Toppolitiker tvingades flytta från lägenheten efter hot
Det var 2013 som Ann-Margarethe Livh, (V), och bostadsborgarråd utsattes för överfall i sin trappuppgång i Rinkeby och sedan fick flera hotbrev i sin brevlåda.
– Det var väldigt obehagligt och var i samband med politiska uttalanden som rörde Somalia och romer. Jag säger vad jag tycker, det måste man göra, säger hon.
Hon polisanmälde händelserna och på inrådan av bland andra säkerhetspersonal i Stockholms Stadshus valde hon att bo på annan adress i ett och ett halvt år.
– Jag gjorde det eftersom jag inte kände mig trygg. Jag var i lägenheten då och då men kände att jag inte ville bo här permanent under den här perioden.
I november förra året flyttade hon tillbaka till lägenheten permanent. Men hon har gjort flera förändringar för att känna sig tryggare.
– Jag har skaffat en inneboende för att inte vara ensam i lägenheten, åker alltid taxi hem om det är mörkt och kommer och går oregelbundna tider
Hur ser du på att du inte kunde bo där du ville på grund av hot och överfall?
– Det är väldigt allvarligt, jag vill ju bo här. Jag tar inte lätt på det som har hänt men man ska komma ihåg att det händer saker på andra platser också, så jag tror inte Rinkeby sticker ut egentligen, säger hon.
Sanna Wallin på Brottsförebyggande rådet har under flera år undersökt hur ofta hot och våld mot förtroendevalda förekommer. Andelen hot och våld mot politiker ökade från 20 procent 2012 till 28 procent 2014, enligt rapporten Politikernas trygghetsundersökning. Men eftersom 2014 var ett valår och därmed innebar fler torgmöten och övrig exponering, så är det svårt att veta om ökningen beror på att politikerna syns mer eller om det är en reell ökning.
– Vi vill inte dra sådana slutsatser med tanke på att ett valår är så speciellt och politikerna syns mycket mer och är mer ute bland folk.
Däremot går det att säga att ledande kvinnliga politiker i riksdag, landsting eller kommun är mer utsatta än sina manliga kollegor. Bland kvinnor som var ordförande i till exempel nämnder, styrelser eller fullmäktige, uppger 44 procent att de känt sig hotade eller utsatt för våld. Motsvarande siffra för manliga ordförandekollegorna var 35 procent.
