Experimentet Gårdsten – framgång eller intrång?
Gårdsten i Angered skulle lyftas ur utanförskap och segregation.
Det var utgångspunkten när det kommunala bostadsbolaget Gårdstensbostäder bildades 1997.
Göteborgs kommunala bostadskoncern Framtiden sköt till en halv miljard kronor i bidrag.
I dag ser många kurvor bättre ut. Som Hem & Hyras granskning visar (se grafik) har fler Gårdstensbor arbete och brottsligheten har minskat.
Samtidigt är området hårt segregerat och varannan skolelev slutar nian med ofullständiga betyg. Valdeltagandet är bland de lägsta i Sverige.
Kommunpolitiker, polis och Gårdstensbostäder själva menar att satsningen varit en framgång. Systemet med trygghetsvärdar exporteras nu till Göteborgs andra kommunala bostadsbolag.
Men faktum är att många av förbättringarna numera syns även i andra utsatta områden, utan egna bostadsbolag. (Se faktaruta under artikeln)
Hans Lind är professor i fastighetsekonomi. Han har granskat Gårdsten i två rapporter, 2008 och 2014.
Hans Linds slutsats är att satsningen i längden varit lönsam för Göteborgs stad, både sett ur ett samhällsekonomiskt och fastighetsekonomiskt perspektiv. De största förbättringarna syntes mellan 1997 och 2008.
– Jämfört med liknande områden hade brottsligheten och arbetslösheten sjunkit, säger Hans Lind.
Samtidigt påpekar han själv ett problem med mätningen. Gårdstensbostäder har under många år systematiskt sållat bort arbetslösa och bidragsberoende hyresgäster och givit dem som har en anställning företräde. (Se faktaruta).
– Det har lett till påståenden att man flyttade på folk från Gårdsten till andra förorter. I så fall är inte de olika stadsdelarna oberoende av varandra. Andra områden kan tvärtom ha utvecklats mer negativt på grund av detta. Det finns inget sätt i världen att särskilja det vetenskapligt, säger Hans Lind.
Tittar man på nyare siffror är också högkonjunkturen en faktor som måste med i beräkningen. Nästan alla utsatta områden i Sverige har haft sjunkande arbetslöshet och bidragsberoende på senare år.
När Hem & Hyra pratar med hyresgäster i Gårdsten kommer en annan fråga upp: Gårdstensbostäders hårda nypor.
Abdiaziz Geraare har bott på Muskotgatan sedan 1994. Han tycker att mycket har blivit bättre, till exempel utemiljön och trygghetsvärdarna, som han uppskattar.
Men han anser också att Gårdstensbostäder ibland uppträder som en patron mot hyresgästerna.
– De kan knacka på hos dig och säga: Hur många bor här, kan du visa legitimation? Det är faktiskt oacceptabelt. Jag kan förstå att de frågar, men att gå in i människors hem och kräva legitimation är en polisiär uppgift, det ska inte ett bostadsbolag göra, säger Abdiaziz Geraare.
Han nämner flera andra exempel.
– De bötfällde min kusins bil när den stod på min hyrda p-plats. De frågade inte mig först och beslutet gick inte att upphäva. Hur du blir behandlad beror också på vilken husvärd du har. Vissa är bra men andra är griniga. Och blir det en högljudd argumentation kan det heta att du hotat husvärden, då kan du bli vräkt. Det är såna saker som gör att många boende tar avstånd, säger Abdiaziz Geraare.
Att som bostadsbolag göra oanmälda besök och id-kontrollera boende är en kontroversiell metod. Telge Bostäder i Södertälje gör det, medan Hyresgästföreningen och andra bolag menar att enbart polisen har rätt till detta.
Suzan Rasul är chef för juridiska enheten på Hyresgästföreningen Västra Sverige. Hon är starkt kritisk.
– Gårdstensbostäders agerande är ytterst olämpligt. En fastighetsägare har inte rätt att oanmält knacka på hos sina hyresgäster och begära att personerna i lägenheten ska legitimera sig. Varken hyresgäster eller de som befinner sig för tillfället i lägenheten har skyldighet att visa leg för fastighetsägaren. Det finns inget stöd i hyreslagen för detta, säger Suzan Rasul.
Störningsjouren i Göteborg, som sköter jakten på svartkontrakt åt de andra kommunala bolagen i kommunen, tillämpar inte id-kontroller. Det säger verksamhetschef Annika Öby.
– Det handlar inte bara om ifall vi får eller inte får göra det, utan det finns en massa olika ingångsvinklar, integritetsskäl och annat. Vi har fört ett resonemang om detta i stort sett sedan vi började med vår verksamhet 2004, och kommit fram till att nackdelarna är större än fördelarna, säger Annika Öby.
Mohamed Hama Ali är styrelseordförande för Gårdstensbostäder. Han menar i ett mejlsvar att id-kontrollerna är motiverade, och påpekar att de som knackar på stannar vid tröskeln och inte kliver in.
– Olovlig andrahand drabbar de som redan är mest utsatta, som får stå ut med ockerhyror och en extremt otrygg bostadssituation. Bolaget knackar på i förekommande fall för att trygga hyresgästerna och motverka de kriminella aktörer som skor sig på deras bekostnad. Bolaget går aldrig in oanmälda i någons hem, oavsett situation.
När det gäller osäkerheten kring hur stor del av förbättringarna i stadsdelen som kan tillskrivas Gårdstensbostäders arbete skriver Mohamed Hama Ali:
– Inget händer av sig självt. Det uttryckliga syftet med stadens bildande av bolaget var att nå de resultat vi ser i dag. Den positiva utvecklingen hade inte kommit till stånd utan hyresgästinflytande, Framtidenkoncernens uppbackning, engagerade medarbetare samt samverkan med förenings- och näringsliv.
Att stora problem fortfarande finns kvar ser han inte heller som något konstigt.
– Det är ett ständigt utvecklingsarbete. Ett sätt att bryta den strukturella bostadssegregationen är att skapa blandad bebyggelse. Nu har vi nio olika byggbolag som är på gång med projekt med olika upplåtelseformer. Utmaningarna i våra miljonprogramsområden har växt över flera decennier, Gårdsten utarmades inte över en natt. Till skillnad från ett projekt har ett samhällsbygge inget slutdatum.
Hör Hem & Hyras reporter Gustaf Görfelt intervjuas i Sveriges radio P4 Göteborg (från 10 minuter och 20 sekunder in i programmet och framåt samt från 19 minuter in i programmet).
LÄS MER.
Gårdstensbostäder ser inga lagliga hinder för id-kontroll
Röster från Gårdstensborna:
”Problemen som ligger i grunden är inte lösta”
Lokala hyresgästföreningen: ”Pratet om samverkan rimmar inte med verkligheten”
Från ett tidigt stadium tillämpade Gårdstensbostäder en policy där sökande med arbete hade företräde till lediga lägenheter.
Samtidigt godkände bolaget inte socialbidrag som inkomst.
Efter kritik från Stadsrevisionen skapade Framtiden-koncernen en gemensam uthyrningspolicy år 2012.
I och med det var Gårdstensbostäder tvungna att godkänna försörjningsstöd som inkomst.
Alla bolag gavs dock möjlighet att tillämpa en särskild uthyrningsregel i socialt utsatta områden, som får omfatta högst 7 000 lägenheter i staden.
Där kan sökande med förvärvsinkomst ges förtur till upp till 80 procent av lägenheterna.
Den största minskningen av brottsanmälningar i Gårdsten skedde åren 1997-2008, därefter har det varit en svagare minskning.
Mellan 1997 och 2008 minskade de anmälda brotten från 180 per 1 000 invånare till 112.
Framförallt var det bilbrott som minskade, bland annat genom att alla hyresgäster fick rattkryckor och uppmanades använda dem.
Detta gjorde stort avtryck i statistiken eftersom bilbrotten stod för 25 procent av polisanmälda brott i dåvarande SDN Gunnared.
Även andra brott inom kategorin tillgrepp och skadegörelse minskade i början av 2000-talet.
Våldsbrott och narkotikabrott ökade under samma period, men trots det visade mätningar att Gårdstensborna kände sig mer trygga.
Källor: BRÅ och Göteborgs stadskansli
Anmälda brott per 1 000 invånare 2008-2015, statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ):
Trenden är minskande brottslighet i alla de jämförda områdena i Göteborg utom Norra Biskopsgården. Samtidigt har mängden anmälda brott ökat i staden som helhet.
| Stadsdel | 2008 | 2015 |
| Bergsjön | 150 | 134 |
| Gårdsten | 112 | 101 |
| Hjällbo | 130 | 115 |
| Norra Biskopsgården | 87 | 97 |
| Göteborg som helhet | 167 | 188 |
