Delad stad: Svårt bygga ihop ett splittrat Storgöteborg
Hovås ligger i södra Göteborg och domineras kraftigt av villor. Medelinkomsten är bland de högsta i staden.
Nu bygger Familjebostäder områdets första kommunala hyreshus.
Solomon Gugsa flyttade hit med sin familj från Högsbo i januari.
– Vi behövde en större lägenhet. Här är ett bra ställe, det är tyst och lugnt. Det är också väldigt nära för vår son till skolan, två minuters promenad, säger Solomon Gugsa.
Han arbetar som investerare och är i grunden civilingenjör i robotteknik. På det viset är han en typisk Hovåsbo. Det som skiljer är hans etiopiska ursprung.
– Här ser man inte så många invandrare. Åker man till Bergsjön ser man inte så många som dig. Men segregationen beror i första hand på inkomster, inte på hudfärg, säger Solomon Gugsa.
Han trivs i Hovås och upplever atmosfären som vänlig och välkomnande. Samtidigt berättar han om ett tillfälle när han och familjen utsattes för ett rasistiskt påhopp på gatan.
– Det hände aldrig när vi bodde i Högsbo, kanske för att det är mer blandat där.
På en karta över hur göteborgarna bor syns de ekonomiska sprickorna tydligt. En kraftig övervikt på hyresrätter i nordost, sedan alltmer ägt ju längre mot väster och söder man kommer.
– Göteborg är hårt segregerat. Det är en segregation utifrån ägarformer, och här får vi också räkna in kranskommunerna, säger Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia och kommunpolitiker i Göteborg för partiet Demokraterna.
En karta över Hyresgästföreningens region Västra Sverige visar skillnaderna.
Längst i norr och längst i söder är det lokala förutsättningar som styr, men Göteborgs kranskommuner påverkas starkt av flyttmönster inom storstaden. De som vill bygga eller köpa hus flyttar ut från Göteborg.
– Ända sedan villamarknaden släpptes fri på 1970-talet har det skett en stark utflyttning av medelklass och övre medelklass, säger Jan Jörnmark.
Samtidigt som detta fått inkomsterna att stiga i vissa områden har andra blivit fattigare. Speciellt i de delar av Göteborg som domineras starkt av hyresrätter.
Uppdelningen efter ägandeform har blivit självförstärkande, anser Jörnmark.
– I de klassiska hyresrättsområdena har den oerhört negativa utvecklingen blivit att den som får ett arbete och vill ha ett ägt boende lämnar. De som flyttar är också samma personer som skulle ringt polisen om något hänt eller satt press på skolan, säger han.
Nu har Göteborgs kommunala bostadskoncern Framtiden fått i uppdrag av politikerna att minska skillnaderna inom staden.
Andelen äganderätter i de mest utsatta områdena ska höjas. Dels genom nybyggen, dels genom eventuell ombildning av hyresrätter till bostadsrätter.
Men uppdraget är även att bygga fler hyresrätter i villadominerade stadsdelar.
Som politiker i Framtidens styrelse tycker Jan Jörnmark att allmännyttan ska koncentrera sig på de socialt utsatta områdena. Att bygga hyresrätter i Askim kan överlåtas åt privata bolag, anser han.
Jörnmark får mothugg av Andreas Alm Fjellborg, lektor i kulturgeografi vid Uppsala universitet. Han har skrivit en avhandling om flyttmönster i Stockholm.
– Politikerna har ett ensidigt fokus. Det rimliga är att också försöka producera billiga hyresrätter i områden som domineras av äganderätt, säger Andreas Alm Fjellborg.
De skenande bostadspriserna har gjort att det blivit svårare än förr att gå från hyresrätt till äganderätt. Det begränsar vilka stadsdelar låg- och medelinkomsttagare kan flytta till.
– Det kan vara positivt med mer äganderätter i låginkomsttagarområden för en ”stanna kvar-effekt”. Men bostadsrätter i socialt utsatta områden tenderar att betinga avsevärt lägre pris än i andra områden. Så det är inte så lätt för den som köper där att flytta vidare, säger Andreas Alm Fjellborg.
Än så länge fungerar det inte så bra med nybyggda hyresrätter i populära och välmående områden heller. De är ofta för dyra för att låginkomsttagare ska kunna flytta dit.
• Snitthyran för en etta på 40 kvadratmeter på Uggleberget i Hovås är 7 292 kronor.
• En trea på 77 kvadrat kostar i snitt 11 883 kronor.
• En femma (102 kvadrat) går på 15 092 kronor i månaden.
Andreas Alm Fjellborg konstaterar att bostadsbyggande är ett trubbigt instrument mot segregation, men samtidigt ett av de få som finns att ta till. Det viktigaste politikerna kan göra förutom att bygga billigare, är att inte förvärra problemen.
– Utförsäljningarna i Stockholm har ökat uppdelningen. Det har givit stora effekter som kommer att hålla i sig länge. Göteborg har ett försprång där och bättre möjligheter att motverka bostadssegregationen, säger han.
Kranskommunerna då? Jo, där byggs betydligt fler hyresrätter nu än tidigare. Men de är dels dyra, dels byggs det samtidigt så mycket äganderätt att den totala sammansättningen inte ändras i någon högre grad.
Eva Borg (S) är oppositionsråd i villatäta Kungsbacka. Hon skulle vilja se en högre andel nybyggd hyresrätt i sin kommun.
– Behovet är mycket större än dagens utbud. 6 000 personer står i bostadskön. Samtidigt blir det färre och färre lägenheter att förmedla, säger Eva Borg.
Sedan länge har den politiska linjen i Kungsbacka varit att kräva 30 procent hyresrätter när det byggs nya flerfamiljshus. Eva Borg vill höja nivån till 50 procent.
Men Lisa Andersson, gruppledare för Moderaterna, håller inte med. Och det är Moderaterna och allianspartierna som bestämmer i Kungsbacka.
– Vi anser att 30 procent är en bra nivå. Många här vill äga och bo i hus, det är så det ser ut, säger Lisa Andersson.
LÄS MER:
Rapport föreslår ombildningar i Göteborgs förorter
Västsvenskarnas inkomster räcker inte till nybyggda bostäder
