Svagt intresse för kurs om likabehandling av romer
– Vi valde att i stället gå en kurs via Sabo om likabehandling, eftersom den hade ett bredare perspektiv. Det är svårt att hinna åka på allt, säger Karin Erlandsson, HR-chef på Karlstads bostads.
Rebecka Mogren, som är ansvarig för Boverkets utbildning, tror att det generellt är så att bostadsföretag är ovana att jobba för likabehandling av en specifik grupp.
– På det sättet är det en utmaning för oss att visa på nyttan och behovet av kursen, säger hon.
Utbildningen är en del av regeringens långsiktiga strategi för romsk inkludering, där målet är att romer som fyller 20 år 2032 ska ha samma möjligheter i livet som de som inte är romer. Upplägget på den två timmar långa kursen, som riktar sig både till privata och kommunala bostadsföretag, har tagits fram av ett nätverk av representanter för fastighetsägare, bostadsföretag, bostadsrättsföreningar och för romska grupper. Den är webbaserad, men presenteras av utbildningsledare som själva är romer.
– Utbildningen behövs på grund av den strukturella diskriminering mot romer som sitter i väggarna i hela samhället, hela vägen upp i myndigheter. För många andra minoritets- och invandrargrupper har situationen förbättrats över tid, men den romska gruppen lever fortfarande i utanförskap, trots att vi har funnits i Sverige i 500 år, säger Nina Lundberg, utbildningsledare.
På bostadsmarknaden kan det till exempel handla om att det är svårare att få ett hyreskontrakt, att man utsätts för trakasserier av grannar, att man får sämre service eller att man får sitt kontrakt uppsagt på grund av att man är rom.
Ungefär hälften av de fall om bostadsdiskriminering som Diskrimineringsombudsmannen (DO) driver gäller romer, men sannolikt är de händelser som anmäls bara en liten del av all diskriminering som faktiskt förekommer.
– Människor känner inte alltid till sina rättigheter. Många undviker också att berätta att de är romer för att få bostad, säger Nina Lundberg.
På de två stora kommunala bostadsbolagen Gavlegårdarna i Gävle och Öbo i Örebro känner inte HR-cheferna till utbildningen och utesluter inte att de kan komma att anmäla företagen till den framöver. Men de upplever inte att diskriminering mot romer är något som förekommer hos dem.
– Det är inte något som har kommit mig till kännedom just hos oss. Vi jobbar med likabehandling hela tiden, men det har inte varit fokus på den här gruppen vad jag vet, säger Karin Nordmark, HR-chef på Öbo.
– Det låter som en angelägen fråga, även om det inte har varit ett uttalat problem just hos oss, säger Kristina Kratz, HR-chef på Gavlegårdarna.
Cathrine Holgersson, vd på Gavlegårdarna, var med när utbildningen presenterades på Sabos integrationsdagar, men har inte tagit något initiativ till att personalen ska få gå den.
– Eftersom Boverket har satt ihop utbildningen antar jag att det finns forskning som visar att det finns ett behov av den och det är inget jag ifrågasätter. Men det är inget vi har sett i våra stadsdelar, att just den här gruppen skulle sticka ut, säger Cathrine Holgersson.
Vad har ni på Boverket gjort för att nå ut med kursen?
– Vi har marknadsfört den genom Boverkets kanaler och nätverket som tog fram utbildningen. Vi har gjort ett riktat utskick till 2000 fastighetsägare och bostadsföretag. Vi har även varit ute och pratat om utbildningen på Sabos integrationsdagar och Mänskliga rättighetsdagarna. Vi kommer att göra en ytterligare marknadsföringsinsats inom kort, säger Rebecka Mogren.
Den första kända skriftliga källan om romer i Sverige är från 1512. Under 1500- och 1600-talet stiftades lagar om att romer skulle utvisas ur landet. Enligt en lag från 1637 skulle alla romska män hängas och romska kvinnor och barn utvisas.
En romsk grupp som har funnits länge i Sverige kallas resandefolket eller romanifolket. I slutet av 1800-talet kom andra grupper av romer till Sverige från Frankrike och Ryssland. 1914–1954 fanns en lag som förbjöd romer att resa in i Sverige, vilket betydde att romer som flydde från nazisternas koncentrationsläger inte kunde söka skydd här.
Fram till 1960-talet var det vanligt att romer inte tilläts bo mer än tre veckor i taget i samma kommun. Eftersom man hindrades att skaffa folkbokföringsadress fick svenska romer i praktiken rösträtt och rätt att gå i skolan först 1959. Under 1960-talet började medborgarrättsaktivister som systrarna Katarina och Rosa Taikon ta politisk strid för romers rättigheter. På 1960- och 1970-talet flyttade många finska romer till Sverige.
Källor: Minoritet.se, Skolverket.se