Svårt vräka en granne som stör: ”Det värsta jag har upplevt”
Radhusområdet ligger några mil utanför Motala. När Ingela Karlsson flyttade dit var det lugnt och stilla med många äldre. Allt förändrades efter att hon fick en ny granne.
– I början var han väldigt trevlig, en ung solbränd kille. Han berättade att han skulle börja ett nytt liv, säger Ingela Karlsson.
Efter ett halvår började problemen. Först hög musik sent på nätter och sedan skrik, vrål och märkliga ljud från lägenheten. Samtidigt började han bete sig aggressivt och hotfullt, berättar Ingela.
– Han gick runt och slog sig själv, skrek och slog på dörrar och fönster. Han var helt svart i blicken. Så fort jag öppnade altandörren så slängde han upp sin dörr och skrek. Det var fruktansvärt, säger hon.
Ingela slog larm och gjorde flera orosanmälningar utan resultat. Efter nästan två månader med tilltagande störningar fick hon nog.
– Jag fick flytta hals över huvud. Alltså det gick inte, jag vågade inte bo där. Det var det värsta jag har upplevt och jag är 64 år och har varit med om ganska mycket, säger Ingela Karlsson.
Förstörd nattsömn
Samma situation drabbade Idon Karlsson i Finspång. Hans granne i hyreshuset började bete sig märkligt med ständiga raseriutbrott, skrik och oväsen, dag som natt.
– Jag hörde honom till två–tre på nätterna när man skulle upp halv sex och jobba. Ibland höll han på en vecka i sträck. Jag fick till och med ta en semesterdag för att jag inte fick sova, säger Idon Karlsson.
Efter ett halvår stod Idon inte ut. Han vågade inte ta dit sin dotter på besök. När första lediga lägenhet dök upp flyttade han direkt.
– Hyran gick upp med en tusenlapp, men jag hade inget val. Jag var helt färdig. Jag visste aldrig om jag skulle få sova eller inte, säger han.
Hyresvärden är skyldig att agera om en hyresgäst stör sina grannar och värden har laglig rätt att säga upp den som orsakar allvarliga störningar – men vägen dit kan vara svår och lång.
Hem & Hyra har gått igenom ett 40-tal ärenden med störande grannar som blivit vräkta det senaste året. Genomgången visar att problemen ofta pågått länge. Från det första varningsbrevet har det tagit minst ett halvår och som längst nästan sex år innan personen har tvingats flytta.
Ord mot ord duger inte
I många av fallen, såsom Idon och Ingelas, orkar drabbade hyresgäster inte bo kvar.
– Svårigheten i störningsärenden är hyresvärdens bevisbörda. Man måste kunna styrka allt som görs gällande. En ord-mot-ord-situation duger inte i hyresnämnden. Man måste ha tålamod och samla in tillräckligt med bevisunderlag, säger Patrik Mulet, jurist på Ropo Capital, som drivit flera störningsärenden i hyresnämnden bland annat fallet i Finspång.
Först krävs normalt flera rättelseanmaningar, till exempel formella varningsbrev, innan hyresvärden kan säga upp den störande hyresgästen.
När uppsägningen prövas i hyresnämnden måste värden kunna bevisa att störningarna fortsatt även efter rättelsebreven – och att det inte gått för lång tid sedan de senast inträffade.
Våga vittna
I nästan alla störningsfall krävs det att grannar vågar ställa upp och vittna och kan berätta detaljerat och trovärdigt om det som har hänt.
– Har man grannar som inte vill vittna och den anklagade hyresgästen blånekar till störningarna och kanske kommer med en alternativ förklaring. Ja då kan man förlora målet, säger Patrik Mulet.
Är det vanligt att inte vilja vittna?
– Ja, många upplever det som obehagligt. Det är inte ovanligt att de som stör har psykiska problem, missbruk, är kriminella eller en kombination av alla tre, säger han.
I Motala ställde Ingela Karlsson och två grannar till upp som vittnen. I hyresnämnden nekade mannen till störningarna och ord stod mot ord. När beslutet kom i oktober förra året, nästan tre månader efter Ingelas flytt, blev beskedet att mannen fick bo kvar. Orsaken var att hyresvärden Platen inte hade skickat någon rättelseanmaning.
Om störningarna är riktigt allvarliga kan värden säga upp personen direkt utan något varningsbrev. Men nämnden ansåg inte att värden lade fram tillräckliga bevis för att de varit så allvarliga.
– Jag blev mycket förvånad. När hyresgästerna var panikslagna och inte ens törs gå ut, då behövdes ingen rättelseanmaning enligt mig. Men det vart inte så, säger Gunnar Flodin, juridiskt ombud för Platen.
I Finspång försökte hyresvärden Gladsheim samla ihop tillräckligt med bevis för att få Idons granne vräkt på grund av störningarna. Men att grannen till slut tvingades flytta berodde på att han börjat dra på sig hyresskulder.
– Det är mycket lättare att bevisa hyresskulder och vanvård. Det behövs ingen muntlig bevisning i princip, säger Patrik Mulet.
Tre gånger kan räcka
Men är det för höga beviskrav i störningsärenden? Det anser inte hyresrådet Carl Olof Nilsson Öhrnell vid Jönköpings hyresnämnd.
– Det finns många anledningar till de här beviskraven. En är att man uppfattar saker olika. Är det 20 lägenheter i ett hus så kan det finnas 20 olika sätt att se på vad som är en störning. Därför är det viktigt att vi får in underlag för en objektiv bedömning, säger han.
Samtidigt anser han att ett störningsärende normalt inte ska behöva pågå så länge som flera år.
– Hyresvärdarna och hyresgästerna är de enda som kan snabba på processen. Hyresvärdarna behöver ha koll på vilken bevisning som krävs och hyresgästerna måste vara beredda på att vittna, säger Carl Olof Nilsson Öhrnell.
Hur många störningar anser du skulle räcka för en uppsägning?
– Om det är tre gånger inom en månad och det inte blir någon bättring så skulle det kunna räcka. Men det ska vara under kort tid. Är det tre gånger utspritt på ett halvår, så kanske det inte är tillräckligt, säger han.
Idon Karlsson tycker det är bra om störningar hanteras mer skyndsamt.
– Jag hamnade efter med hyran en gång och fick en tillsägelse direkt. Men med störningarna här så skedde ingenting, det fick bara fortsätta.
