Tolv år från att förskolan tömdes tills det blir bostäder
Enligt konsultföretaget WSP:s bostadsförsörjningsanalys behövs det årligen i snitt 165 nya bostäder i Luleå, varav 107 hyresrätter, för att staden ska fortsätta växa i samma takt som nu.
– Men med de politiska ambitioner som finns i Luleå idag kommer målet förmodligen sättas högre, säger Mia Persson, samhällsstrateg och arkitekt hos kommunen.
Det handlar om att vara redo när nya satsningar görs i regionen, till exempel det fossilfria stålverket H2 Green Steel i Boden som ska börja tillverkningen 2024 och behöver 1500 anställda, så att arbetsbetskraften har någonstans att bo.
I Luleå som har 80.000 invånare är trycket på bostadsmarknaden redan högt. Hos det kommunala bostadsbolaget Lulebo, som efter årsskiftet har inrättat en egen kö efter några år med gemensam bostadskö i Luleå, står det just nu 17 832 personer i lägenhetskön och 3 453 i studentlägenhetskön enligt helt färska uppgifter.
Beroende på hur attraktiv lägenheten är kan kötiden variera allt emellan 1 och 25 år.
Att bygga ett flerfamiljshus med hyreslägenheter är en process som tar tid. I vissa fall väldigt lång tid.
Från det att barnen lämnade den gröngula förskolan på Porsön tog det 12 år innan tomten kunde användas till bostäder.
– Det är alldeles för lång tid. Men man ska komma ihåg att tomten inte släpptes ut på marknaden på en gång och så är det ju ofta. Hade vi från början vetat att det skulle bli bostäder här, så hade det kanske gått snabbare. Men samtidigt är det inte helt ovanligt, från det att någon hör av sig och vill bygga, tills att det verkligen står någonting där, att det tar ganska många år, säger Luleås kommunalråd Carina Sammeli (S).
Två nya höghus med 72 lägenheter alldeles i närheten av universitetet blir ett efterfrågat tillskott i Luleå. Men det har varit många hinder på vägen.
– När man ska komma igång med projekt och göra detaljplaneändringar, så tar det tid. Sedan ska man få ihop kalkylen så att det blir vettiga hyror, så att man ska kunna hyra ut bostäderna. Det är mycket som krävs, säger Ulrika Persson, projektledare hos Lulebo.
Här är vägen från gammal utdömd förskola till nya bostäder:
2009 tömdes tidigare Strandens förskola på barn. Byggnaden hade stora underhållsbehov, samtidigt som antalet elever hade minskat och det fanns andra bättre lokaler i området att satsa på. Byggnaden hamnade i kommunens lokalbank, men ingen annan kommunal förvaltning ville ha den. En friskola visade intresse, men det rann ut i sanden. Huset blev allt mer nedslitet och vandaler tog sig in i lokalerna och vred på kranar, vilket ledde till vattenskada.
2104 anmälde Lulebo intresse för att bygga lägenheter på tomten. Kommunen såg positivt på det och gav bostadsbolaget en markanvisning.
2015 sålde Lulebo fastigheter i samma område till Rikshem, dels för att kommunen inte ville att det kommunala bostadsbolaget skulle ha så stora marknadsandelar, dels för att Lulebo skulle få loss pengar till nya investeringar. Även Rikshem ville bygga på tomten och Lulebo började tveka. Men efter att man hade tänkt efter bestämde sig Lulebo för att behålla tomten trots allt och startade med detaljplanearbetet.
2017 antog Luleå kommun detaljplanen. En privatperson överklagade och ärendet gick upp i mark- och miljödomstolen. Först efter att överklagan hade avslagits kunde Lulebo fortsätta processen och ansökte om statligt investeringsstöd för ett fyravåningshus och ett femvåningshus med källare. Arbetet med kalkyler och bygglov inleddes och en ansökan om statligt investeringsstöd gjordes.
2018 beviljade Boverket ett statligt investeringsstöd på 22 miljoner kronor och samma år fick Lulebo bygglov. I slutet av året drog Boverket in det statliga investeringsstödet eftersom pengarna i budgeten hade tagit slut. Lulebo beslutade att invänta ett nytt investeringsbidrag.
2019 beviljades det nya investeringsbidraget. Lulebo anlitade byggbolaget JSB Construction AB för att utföra byggnationen. JSB har ett ramavtal med Sveriges Allmännytta (SABO) som är de kommunala bostadsbolagens branschorganisation, vilket gjorde att Lulebo inte behövde göra någon egen upphandling.
2020 i juli startades schaktningen av marken och bygget kunde påbörjas.
2021 i december beräknas första inflyttning äga rum.
– Det känns jättebra att vi börjar närma oss målgången, säger Ulrika Persson.
Enligt kommunalrådet Carina Sammeli (S) blir byggprocesserna ofta långdragna.
– Det beror ju på att det handlar om många olika processer. Alltifrån att marken inte är färdig att bygga på, att det saknas VA-anslutningar så att vi först behöver göra grundinvesteringar, till att det ska göras en detaljplan, vilket i sig tar minst ett år. Inte förrän allt det är klart kan vi gå in med en bygglovsansökan.
Detaljplaner kan dessutom alltid överklagas, och ibland krävs det också miljödomar för att få bygga.
– I sådana fall är det inte kommunen som styr över hur lång tid det tar, utan det är andra instanser.
Hon berättar att kommunen ofta arbetar i ett nära samarbete med entreprenören som vill bygga i det som de kallar en byggdialog. Men det är flera steg som ska tas.
– Det är många saker som ska falla på plats.
I Luleå satsar man mycket på detaljplanerna, berättar hon, ändå går det inte fort. Det är många aspekter de måste ta i beaktande för att det inte ska uppstå problem på vägen.
– Det kanske är en sankmark som ska undersökas och det måste ske på sommaren. Det kanske har legat en soptipp där tidigare. Det ska ut på samråd med andra myndigheter och närboende. Så det är ingen snabb process, men vi lägger så klart resurser på det. Även om jag skulle vilja att vi var ännu snabbare. Men det tar den tid det tar och det beror inte på att folk sitter och rullar tummarna.
Byggnadsarbetarna på Porsön i Luleå är alla inhyrda via olika underleverantörer. De flesta är från södra Sverige och några är från Litauen.
Vädret har varit lite tufft i vinter och försenat bygget ett par veckor.
– Värsta dagen var det minus 30 grader. Men det var bara att bita ihop, klä sig mer, ta raster och hålla värmen, säger Martin Olsson från Kristianstad.
Ulf Johansson från Alingsås har aldrig upplevt en så kall och snörik vinter tidigare i sitt liv, berättar han.
– Det var ju en 50, 60 centimeter snö. Men det har gått bra, fast det har varit lite besvärligt vissa dagar, säger han.
Klimatet har varit en utmaning tycker även Nawzad Danish, byggnadsarbetare från Vårgårda.
– Annars har det gått bra, men man har fått gå in och värma sig emellanåt.
Han och flertalet av de andra bor på hotell på veckorna och jobbar långa dagar så att de oftast kan åka hem redan torsdag kväll.
– Det är fint, jag klagar inte, säger han.
Nu har de har kommit en bra bit på väg med husbyggena.
– Det har rullat på och vi håller på med invändiga arbeten. Taken är på plats och det är tätt utåt. Om två veckor börjar vi med kliniker, kakel och parkett, säger Anders Blomgren, platschef hos JSB.
Totalt ska det bli 72 lägenheter, alla utrustade med balkong eller uteplats, tvättmaskin, diskmaskin, parkettgolv, klinkergolv i hall och klinker och kakel i badrum. Ettorna på 34 kvadratmeter får en hyra på cirka 5200 kronor, tvåorna på 44 kvadrat får runt 6500 kronor i hyra och en trea på 55 kvadratmeter 7600 kronor. Båda husen har hiss. Kalkylen är på 99 miljoner kronor.
