.
Granskningen visar också att Bessou systematiskt överklagar när Kronofogden slagit fast att hans bolag har en skuld. Ärendet går då vidare till tingsrätten. Huvudregeln är att den som förlorar sådana mål betalar både sina egna och motpartens rättegångskostnader (staten har fortfarande kostnader för exempelvis lokaler och domare).
Men det spelar ingen roll om fordringsägarna är säkra på att få rätt i domstolen, tror Martin Weyler. De inser att de har att göra med en person vars företag har stora skulder och som inte gör rätt för sig.
– De tar en kreditupplysning och inser att det inte är värt det. Även om de vinner så kommer de inte att få sina pengar.
Så det kan vara en affärsidé att inte betala sina skulder?
– Ja, det tror jag. En del personer är helt enkelt immuna mot krav.
Att det inte är lätt att få sina skulder betalda av Tino Bessou visar skuldsaldot hos Kronofogden. Av de sex bolag som är direkt förknippade med honom hade fem skulder registrerade den 20 oktober, totalt nära 6,5 miljoner kronor.
Drar tillbaka sina krav
Bara två veckor tidigare hade skulderna varit uppe i drygt 8,1 miljoner kronor. Förklaringen är att Hilldex hade minskat sin skuld hos Kronofogden med 1,7 miljoner kronor.
Men det betyder inte att bolaget hade betalat sina fordringsägare. Senaste gången Kronofogden fick några pengar av Hilldex var i april, en utmätning gav 8 148 kronor.
Istället handlar det om att några fordringsägare har dragit tillbaka sina krav. Det gör fordringsägare ofta när de märker att det inte finns något att hämta i bolaget.
Till skaran som återtog sina krav hörde Lantmäteriet som ville ha 855 738 kronor i stämpelskatt.
Bakgrunden var fastighetsaffären i januari då Jonathan Bessous Kichisaga Sverige AB köpte husen i Ställdalen samt andra fastigheter av Tino Bessous Hilldex.
Egentligen ska stämpelskatten betalas av köparen i en fastighetsaffär, i det här fallet Kichisaga Sverige. Men struntar köparen i att betala går kravet över till säljaren, i det här fallet Hilldex.
Och Kichisaga betalade inte vilket alltså medförde att Hilldex blev betalningsskyldigt.
Krånglade sig ur knipan
Men bolagen krånglade sig ur skatteknipan genom att hävda att man ingick i samma koncern. Då kan stämpelskatten skjutas upp.
Kravet ligger dock kvar och när fastigheterna säljs vidare, om något av bolagen går i konkurs eller om koncernförhållandet upphör – ja, då ska skatten betalas.
– Att skjuta upp stämpelskatten inom en koncern är inte så vanligt. Vi har runt 40 sådana ärenden per år, konstaterar David Fridh, jurist på Lantmäteriet.
Monica Jonsson i Ställdalen tycker att Tino Bessou borde ägna mer tid åt sina hyresgäster och mindre tid åt rättstvister. Och hon är kanske inte ensam om att undra:
– Men att de inte får stopp på honom!
Förklaringen är att det är svårt att stoppa någon som utnyttjar systemet på det här sättet. Ett beslut av en myndighet går i princip alltid att överklaga, om inte annat uttryckligen sägs. Går ett företag i konkurs är det lätt att starta ett nytt eller anlita en bulvan.
Inget näringsförbud
Och näringsförbud ges nästan uteslutande bara till personer som är dömda för allvarligare ekonomisk brottslighet brott – vilket Tino Bessou inte är.
– Det värsta är ändå att sådana här personer förstör för andra. Genom att inte betala sina skulder kan han ju sänka andra företag, säger Martin Weyler.
Ordföranden i Hyresgästföreningen i Ludvika heter Bo Fremén. Han är väl bekant med Bessou och hans nedgångna hyreshus i byn Blötberget.
Bo tror att hyresgästerna får betala för alla strider i rätten.
– Han får ju hosta upp en massa pengar och det kan han inte göra utan att det påverkar. I det här fallet är det hyresgästerna som får betala i form av dåligt underhåll eller inget underhåll alls.
Fortfarande utan ström
Tillbaka till Monica Jonsson – som säger att hon är van vid att vara utan el, till och från under årens lopp har den varit avstängd vid flera tillfällen.
Men den här gången blev hon utan ström i långt över tre månader. Visserligen slogs elen på den 8 november efter att elbolaget fått sina pengar. Men – samma dag kom, enligt Monica, en man och skruvade ut säkringarna så att det blev strömlöst igen.
Monica hävdar att han agerade på uppdrag av hyresvärden.
– Han sa att ”du ska inte bor här och ha el”. Det är så bedrövligt så usch, säger hon.
Vi har utan framgång sökt Tino och Jonathan Bessou.
Vi kontaktade 15 allmänna domstolar – tingsrätter, hovrätter, Högsta domstolen, mark- och miljödomstolar – där Bessous bolag kunde tänkas figurera. Genom att be domstolarna söka på företagens organisationsnummer fick vi fram uppgifterna.
Oktober 2021, Värmlands tingsrätt: Tino Bessou betalar i sista stund en skuld och undviker en eventuell konkurs för Hilldex. Han säger sig ha lagt 50 timmar på detta ärende. Hilldex får stå för sina egna rättegångskostnader men även motpartens – 44 270 kronor.
Januari 2021, mark- och miljödomstolen: Hilldex får betala totalt 150 000 kronor i vite till staten efter att ha struntat i att göra ventilationskontroller i flera hus i Blötberget, Ludvika kommun.
Mars 2019, Högsta domstolen: Förvaltningsbolaget Åtorps Herrgård ska betala nära 700 000 kronor till ett annat företag. Det har Kronofogden beslutat. Förvaltningsbolaget Åtorps Herrgård driver saken till HD men beslutet ligger fast. Räntan har gjort att skulden i dag är uppe i 1,4 miljoner kronor, enligt Kronofogden.
Juni och september 2019, Örebro tingsrätt: Förvaltningsbolaget Åtorps Herrgård förlikas i juni med en före detta anställd och går med på att betala 45 000 kronor för utebliven lön. Men först i september, efter att ha hotats med konkurs, betalar bolaget summan. Bolaget får även betala den före detta anställdes rättegångskostnader, 22 450 kronor.
Oktober 2021, Alingsås tingsrätt: En utdragen tvist med ett elbolag slutar med en förlikning, Höglunda Vårdfastigheter går med på att betala 100 000 kronor. Processen i tingsrätten pågick i över tre år och genererade över 140 dokument.
Sommaren 2021, Vänersborgs tingsrätt. Kronofogden har slagit fast att Hilldex har skulder till Alingsås kommun och tre företag, totalt cirka 175 000 kronor. Bessou överklagar beslutet till tingsrätten. Fordringsägarna betalar inte den avgift som krävs för att målet ska drivas vidare. Kronofogdens beslut gäller därmed inte längre.
