Svårare att möblera inte skäl nog att stoppa extra tjockt element i Joels lägenhet
– Jag tycker att det är ganska konstigt att de får göra den här ändringen. Jag är jättemissnöjd, säger Joel Persson efter att hyresnämndens beslut har kommit.
Han argumenterade för att det tjockare elementet i praktiken innebär en ändrad planlösning i den lilla ettan. Det nya elementet är 15,8 centimeter tjockt och sticker ut 5,8 centimeter längre från väggen än det gamla. Det kan låta lite, men för Joels del betyder det att hans dagbädd, med funktionen av både soffa och säng, inte längre får plats mellan köksdelen och ytterväggen. I stället har han nu ställt den längs väggen mitt emot, så att den delvis står framför balkongdörren.
– Jag bytte plats på sängen och datorn och det blev jättedåligt, som jag misstänkte, säger Joel Persson.
Fastighetsägaren SBB har tidigare erbjudit sig att ersätta Joel för dagbädden, så att han kunde köpa en ny, mindre säng. Men Joel ville ha den modell han har, bland annat för att den har ryggstöd och gavlar som gör att man inte får fläckar på väggen när man använder den som soffa.
Hade 14 grader inomhus
Bakgrunden till konflikten om elementet är att Joel Persson och flera av hans grannar i huset har haft kallt hemma, med temperaturer som varit nere runt 14 grader. Huset var nybyggt när problemen började och tiden gick utan att hyresvärden löste dem. Joel vände sig därför till hyresnämnden och ansökte om ett åtgärdsföreläggande – att värden måste fixa temperaturen – och fick rätt. Det var i juni i år och fastighetsägaren fick då till sista december på sig att se till att inomhustemperaturen följer Folkhälsomyndighetens riktlinjer (se faktaruta).
Huset är byggt av Ride genom så kallad totalentreprenad, vilket innebär att Ride har ansvar att se till att byggnaden funkar som tänkt. Ägaren SBB och förvaltaren Sveafastigheter kan därför vända sig till Ride och kräva åtgärder som går på garantin. Sedan hyresgäster började felanmäla problem med kyla har Ride bland annat sett till att isolera balkonginfästningar och undersidan av balkongtrösklar. Bolaget har också ändrat styrningen av tilluft, frånluft och värmeväxling, samt installerat en värmemätare i undercentralen.
Föreslog annat element
Enligt SBB är det extra tjocka elementet den sista åtgärden som krävs för att få upp värmen i Joels lägenhet. Ride har redan installerat likadana element i en rad andra lägenheter där det varit problem med kyla.
Joel Persson ansåg att hyresvärden i stället skulle kunna installera ett annat element som inte sticker ut så mycket från väggen. Han gav också förslag på alternativ. Men i hyresnämnden sa SBB:s representant att det tjocka elementet var den lösning konsultfirman Sweco bedömt var nödvändig.
– Det är också det man gjort i övriga lägenheter som har haft de här problemen. Man vill ha en standardlösning och det har också behandlats som ett garantiärende gentemot entreprenören, sa advokat Nicklas Hansen som företrädde SBB, för att förklara varför Joel inte kunde få en speciallösning i sin lägenhet.
”Elementen har inte varit varma”
Hyresnämndens ordförande, hyresrådet Carina Ferm Brodén, sa att hon tyckte att Joel Persson var lite ”bångstyrig” när det gällde att inte vilja byta ut möbler eller möblera på ett annat sätt för att kunna komma till rätta med de låga inomhustemperaturerna. Joel invände att han tvivlar på att det nya elementet faktiskt kommer att lösa problemet.
– Elementen har inte varit varma. Om ett element med högre effekt är kallt löser det inget, sa Joel Persson.
Nicklas Hansen svarade:
– Om det här inte löser problemet är det en separat fråga. Om det inte kommer fram varmt vatten till elementet, då är det hinder och men i nyttjanderätten. Men fastighetsägaren måste först få en möjlighet att rätta till problemet, sa han.
Fick längre tidsfrist
Enligt hyresnämndens beslut hade fastighetsägaren SBB inte behövt söka tillstånd för att installera elementet, då det inte rörde sig om en ”inte oväsentlig ändring” av lägenheten (se faktaruta).
SBB hade också ansökt till hyresnämnden om förlängd tidsfrist för att fixa temperaturen i Joels lägenhet, med tanke på att han hade motsatt sig att installera det tjockare elementet. Hyresnämnden flyttade fram sista datumet till 31 mars 2025.
Har kallt igen
Under december har Joel återigen haft problem med låga temperaturer. Han berättar att han har fått veta att han ska få 100 procents hyresnedsättning för två dagar då temperaturen enligt hyresvärden var under 16 grader och med 50 procent under sex dagar då temperaturen enligt deras mätning var 16-17 grader. 13 december fick han låna ett elelement tillfälligt av hyresvärden, men har inte velat använda det då han blir ersatt för den extra elkostnaden först i efterhand och är osäker på villkoren.
- Huset på Glimmervägen i Sätra i Gävle ägs formellt av SBB Gävle AB, men förvaltas av Sveafastigheter.
- Sveafastigheter förvaltar omkring 14 500 lägenheter runtomkring i Sverige.
- Samhällsbyggnadsbolaget (SBB) köpte Sveafastigheter 2020. I år blev Sveafastigheter ett självständigt bolag. Det börsnoterades i oktober, men SBB är fortfarande majoritetsägare.
- Enligt Folkhälsomyndighetens riktlinjer kan det vara en ”olägenhet” (det vill säga dåligt) för människors hälsa att ha kallare än 18 grader i luften hemma, eller kallare än 16 grader på golvet.
- För känsliga grupper, till exempel äldre, är riktvärdena i stället 20 grader i luften och 18 grader på golvet.
- Läs mer här: Kallt hemma? Så hög temperatur har du rätt att ha i lägenheten
Fastighetsägaren behöver tillstånd från hyresgästen eller hyresnämnden för åtgärder i lägenheten som:
1. är standardhöjande och har en ”inte obetydlig inverkan” på bruksvärdet – det vill säga kan leda till en hyreshöjning, och/eller
2. ”medför en inte oväsentlig ändring” av lägenheten. Det kan till exempel handla om en ändring av planlösningen eller en förändring som hyresgäster i allmänhet uppfattar som tydligt negativ.
Det finns ett undantag: om åtgärderna krävs för att lägenheten ska uppnå lägsta godtagbara standard behövs inget tillstånd. För att en lägenhet ska anses ha ”lägsta godtagbara standard” ska den:
- ha anordningar för kontinuerlig uppvärmning, kontinuerlig tillgång till varmt och kallt vatten, avlopp för spillvatten och elektricitet för normal hushållsförbrukning.
- ha toalett, handfat, badkar eller dusch, spis, diskho, kylskåp, förvaringsutrymmen och avställningsytor för matlagning i lägenheten.
- ha tillgång till förråd och möjlighet att tvätta kläder.
Lagen ställer också krav på att lägenhetshuset ska leva upp till vissa krav på hållfasthet, brandsäkerhet och sanitära förhållanden.