Torkild Strandberg: ”Robert får prata med socialtjänsten”
Torkild Strandberg (L) är kanske Landskronas mäktigaste och kändaste person. Han bor i ett kedjehus i Borstahusen och har varit kommunstyrelsens ordförande sedan 2007. Oftast ser man honom cyklandes genom staden med sin portfölj på styret. Just nu syns han på val-affischer över hela stan med texten: ”Mycket gjort. Mer att göra.”
– Det är ett fantastiskt bra ¬resultat, säger han om att antalet socialbidragstagare minskat kraftigt i Landskrona.
– Den negativa spiral staden var inne i för tio år sedan är nu bruten.
Ett viktigt redskap för att nå dit menar Torkild Strandberg har varit uthyrningspolicyn och att staden tagit ett gemensamt grepp mot oseriösa fastighetsägare. Men policyn är bara en del i framgången. Enligt Torkild Strandberg finns det främst två andra faktorer som spelat en avgörande roll.
– Det ena är att socialtjänsten ändrat sin arbetskultur. Nu ser de på ett helt annat sätt än tidigare den enskildas kraft och förmåga snarare än tillkortakommanden. Det andra är att många nya företag etablerats i Landskrona och att nya jobb skapats.
– För tio år sedan hade vi hundratals lediga lägenheter. Idag har vi en balanserad bostadsmarknad som liknar andra kommuners. Därför tror jag att det främst handlar om utbudet av lägenheter än om policyn.
Torkild Strandberg poängterar att det aldrig var avsikten att Landskrona bor skulle fara illa när uthyrningspolicyn sjösattes. Syftet var att hindra att socialbidragstagare från andra kommuner flyttade in i stadens tomma lägenheter.
– Vad vi skulle kunna göra åt det nu? En lösning skulle kunna vara att Landskrona Stadsutveckling inleder en dialog med fastighetsägarna. Men då måste socialtjänsten först flagga för problemet.
I Hem & Hyras artikel om Robert Bolvarys bostadsproblem framkommer att han blivit erbjuden lägenheter av sin kontakt på kommunen i Värmland och Småland. Men att Landskrona skulle ägna sig åt social dumpning är okänt för Torkild Strandberg.
– Jag har inte tidigare konfronterats med uppgiften om att vi skulle… ja, det du kallar social dumpning. Jag har inte hört det tidigare. Däremot finns det höga ambitioner att se till så att människor får ordning på en besvärlig livssituation.
För tio år sedan var retoriken hård mot personer med ekonomiskt bidrag. Du gick själv ut i Sydsvenskan och sa att bidragstagare inte var välkomna i Landskrona. Hur tänker du kring det idag?
– Jag har aldrig uttalat mig kraftfullt eller ifrågasättande gentemot individer. Jag tror gott om människor. Det handlade snarare om strukturer. Jag menade att strukturellt var staden illa ute eftersom vi hade en väldigt stor inflyttning av socialbidragstagare. Samtidigt var utflyttningen av människor med inkomster stor. Idag är våra förutsättningar helt annorlunda. Nu har vi fått ner antalet socialbidragstagare och fler har fått jobb.
– Socialtjänsten i Landskrona gör stora insatser med till exempel boendeskolor. De går in som hyresvärd under ett år eller två. Fungerar det kan man få chansen att ta över kontraktet. Det finns mycket insatser från socialtjänsten som tar sikte på just den här gruppen.
Vilket råd skulle du ge till Robert som snart är utan bostad?
– Min uppmaning till honom är att få en ordentlig dialog med sin kontakt på socialtjänsten. Det är de som kan hjälpa honom med detta. Det finns inga genvägar i systemet. Det är socialen som ska göra en bedömning av hans fall
