Svenska hem upplevs allt varmare – större problem än kylan vintertid
Trenden är tydlig. Allt fler upplever att bostäderna är för varma under sommarhalvåret. Det visar Folkhälsomyndighetens miljöhälsoenkät som publicerades i april i år. Nu känner mer än var tredje person värmestress hemma hos sig själv. Det är markant fler än för åtta år sedan, när samma värmerelaterade frågor ställdes.
Andelen som minst en gång i veckan anger att de har besvär av värmen i bostaden ökar från 19 procent 2015 till 33 procent 2023.
”Kommer få konsekvenser”
Enkäten visar att fler upplever värmen som ett större problem än kylan vintertid. En fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har det för kallt inomhus minst en gång i veckan.
Ida Knutsson som är utredare på Folkhälsomyndigheten är inte förvånad att värmen besvärar fler än kylan. Hon ser att orsaken är högre temperaturer som är kopplade till klimatförändringar, och att det kommer att få konsekvenser.
– Klimatförändringarna förväntas innebära att värmeböljor blir vanligare, intensivare och mer långvariga. Risken för negativa hälsoeffekter på grund av värme förväntas därför öka.
Daniel Josanovic bor i en lägenhet i Halmstad. Från och till tycker han att det kan bli för varmt hemma.
– Då försöker jag vädra på kvällarna när det börjar bli svalare, men det släpper inte riktigt, värmen stannar ändå, säger han.
När det blir för alldeles för hett i lägenheten är han knappt hemma, helst drar han till stranden. Han har tur och har nära dit.
Bo Criwall bor i samma stad och upplever inga större problem med för höga temperaturer. Hans lägenhet har är också genomgående och han kan korsvädra vid behov.
– Och vi drar för gardiner när solen ligger på. Det stänger ute värmen, säger Bo Criwall.
Det här kan du göra vid hög värme
Att inte släppa in värmen är också myndigheters generella råd vid värmeböljor:
- Stäng fönster, dra ner gardiner och vädra först på kvällen.
- Drick även om du inte känner dig törstig.
- Ta kalla fotbad och skölj handlederna.
- Undvik att sätta på spis och ugn som genererar värme.
Störst värmestress i Stockholm
Enlig Folkhälsomyndighetens enkät är värmeproblemen störst i storstäderna och minst på landsbygden
Invånarna i Stockholms län upplever värst värmestress, cirka 38 procent. Minst besvär har boende i Jämtlands län, cirka 23 procent. De geografiska skillnaderna är ännu inte analyserade.
Läs vidare: Värmeöar i städerna ökar temperaturen ytterligare.
- Kritiskt höga temperaturer är inte samma i alla länder och även olika inom ett land.
- Skillnaderna brukar förklaras med att regionerna är olika anpassade till värmen. Hur bostäderna är utformade, invånarnas beteenden och till viss del fysiologisk anpassning.
- I italienska Sicilien är 30 grader ingen fara men i Alperna leder de till hälsoproblem.
- I Sverige har man sett en tio procent ökad dödlighet efter tre dagar i följd med maxtempereraturer på 27 grader. Ökar temperaturen gör också överdödligheten det.
Läs mer: Därför är 30 grader farligt i Sverige och inte i Italien
Sedan 1999 genomför Folkhälsomyndigheten miljöhälsoenkäten med jämna mellanrum. Den följer svenskarnas hälsa relaterad till ute- och inomhusmiljön. Den aktuella enkäten skickades förra året ut till cirka 236 000 slumpmässigt utvalda personer mellan 18 – 84 år. 38 procent svarade, enligt Folkhälsomyndigheten.
