Tio år efter striden: Pennygången tvingade Hyresgästföreningen att tänka nytt
– Vi hade sett de här problemen komma, med renoveringsbehoven i miljonprogrammet. Men vi lyckades inte tränga igenom det politiska bruset med vårt budskap. Pennygången satte frågan på kartan, säger Pedram Kouchakpour.
Idag är han regionchef för Hyresgästföreningen Västra Sverige. 2012 var han förhandlingschef. Han hade då också alldeles nyligen själv varit hyresgäst på Pennygången, ett bostadsområde på Högsbohöjd i sydvästra Göteborg.
Plötsligt meddelade hyresvärden Stena Fastigheter att de ville renovera och chockhöja hyrorna. I snitt med över 60 procent, för vissa lägenheter ännu mer.
Hem & Hyra berättade nyligen om hur konflikten på Pennygången 2012–2014 påverkade hyresgästerna, och vad som hänt där på de tio år som gått sedan dess.
Stena Fastigheter tvingades backa. Men vilka lärdomar drog Hyresgästföreningen som organisation när krutröken lagt sig?
Flera stycken. Det konstaterar både Pedram Kouchakpour och folkrörelseutvecklare Kim Weinehammar, som också var med 2012.
– Det som hände då var nytt för oss, i alla fall här i Västra Sverige. En så stor renovering förenad med så brutala hyreshöjningar hade vi inte sett innan. Men det var också nytt att det var ett så stort lokalt engagemang bland hyresgästerna, säger Kim Weinehammar.
Nytt nätverk bildades
Det var inte den lokala hyresgästföreningen på Pennygången som i första läget blev de boendes språkrör. I stället bildades nätverket Pennygångens Framtid.
I början drog inte nätverket och Hyresgästföreningens olika nivåer helt jämnt.
Kouchakpour och Weinehammar menar visserligen att samarbetet fanns från start och att bilden av splittringen överdrivits. Men det var ändå när Hyresgästföreningen och nätverket började marschera i takt som hyresgästerna verkligen kunde sätta press på fastighetsägaren.
– Efter Pennygången lärde vi oss att bli bättre på att armkroka. Det är hyresgästerna mot fastighetsägaren, inte hyresgästerna mot varandra. Vi står på samma sida, säger Kim Weinehammar.
”Nu är vi med från början”
Den första processgruppen bildades på Pennygången. ”Process” står i det här fallet för ombyggnadsprocess, och sådana grupper har sedan blivit standard.
– Det är ett sätt att jobba mer proaktivt. Det gäller att fånga upp människors engagemang för att kunna mobilisera. Nu är vi med från början och startar grupperna, säger Pedram Kouchakpour.
Hyresgästföreningen fortsätter att arbeta efter den metoden, även om avtalen senare har sagts upp.
– Vi kräver samråd och hyresgästgodkännande. Innan det genomförts så inleder vi inte någon förhandling om hyrorna, säger Pedram Kouchakpour.
Hyresgästgodkännandet är visserligen en papperstiger. Säger någon nej till ombyggnad går frågan till hyresnämnden. Där vinner fastighetsägaren i 98 procent av fallen. Men det ger tid till opinionsbildning och mobilisering.
Krav på nivåer
Krav på renoveringsnivåer har också blivit standard för Hyresgästföreningen. Hyresgästerna ska ha möjlighet att välja hur mycket standardhöjningar de vill ha i sin lägenhet. Många hyresvärdar har anammat det, även om lägstanivån nästan alltid är en stridsfråga.
Efter Pennygången startade Hyresgästföreningen även utbildningar för hyresgäster som står inför renoveringar.
Kim Weinehammar:
– Fastighetsägarna har alltid övertaget, de har kunskapen, pengarna och bestämmanderätten. Det gäller att få förtroendevalda hyresgäster i samrådsgruppen att känna sig trygga och våga ta ordet, till exempel genom att de vet vad alla olika termer och begrepp innebär.
Värdarna rundar systemet
Föreningen arbetar också för att komma in så tidigt som möjligt i processen. Kim Weinehammar beskriver det som ”ett ständigt jagande”.
Fastighetsägarna ser ofta till att flera år i förväg börja tömma husen på tillsvidarekontrakt, en metod som användes redan av Stena på Pennygången.
– Hyresgäster som bor på korttidskontrakt kan inte vara med i samrådet. Jag får ofta till mig fall där hyresgäster bott tio år på korttidskontrakt, fast det inte är tillåtet enligt reglerna, säger Kim Weinehammar.
Renoverar enskilda lägenheter
En annan metod för att se till att hyresgästerna inte kan protestera är att punktrenovera. När någon flyttar ut går värden in och topprenoverar den tomma lägenheten. Sedan höjs hyran och nästa hyresgäst får ta skeden i vacker tass, utan att nödvändig upprustning gjorts av resten av huset.
– Vi är övertygade om att den här renoveringsmetoden är mycket dyrare, men eftersom det är hyresgästerna som betalar så lönar det sig ändå för kortsiktiga fastighetsägare, säger Pedram Kouchakpour.
Metoden är svår att rå på för hyresgäströrelsen.
– Det vi kan göra är att försöka pressa ner de nya hyrorna så gott det går, säger Pedram Kouchakpour.
”Lagstiftning och statliga pengar”
Renoveringsvågen fortsätter att rulla över Sverige. Den leder dels till så kallad renovräkning när människor flyttar, dels till att andelen hyresrätter med lägre hyror hela tiden minskar i samhället.
Enligt Pedram Kouchakpour krävs två saker för att kunna lösa problemen.
– Vi behöver få till stånd ändrad lagstiftning och statliga pengar. Det identifierade vi redan innan Pennygången, och vi kommer att fortsätta kämpa tills det är på plats.
LÄS MER: Slaget om Pennygången gav eko över Sverige – så gick det sen
